Syftet med de upphandlingsrättsliga regelverken anses i synnerhet kunna uppnås genom att bättre förutsättningar för SME-företag att delta i offentliga upphandlingar skapas. Bestämmelserna avseende ESPD-systemet, skyldigheten för upphandlande myndighet att motivera varför ett kontrakt inte ska delas upp, högsta tillåtna takbelopp för krav på leverantörs årsomsättning och dialog mellan upphandlande myndighet och leverantörer har omnämnts som sådana som särskilt kan bidra till att bättre förutsättningar för SME-företagen skapas. ESPD-systemet påstås kunna minska administrativa hinder för SME-företag. De hinder som oftast uppfattas av SME-företag består av att offentliga upphandlingar upplevs vara komplicerade och omfattande. ESPD-systemet förväntas bidra till förenkling för SME-företag och minska tröskeln för att delta i offentliga upphandlingar. Systemet är organiserat i två steg. Det första steget innebär att leverantören lämnar ett preliminärt intygande i ett ESPD-formulär om att denne uppfyller upphandlingens ställda krav och att någon uteslutningsgrund inte är aktuell. I det andra steget genomför den upphandlande myndigheten en kontroll av den lämnade egenförsäkran. Att dela upp ett kontrakt i mindre delar och att inte sätta allt för långtgående krav på leverantörens årsomsättning har ansetts innebära att de materiella hindren minskar för SME-företagen. Mindre kontrakt anses vara lättare att hantera för SME-företag och krav på årsomsättningen bör inte sättas för högt med tanke på att SME-företag generellt har en lägre omsättning gentemot ett stort företag. Bestämmelserna som möjliggör dialog mellan upphandlande myndighet och leverantörer har ansetts skapa en grund för ökad kunskap hos bägge parter vilket kan bidra till affärsmässiga hinder för SME-företag minskar, bestående bland annat av att komplexa upphandlingsdokument inte tas fram. ESPD-systemet har i dagsläget betydelsen att det skapar ett alternativ för hur leverantörer kan delta i offentliga upphandlingar. Det leder dock inte till ett ökat deltagande av SME-företag eftersom det, trots föresatserna, inte bidrar till minskad administrativ börda. Att dela upp ett kontrakt i mindre delar, sätta ett lägre omsättningskrav och föra dialog kan däremot skapa bättre förutsättningar för SME-företag i offentliga upphandlingar. Dessa bestämmelser tycks således bidra till ett ökat deltagande av SME-företag. Sammanfattningsvis kan sägas att de upphandlingsrättsliga regelverken ger goda förutsättningar för SME-företagen att delta i offentliga upphandlingar. Det är dock inte regelverket i sig som får betydelse eller bidrar till ett ökat deltagande av SME-företagen, utan tillämpningen av regelverket.

BAKGRUND: Elektroniskt lärande har ökat i omfattning de senaste åren, flertal företag och organisationer implementerar metoden för att komplettera sina traditionella utbildningar. Fördelarna är många, bland annat potential för minskade kostnader, högre flexibilitet samt ökad effektivitet. Arbetet har genomförts på uppdrag av myndigheten Trafikverket som uppdagat ett behov av utbildning inom området för offentlig upphandling. Myndighetens specifika önskemål om en e-kurs för att uniformera dess förfrågningsunderlag samt att möjliggöra fortbildning går i linje med det mer generella problemet gällande avsaknad av e-utbildningar inom offentlig upphandling. METOD: Den iterativa metoden Action Design Research användes i arbetet. Baserat på tidigare publikationer inom e-learning samt en blandning av kvalitativa intervjuer med och en webbenkät besvarad av en referensgrupp bestående av sju nyckelpersoner med erfarenheter av upphandlingsprocessens olika delar, genomfördes tre metod-iterationer. RESULTAT: Arbetets resulterade i en kursöversikt som innehöll totalt tre huvudavsnitt samt en avslutande prov- och rekapitulationsdel. Utöver detta framkom ett antal lärdomar som sedan förfinades till designprinciper. DISKUSSION: Förutom kursöversikten som togs fram formulerades sex designprinciper vid utformning av e-kurser inom området för Offentlig upphandling som riktar sig mot Bygg- och Anläggningsbranschen. Dessa tar upp aspekter så som Kurslängd, Diskussionsmöjligheter, Slutprov, Innehållsfokusering, Genomgång av funktioner samt Kursplattformens utförande. Med hjälp av resultatet kan man utveckla en e-kurs för offentlig upphandling med särskild inriktning mot Trafikverket såväl som bygg- och anläggningsbranschen.

