The purpose of the study is to investigate how project managers in the public sector perceive working with the three sustainability aspects economic- social- and ecological sustainability in projects that collaborate with the private sector. The study was conducted using a qualitative approach and used semi-structured interviews for the data collection process. Nine project managers within the public sector were interviewed, and a thematic analysis was conducted to process the collected material. The thematic analysis resulted in the following three themes: Economic or non-economic gain, Compromises for sustainability, and The project team's role in sustainability. The results of the study showed that the project format constrains the sustainability work that is possible, from the procurement phase to execution and evaluation. Project managers are often limited in their sustainability work as established frameworks must be followed, in cases where they could influence sustainability work, there was rarely time or resources for it. There was a shared experience that the economic perspective took priority in projects, sometimes at the expense of the other sustainability perspectives. A majority of project managers experienced that the private and public sectors had the same project goals, but despite this, a lot of different goals were presented that needed to be balanced between the parties. This balance was perceived as a major challenge and could affect the project's sustainability. In projects involving both the public and private sectors, communication is very important for the project's sustainability, the absence or poor communication can directly impact the project's sustainability. Project managers also feel that they do not possess all the knowledge about sustainability and that other colleagues often have more knowledge than them, therefore, to create an environment where everyone shares their knowledge, communication and relationships need to be worked on.

Hälsa och idrott är idag mer eller mindre en del av alla svenskars vardag vilket sätter pressaktörer på marknaden. Ett brett utbud och bra service förväntas oavsett vilken anläggning sombesöks vilket ställer mycket höga krav på både anläggningar och aktörer. I många fall saknarkommuner resurser för att prioritera frågan och en lösning på problemet kan vara offentligprivatsamverkan (OPS) där en kommun ingår en samverkan med en privat aktör. Då det vidstudiens början saknades forskning kring hur identiteter kan samsas inom ett varumärkeämnar denna studie att undersöka hur två parter som ingått OPS kan kommunicera sinidentitet på ett enhetligt vis för att skapa ett enat uttryck.Då studien syftar till att undersöka två parter som ska rymmas inom ett varumärkeundersöktes teorier kring vad som ligger till grund för en stark identitet och image och hurobalans mellan flera identiteter kan upptäckas och åtgärdas. Då en kvalitativ studie med enblandad metod av fallstudie och tvärsnittsstudie utfördes har datainsamling skett genomkvalitativa intervjuer, en kvalitativ enkät samt genom att studera upphandlingsdokument.Studieobjektet Arena Grosvad valdes för fallstudien eftersom det ansågs vara ett lämpligtstudieobjekt då det är en idrottsanläggning som ägs av en kommun men drivs av en privataktör genom OPS. Genom kvalitativa intervjuer med representanter från båda parter isamverkan erhölls insikter kring hur OPS fungerar i praktiken, och med hjälp av en kvalitativenkät undersöktes Arena Grosvads besökares uppfattningar om anläggningen.I studien har upptäckts att Arena Grosvad har flera inneboende identiteter, vilka intenödvändigtvis är identiska utan med fördel innehar olika kompetenser för att dra nytta avvarandra. Det är dock viktigt att båda parters varumärken som existerar i OPS är meningsfullaoch att respektive part är medveten om vilka inneboende identiteter de har. Studien har funnitatt de två parterna har överensstämmande mål och visioner vilket stärker varumärket ArenaGrosvad. De båda parterna är var för sig varumärken med fördelaktiga egenskaper vilket göratt de kan stärka både varandra och Arena Grosvad i och med samverkan. I studien fannsoklarheter kring vem som äger Arena Grosvad samt att benämning av anläggningen varvarierande bland besökare. Då flera identiteter samsas i en samverkan är det viktigt för denägande parten att inte släppa kontrollen över varumärket, utan att se det som en tillgång ochvårda det därefter.Studien belyser att inkonsekvent kommunikation av varumärket kan skada varumärket.Parterna behöver vara medvetna om det visuella uttryck som varumärket sänder ut för attArena Grosvad ska upplevas som ett enhetligt varumärke, ett oenhetligt uttryck kan leda tillsplittrade intryck hos besökare. För att Arena Grosvads varumärke ska upplevas somtrovärdigt är det av högsta vikt att varumärkeslöftet kommuniceras genom mer än bara ettgemensamt namn. Värdeord kan vara en strategi för att på ett enkelt sätt förpacka ochkommunicera varumärkeslöftet.

