The aim of this thesis is to examine the properties of the municipalities in Sweden that influence the choice of being a certified Fairtrade city. The independent variables which are used in the statistical analysis are municipal governance, local tax rate, whether there is an university and/or university college in the municipality, average income and higher education in the municipality. The variables are examined by logistic regression. Since there are no statistical data on ethical procurement, this exogenous variable isn’t included in the regression. Through interviews with representatives of municipalities in Sweden with and without Fairtrade city certification and logistic regression we have been able to reach a result. The interviews gave an insight in how a municipality in reality acts when it comes to the certification Fairtrade city. The result of the statistical analysis is that a larger proportion with higher education in the population, having university and/or university college in the municipality and a Leftist majority (Social Democrats, Environmental Party and Left Party) on the Municipality Council increase the probability that a municipality is a certificated Fair trade city. / Uppsatsens syfte är att undersöka vilka egenskaper hos kommuner i Sverige som kan påverka valet av att vara en diplomerad Fairtrade city. De oberoende variabler som används i den statistiska analysen, är kommunens politiska styre, kommunalskattesats, om det finns universitet och/eller högskola i kommunen, medelinkomst samt eftergymnasial utbildning inom kommunen. Variablerna undersöks med logistisk regression. Etisk offentlig upphandling finns ingen statistisk data över, därför är denna exogena variabel inte med i studiens logistiska regressionsmodell. Med hjälp av intervjuer med kommuner i Sverige som har diplomeringen respektive inte har den, har vi haft möjlighet att komplettera vårt resultat från den logistiska regressions analysen. Intervjuerna gav en insikt i hur en kommun i verkligheten ställer sig kring diplomeringen Fairtrade city. Resultat visar sannolikheten att en kommun är Fairtrade city är större ju högre andel av befolkningen som har eftergymnasial utbildning; om kommunen har universitet och/eller högskola och om den har ett vänsterstyre.

No description available.

Kommunernas roll i förhållandet till omvärlden har förändrats och det blir allt vanligare att verksamhet som tidigare varit inom kommunens åligganden numera bedrivs i privat regi. Lagen om offentlig upphandling har bidragit till att inköp via konkurrensutsatt upphandling har ökat lavinartat. Offentlig upphandling är en process där stegen från utformandet av förfrågningsunderlaget till kontraktskrivning är reglerat i lagen. Denna studie avser att undersöka det steg som inte är lagreglerat, nämligen myndighetens uppföljning av kontraktet med leverantören. Det är kontraktet som avgör vad och på vilket sätt myndigheten kan göra uppföljningar. Kontraktet är därmed av central betydelse för denna studie. Syftet med följande studie är att utifrån olika perspektiv på kontrakt, förstå hur tidigare erfarenheter av upphandlingsprocessen och samverkan mellan myndigheter leverantör påverkar nyttjandet av uppföljningsmekanismer. Till följd av att studiens problemområde är relativt outforskat har en explorativ forskningsstrategi valts. Studiens ansats är abduktiv och metoden av kvalitativ karaktär. Empirisk data har samlats in via semistrukturerade intervjuer med respondenter på sex upphandlande myndigheter. Studiens slutsatser är att erfarenhet och samverkan är av grundläggande betydelse för att upphandlande myndighet skall kunna bedriva upphandlingsverksamhet. En viktig komponent i erfarenhetsbegreppet, som studien pekar på, är beställarkompetensen. De upphandlande myndigheter som intervjuats utgår, vid upprättandet av kontraktet, från ett neoklassiskt perspektiv, men detta påverkar sedan inte myndighetens nyttjande av uppföljningsmekanismer. Studiens slutsats är istället att det är den upphandlande myndighetens förväntan och syn på relationen med leverantören som avgör hur den upphandlande myndigheten använder uppföljningsmekanismer.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka potentialen för en cirkulär affärsmodell inom möbelindustrin. Genom en enkätundersökning har landsting/regioner, kommuner och myndigheter tagit ställning till frågor som utgår från konceptet cirkulär ekonomi. Resultatet av studien visar att det finns en mycket låg efterfrågan för en cirkulär affärsmodell inom den offentliga sektorn. Det marknadshinder/barriär som framförallt anses begränsa införandet av en cirkulär ekonomi är det juridiska ramverket, lagen om offentlig upphandling (LOU). / The purpose of this study is to investigate the potential of a circular business model in the furniture industry. Through a questionnaire survey county councils/regions, municipalities and authorities have taken a stand on issues based on the concept of circular economy. The results of the study show that there is a very low demand for circular business model in the public sector. The market obstacle/barrier which mainly is considered to limit the introduction of a circular economy is the legal framework, the Public Procurement Act (LOU).

