Den nationella inköpssamordningen i Sverige bedrivs av två inköpscentraler, dels SKI som verkar inom den kommunala sektorn, dels SIC som svarar för den statliga inköpssamordningen. SKI kan enligt 2 kap. 9 § LOU iklä sig två funktioner: ombuds- och ramavtalsfunktionen. SIC ska däremot enligt förordningen om statlig inköpssamordning upphandla ramavtal till myndigheter under regeringen. Enligt 3 § i förordningen om statlig inköpssamordning ska myndigheter under regeringen avropa från de ramavtal som SIC upphandlar, medan en upphandlande myndighet får anskaffa byggentreprenader, varor och tjänster med hjälp av SKI enligt 4 kap. 22 § LOU. I denna uppsats undersöks om de nationella inköpscentralerna behöver motta uppdrag från upphandlande myndigheter innan inköpscentralerna upphandlar ramavtal och hur upphandlande myndigheter blir avropsberättigade till inköpscentralernas ramavtal. Av domstolsavgöranden framgår att vissa åtgärder krävs för att en upphandlande myndighet ska bli avropsberättigad till SKI:s ramavtal. En av dessa åtgärder är att en myndighet måste lämna ett uppdrag till inköpscentralen, dels för att myndigheten ska kunna bli avropsberättigad, dels för att inköpscentralen ska få upphandla ramavtal för myndighetens räkning. Dessutom krävs att myndigheten godkänner SKI:s allmänna villkor, inte avstegsanmäler sig och att SKI anger myndigheten som avropsberättigad i förfrågningsunderlaget. En myndighet under regeringen blir däremot automatiskt avropsberättigad till SIC:s ramavtal, varför något uppdrag inte är nödvändigt. I uppsatsen tydliggörs också att trenden bland upphandlande myndigheter är att deras upphandlingskompetens försämras, något som leder till att allt fler myndigheter väljer att avropa från SKI:s ramavtal. Fler avropare per ramavtal medför att den generella oförutsebarheten att uppskatta avropsvolymer ökar. Stora ramavtal riskerar att påverka konkurrensen negativt och stå i strid med artikel 32.2 femte stycket i det klassiska direktivet, eftersom konkurrensen riskerar att förhindras, begränsas eller snedvridas genom att stora ramavtal utestänger små leverantörer från att delta i ramavtalsupphandlingarna. Små leverantörer riskerar därmed att försvinna från den offentliga marknaden. De nationella inköpscentralernas arbetssätt har fått utstå en hel del kritik för att bland annat vara oförutsebara. Av den anledningen presenteras i uppsatsen arbetsmetoder som tänkbara lösningar på detta problem. Dock tydliggörs att lösningarna varken är tillfredställande för inköpscentralerna eller gynnsamma för konkurrensen på lång sikt.