I Sverige genomförs varje år offentliga upphandlingar till ett värde av ca 500 miljarder kronor. Alla offentligt finansierade verksamheter måste följa lagen om offentlig upphandling och den formella upphandlingsprocess som lagen specificerar. Lagen är allmänt formulerad och anvisar en process där fokus ligger på förarbete och matematisk utvärdering. Cognitive Systems Engineering har vuxit fram utifrån insikten att effektiva processer kontinuerligt behöver använda såväl feedback och feedforward för att uppnå sina mål. Typiska tillämpningar är dynamiska, tätt kopplade processer där dessa behov är tydliga, men CSE som ramverk är generellt definierat och bör gälla även för en beslutsprocess på organisationsnivå. En CSE-analys har potential att förtydliga funktionella faktorer som tillåter upphandlare att genomföra effektiva och ändamålsenliga upphandlingar. I syftet att testa ovanstående hypotes genomfördes en fallstudie av Linköpings Universitets upphandling av företagshälsovård 2008. Studien är explorativ då kombinationen av teori och analysobjekt är otestad. För att relatera värdet av CSE mot andra teoribildningar har studien även analyserat upphandlingen utifrån STS och ekonomisk teori. Studien visar att CSE kan tillämpas vid analys av upphandlingsprocess inom offentlig upphandling. Ekonomisk teori har starka normativa drag medan STS är utpräglat deskriptiv. Kontrollperspektivet ser till både normativa och deskriptiva aspekter och bidrar med ökad förklaringskraft. I LiU:s upphandling var formella protokoll viktiga för arbetets legitimitet men det var i det praktiska arbetet man fann utrymme att utöva kontroll.

Att utveckla hållbart innefattar att behoven hos den nuvarande generationen möts utan att äventyra framtida generationers möjligheter. En integrerad syn på hållbarhet är viktig eftersom de tre dimensionerna (ekologisk, ekonomisk och social) är förbundna med varandra. Samhället ställer krav på arbete kring hållbarhetsfrågor och att företag tar ansvar för sina organisationer. Offentliga upphandlingar innehåller krav på att företag kommunicera sitt arbete kring hållbar utveckling. Studien visar på att IT- företag känner denna press och de arbetar ständigt med att förbättra sättet de kommunicerar och presenterar arbetet kring hållbarhet. IT- konsulter är i behov av hjälpmedel för att arbeta och kommunicera kring hållbar utveckling. Denna studie har resulterat i riktlinjer för hur IT‐konsulter vid upphandling kan kommunicera sitt arbete kring hållbar utveckling och fördelarna med hållbara produkter och tjänster.

Digitaliseringen har fortskridit i snabb takt sedan 60-talet och idag får området anses ha stor betydelse för både politik och juridik. På grund av utvecklingen är det naturligt att förväntningarna på offentlig sektor förändrats. Offentliga verksamheter förväntas idag vara ständigt tillgängliga och tillhandahålla flexibla tjänster med hjälp av tekniska lösningar. Regeringen har även presenterat mål om att Sverige ska vara ledande i världen på att tillvarata digitaliseringens möjligheter. På grund av den digitala utvecklingen finner sig många aktörer i offentlig sektor nödgade att söka hjälp utanför den egna verksamheten. IT-drift är ett exempel på en sådan funktion som kan läggas på en extern aktör för att skapa utrymme att fokusera på kärnverksamheten och leverera det som efterfrågas. En omorganisering som innebär att en intern funktion läggs på en extern aktör, som därefter tillhandahåller funktionen gentemot verksamheten, kallas vanligen för outsourcing. Vid outsourcing i offentliga verksamheter aktualiseras flera juridiska frågor, särskilt avseende vilken information som behandlas i verksamheten och som görs tillgänglig för en leverantör. När hanteringen inte längre sker manuellt och när aktören som behandlar informationen inte omfattas av offentligrättslig reglering uppstår även särskilda risker som behöver hanteras. I uppsatsen redogörs särskilt för den reglering som gäller i verksamheter som hanterar säkerhetskänslig information och de risker som förknippas med information som har ett högt skyddsvärde. Det konstateras att kombinationen av särskilt känslig information och outsourcing ger upphov till särskilda intressemotsättningar. I detta läge hamnar offentliga verksamheter i en svår situation och lösningar som kan minska informationssäkerhetsriskerna men möjliggöra fortsatt digitalisering är därför värda att utvärdera. Lagstadgad tystnadsplikt för leverantörer, centraliserade IT-tjänster och kryptering är lösningar som kan hjälpa till i denna problematik. Centralisering av IT framstår vara en åtgärd som sannolikt kan underlätta för verksamheter som hanterar säkerhetskänslig information.