Försvarets Materielverk (FMV) är en civil myndighet som sköter all anskaffning av materiel och tjänster åt Försvarsmakten (FM). Vid anskaffning måste de rätta sig efter de upphandlingslagar som gäller i Sverige, bland annat Lag (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) samt Lag (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet (LUFS). För att anskaffningsprocessen ska bli lyckad krävs att FM tydligt definierar det behov de har gällande anskaffning av varor och tjänster. Än viktigare är att FMV bryter ner behoven i väldefinierade och tydliga krav. Detta för att undvika missförstånd och tolkningar som kan leda till att den vara eller tjänst som levereras inte motsvarar behovet. Felaktigheter i krav kan leda till felaktigheter i kontrakt, vilket i sin tur leder till att kontrakten ibland behöver ändras för att den vara eller tjänst det avser ska gå att använda på ett effektivt sätt. Denna ändring i kontrakt kallas av FMV för kravglidning. Syftet med denna rapport är att identifiera förekomsten av kravglidning vid anskaffningar genomförda av FMV sedan november 2011.

No description available.

No description available.

Denna uppsats handlar om svenska företags framtida möjlighet att konkurrera om de offentliga upphandlingskontrakten på den svenska marknaden. Globaliseringen har bidragit till en ökad konkurrens och i denna miljö kan företag inte längre bara ha en erövring av nya kunder som mål. Det blir allt viktigare att behålla de kunder som företaget redan har. Problemet i denna uppsats kretsar kring vad som är viktigt för att ett företag ska kunna konkurrera om de offentliga upphandlingskontrakten när nya spelregler styr processen för den offentliga upphandlingen. Syftet med studien är att undersöka och analysera små och medelstora företag i en offentlig upphandlingsprocess. För att undersöka detta område intervjuades personer, som är involverade i offentlig upphandling, från tre företag inom möbelbranschen. Teorier och perspektiv som används i undersökningen rör områden som, nätverk, marknadsföringsperspektiv, mervärde, styrformer, involvering, och marknadsföringsjämvikt. Undersökningen har visat att det är svårt för små och medelstora företag att vinna upphandlingskontrakt. Företagen hamnar i underläge då de inte kan konkurrera med både låga priser och mervärdesattribut. Ett litet företag har endast möjligheten att använda sig av ett relationsperspektiv för att skapa attraktion. De små och medelstora företagen får rikta in sig på mindre kontrakt och konkurrera om dessa. Viktiga faktorer blir då användandet av ett relationsmarknadsföringsperspektiv, i så stor utsträckning som möjligt, där företaget skapar mervärde och arbetar processtyrt.

Abstract C-level essay in political science, by Frida Orlinder, spring semester 2008 Supervisor: Susan Marton “Good contracting? – A study of contracting in public procurement regarding the transportation of school children” Over the last decades models influenced by the market have been gaining influence in public administration all over the world. New Public Management has been presented as a theoretical ‘shopping basket’ from which concepts can be applied to the administration of municipal services. The purpose of this essay is to investigate in an explorative way how New Public Management (NPM) views contracting and the role of the internal customer in contracting. Based on the normative approach of NPM it would also be possible to distinguish features of ‘good’ contracting. The study will result in a thematic model that will be applied to an empirical example; namely the case of transportation of school children in Grums kommun. The methods applied for this study will be scientific literature, public documents, and interviews. The study is guided by two overarching research questions: 1. How is good management of contracting, from the internal customer, manifested according to NPM (in the literature that has been studied)? 2. Did Grums Kommun, as an internal customer, meet these criteria for good contracting in their 2006 public procurement of the transportation of school children? The results of the study show that good management of contracting from the internal customer manifests itself through competition, targeting and monitoring of results. Grums Kommun, as an internal customer, has not met the NPM criteria of good contracting fully. By answering the purpose the author hopes to contribute to more knowledge on New Public Management, and to give further theoretical approaches to the subject of outsourcing.