Dagens äldreomsorg kantas av kvalitetsproblem och arbetsmiljöproblem vilket titt som tätt uppdagas i olika mediala skandaler. Sedan en tid tillbaka har äldreomsorgen i Stockholm konkurrensutsatts och idag bedrivs lite mindre än hälften av stadens vård- och omsorgsboenden av privata utförare. Samtidigt anklagas vinstdrivna bolag för att ta ut höga avkastningar istället för att satsa på kvalitén. I denna studie undersöks hur Stockholms stad följer upp och säkerställer att privata utförare tillhandahåller en god äldreomsorg. Studien visar på att kvalitén i dessa verksamheter är komplex att följa upp och kräver en relation präglad av tillit och förtroende mellan kommun och utförare, och uppföljningen har visat sig likna biktens funktion inom den katolska kyrkan.  Detta står i konflikt med hur avtalen med utförarna är utformade. Avtalen bygger på en traditionell avtalssyn vilken innebär en misstro till att utförarna kommer fullfölja sina åtaganden. Kontroll och sanktioner är byggstenar i att säkerställa avtalsefterlevnad. Att avtal och avtalsuppföljning är utformade med olika inställning till utförare innebär att det finns utrymme för vinstdrivna bolag att göra avkall på de sociala kvalitetsaspekterna av äldreomsorgen till förmån för högre avkastning. Skulle så hända har kommunen få möjligheter att sanktionera detta agerande.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Syftet med examensarbetet var att se på skillnader mellan kommunala och privata bostadsföretags upphandlingsprocess och om dessa kan kopplas till LOU. Ett annat syfte med arbetet var att undersöka om lagens syften uppfylls. Examensarbetet bygger på 10 intervjuer med fem kommunala bostadsbolag och fem privata bostadsbolag. Vidare gjordes en litteraturstudie kring områden som framkom vid intervjuerna. En genomgång och sammankoppling till lagen har utförts. De två hypoteserna som undersökts var om: det finns skillnader mellan kommunala och privata upphandlingar som är direkt uppkomna på grund av LOU att LOUs syften inte uppfylls genom dess tillämpning Resultatet av arbetet är att det finns stora skillnader mellan kommunala och privata upphandlingar. Upphandlingsprocessens delar är lika men hur de olika delarna utförs är olika. LOUs syften uppfylls till viss del genom att priset konkurrensutsätts på ett relativt effektivt sätt men att det är svårt att uppfylla affärsmässigheten på grund av transparensen samt regelverkets stelbenthet. Lagen om offentlig upphandling, LOU, detaljstyr den offentliga sektorns upphandlingar. Regelverket upplevs av både upphandlare och anbudsgivare som komplext och gammalmodigt. Syftet med LOU är att upphandlingen ska konkurrensutsättas på en öppen och icke-diskriminerande marknad samt ska utföras enligt affärsmässiga principer. Affärsmässigheten hänvisar till att upphandlingen ska bli kostnadseffektiv genom att göra en så "bra affär som möjligt".

No description available.

Med offentliga upphandlingar tillkommer utmaningar om vilka strategiska beslut som ska tas. Mål, anbudsurval och utvärderingsmetoder är tre olika processer som analyseras i denna studie. Region Skånes två offentliga upphandlingar av en spårvagnsdepå är studieobjektet. Studien baseras på en deduktiv ansats och allt empiriskt material har samlats in från intervjuer och offentliga dokument. Det blev allt tydligare efter analysen att båda upphandlingarna genomförts under pressade tidsförhållanden. Det framgår även att upphandlingarna skiljer sig avsevärt åt vad gäller användningen av anbudsurvalet. Avsaknaden av tydligt formulerade utvärderingsmetoder är en gemensam brist i båda upphandlingar. Slutsatsen denna studie finner är att de mål som sätts för en upphandling ger konsekvenser för hela förloppet, både positiva och negativa. / With public procurement, there are challenges regarding which strategic decisions to make. Goals, tender selection and evaluation methods are three different processes that are analyzed in this study. Region Skånes two public procurements of a tram depot is the study object. The study is based on a deductive approach and all empirical material has been collected from interviews and public documents. It became increasingly clear that both procurements were in need of time. It also appears that the procurements differ considerably in terms of the use of the tender selection. The lack of clearly formulated evaluation methods is a common factor in both procurements. The conclusion this study finds is that the goals set for a procurement have consequences for the whole process, both positive and negative.

Uppsatsens syfte är att först ta reda på vilka rättsmedel som finns till hands om en avtalscontroller anser att motparten avviker från vad som avtalats, för att sedan avgöra om de idag tillgängliga rättsmedlen är tillräckligt effektiva i praktiken. Detta kommer att göras utifrån en rättsdogmatisk metoden. Det är tack vare civilrättens dispositiva konstruktion, och samspelet med lagen om offentlig upphandling (LOU), som det möjligt att kunna hantera de avvikelser som kan uppstå under en avtalsperiod. Med det sagt är de rättsmedel som finns idag tillräckliga.