Miljökrav vid upphandling av busstrafik är ett effektivt styrmedel för att nå Sveriges uppsatta klimatmål. Enligt tidigare forskning är andelen förnybart drivmedel för busstrafiken i Sverige olika beroende på vilken region.  Upphandlingsförfarandet kan enligt Lagen om miljökrav vid upphandling (2011:846) se olika ut beroende på framförandet av miljökraven. Uppsatsen behandlar region Hallands, Kalmar läns och region Skånes upphandlingsförfarande. Uppsatsen innehåller även ett antal mindre aktörer inom upphandling av busstrafik per region för att identifiera eventuella skillnader gällande upphandlingsförfarandet. Syfte med uppsatsen är att identifiera vilka faktorer som påverkar valet av drivmedel och hur anbudsprövningen ser ut när offentliga myndigheter upphandlar busstrafik. Vidare syftar uppsatsen till att identifiera eventuella skillnader gällande upphandlingsförfarandet mellan kommun och region samt vad det i så fall beror på. Uppsatsens metodansats är i huvudsak induktiv med en kvalitativ insamlingsmetod då syftet med uppsatsen är att belysa den empiriska verkligheten.  Den insamlade empirin analyserades med teorin för att komma fram till uppsatsens slutsats. Faktorer som påverkar valet av drivmedel är politiska mål, pris, miljöpåverkan, resurser, infrastruktur samt organisatoriska strategier. I huvudsak används tekniska krav- och specifikationer av de studerade aktörerna vid framförandet av miljökrav vid upphandling. Författarna har fått indikationen att uppsatsens valda regioner kommer att använda sig utav tilldelningskriterium vid nästa upphandling. Skillnaden mellan region, kommun och universitet kan härledas till pris, mål, strategier, teknikutveckling samt ramavtalens olika utformning.

Denna studie har haft som syfte att förklara hur ytterligare hållbarhetskriterier kan förbättrahållbarhetspotentialen inom offentlig upphandling. I studien har tolv upphandlare, i tolvsvenska kommuner, intervjuats för att samla in data om hållbarhetskriterier och nyttjandetav standardiserade lösningar. Kvalitativ metod har använts för att tolka och analyserainsamlade data. Resultatet visar på stora skillnader i hållbarhetsarbetet inom offentligupphandling mellan de deltagande kommunarderna men också mellan de två folktätasteregionerna i Sverige, Region Stockholm och Västra götalandsregionen. Kriterier ochstandardiserade lösningar är något som efterfrågas av samtliga kommuner samtidigt somarbetet för hållbar utveckling ser mycket olika ut mellan de olika kommunerna. Tidigareforskning kring organisationsstrukturen hos kommuner, som en mycket påverkande faktori beslutsfattande, samt att behovet av utveckling mot hållbarbarhetskriterier och flerstandardiserade lösningar har ökat, styrks. Hållbar offentlig upphandling kan inte än ansesvara ett etablerat arbetssätt för Sveriges kommuner då pris och kostnad fortfarandedominerar merparten av alla upphandlade produkter och tjänster. Samarbete, dialoger ochrelationsbyggande åtgärder, med andra kommuner, men även med privata företag ochleverantörer förväntas öka antalet positiva effekter inom hållbar offentlig upphandling ochrekommenderas därför som direkta åtgärder. / The purpose of this study was to explain how enhanced sustainability criteria’s can improvethe sustainability potential of public procurement. Through the study, twelve purchasers,in twelve Swedish municipalities, were interviewed to collect data on sustainability criteriaand the use of standardized solutions. The qualitative methodology has been used tointerpret and analyse collected data. Results show extensive differences in the sustainabilitywork for public procurement between the participating municipalities, but also between thetwo most densely populated regions in Sweden, the “Stockholm region” and”Västragötaland region”. Criteria’s and standardized solutions are equally demanded by allmunicipalities, while their work for sustainable development differs a lot. Previous researchon the organizational structure of municipalities, as a very influential factor in decisionmakingand need for development towards sustainability criteria’s, is strengthened by thefact that more standardized solutions have been created. Although, Sustainable publicprocurement cannot yet be the definition for Swedish municipalities way of working, sinceprice and cost factors still dominate most of all procured products and services. Collaboration, enhanced dialogues, and relationship-building measures betweenmunicipalities, but also including private companies and suppliers, are expected to increasethe number of positive effects in sustainable public procurement. Such measures aretherefore of direct recommendation for the future.

Grön offentlig upphandling är enligt studier och statliga rapporter ett kraftfullt bidragande verktyg i arbetet för en bättre miljö och hållbar framtid. Då det har möjligheten att direkt påverka en stor del av det aktiva flödet av miljövänliga produkter på marknaden. Trots dess betydelse så går arbetet långsamt. Flera studier undersöker de bakomliggande orsakerna till detta och lyfter fram flera barriärer och lösningar. Denna studie ämnar undersöka hur dessa barriärer ser ut hos sex kommunala upphandlare i fem olika Svenska kommuner, samt ställa det i förhållande till tidigare forskning. Kvalitativa intervjuer genomfördes med en intervjuguide som baseras på föregående studier. Utifrån svaren från respondenterna kunde det noterades skiftningar mellan barriärerna idag och de tidigare studierna. I denna studie diskuteras sju olika barriärer där kunskap spelar en central roll. Green public procurement is according to studies and official reports a powerful tool in the work for a better environment and sustainable future. This is because it has the ability to influence a big part of the flow of environmentally friendly products on the market. But the work goes slow despite its importance. Several studies have been done on the subject, where they present several barriers and solutions. This study will take a look at how these barriers is perceived by six different municipality procurement workers in five different Swedish municipalities today, as well as put this in perspective to previous studies. Qualitative interviews were performed with an interview guide based on previous studies. From the answers of the respondents a shift between barriers today and previous studies could be identified. This study discusses seven different barriers where knowledge play a central role.

No description available.

Skogsbrandsberedskap är en kollektiv vara och har alltid levererats av statliga, regionala eller kommunala aktörer. Effektiviteten hos dessa har på senare år satts på prov då den globala uppvärmningen har gett upphov till fler skogsbränder som har härjat runt om i Sverige. Denna effektivitet har visats vara begränsad då brister i finansiella och institutionella aspekter har uppdagats. Den aktuella situationen presenterar allvarliga problem för mänskligt såväl som ekonomiskt liv. Eftersom den privata sektorn kan erbjuda lösningar som är kostnadseffektiva och innovativa, blir privata lösningar i skogsbrandsberedskap en intressant idé att utforska. Denna litteraturstudie ska jämföra transaktionskostnadsskillnader mellan två olika upphandlingsförfaranden, för att undersöka vilket tillvägagångsätt som är bäst för en transaktion av privata helikoptertjänster inom skogsbrandsberedskap. Tillvägagångssätten är den konkurrenspräglade dialogen och det förhandlade förfarandet med föregående annonsering. Studien kommer fram till är att den konkurrenspräglade dialogen är mest effektiv då dess generella flexibilitet är mer passande transaktionen. / Wildfire emergency services are collective goods which often are delivered by the government. The efficacy of this has been tested, as climate change has brought upon greater and more frequent wildfires ravaging across Sweden. The efficiency has shown to be limited, because of shortcomings in financial and institutional aspects. The situation gives serious complications for human as well as economic life. Because the private sector can offer viable solutions that are cost-effective and innovative, the implementation of these into wildfire emergency services becomes an interesting idea. This literature study will compare the differences in transaction costs between two procurement procedures, to deduce which option is best for a procurement of helicopter services within wildfire emergency services. The procedures are competitive dialogue procedure, and the negotiated procedure with prior publication. This study concludes that the competitive dialogue is the best procedure due to its flexibility, which is needed in this transaction.