In 2009, a new form of model was introduced in Sweden; Business Improvement Districts - BID. The model enables collaboration between the public and the private sector and has in several places managed to achieve social and economic success. Due to the social successes and the proven benefits of public-private partnerships in relation to climate control, it will be interesting to examine the conditions for integrated climate considerations within the model. The purpose of this study is therefore, through a case study of Sofielund in Malmö to investigate how BID can function as a tool to promote climate adaptation in the existing settlement.  Qualitative, semi-structured interviews have been applied together with an inductive interpretive content analysis in order to answer the research questions of this study. This proves that social factors are prioritized within the BID model; an identified challenge is therefore to integrate and combine social and climatic factors in order to further develop the existing settlement. On these findings the recommendation is to work with multifunctional adaptation measures. Furthermore, the study shows that the residents of Sofielund are important for the implementation of climate adaptation measures. More on a balanced division of responsibilities between public and private actors is recommended. A greater influence among the residents is also fundamental in order to reach effective integration of climate aspects. Additionally, it is important to find a balance between jointly set goals and individual actor’s incentives. A final conclusion is that a long-term perspective is a significant factor for successful collaboration. Long-term perspectives in the process allow for climate aspects to grow within BID. / 2009 introducerades en ny form av platssamverkansmodell i Sverige; Business Improvement Districts - BID. Modellen möjliggör för samverkan mellan den privata och den offentliga sektorn och har idag på flera platser i landet lyckats uppnå sociala och ekonomiska framgångar. På grund av de sociala framgångarna och påvisade fördelarna med offentlig-privat samverkan i relation till klimatstyrning blir det intressant att undersöka klimatfrågans roll inom modellen. Studiens syfte är att med en fallstudie av Sofielund i Malmö undersöka hur BID kan främja klimatanpassning i befintlig miljö.   I syfte att besvara studiens forskningsfrågor har kvalitativa, semistrukturerade intervjuer tillsammans med en induktiv tematisk analys tillämpats. Resultatet visar att sociala faktorer idag är högre prioriterat än miljöaspekter inom BID-modellen. Det finns därför en utmaning i att integrera och kombinera sociala aspekter med miljömässiga för vidare utveckling av befintlig bebyggelse. En rekommendation blir därmed att arbeta med multifunktionella anpassningsåtgärder, det vill säga åtgärder med flera funktioner. Studien visar även att de boende i Sofielund utgör en viktig drivkraft för implementering av klimatanpassningsåtgärder. Vidare rekommenderas en balanserad ansvarsfördelning mellan offentliga och privata aktörer samt att större inflytande tilldelas de boende inom BIDs, vilket är en förutsättning för styrkandet av klimatfrågans roll inom BIDs. Det är dessutom viktigt att hitta en balans mellan gemensamt uppsatta mål och aktörers individuella mål. En slutsats är att långsiktighet utgör en betydande faktor för lyckad samverkan mellan aktörer. Långsiktighet inom processen tillåter klimataspekters roll att växa inom BID.

Problem: Sverige har ett tydligt behov att investera i vår infrastruktur och kollektivtrafik samtidigt som det krävs ökade anslag för att upprätthålla och underhålla redan befintlig infrastruktur. Då det påpekas gång på gång att gapet mellan vårt statliga budgetanslag och det faktiska behovet ökar för varje år som går växer problemet. Samtidigt visar erfarenheter från andra europeiska länder att det finns tydliga fördelar med att involvera privata aktörer till samhällsinvesteringar. Sverige ligger dock efter i den utvecklingen, och vi riskerar att våra behov i samhället inte uppfylls. Syfte: Syftet med studien är att utreda huruvida aktörer verksamma inom transportinfrastrukturbranschen ställer sig till OPS-finansiering av kollektivtrafiken. Metod: Undersökningen har utgått från en kvalitativ ansats med semi-strukturerade intervjuer som primär datakälla. Slutsats: I undersökningen har forskarna fastslagit att aktörerna i kollektivtrafiksbranschen är positivt inställda till OPS och dess syfte, och att det finns goda utvecklingspotentialer inom kollektivtrafiken. Forskarna vill dock klargöra att aktörerna menar att det är en lång resa kvar till att större projekt finansieras via OPS, men att kollektivtrafiken i mångt och mycket skulle må bra av att introducera OPS-lösningar i mindre utsträckning för att på så sätt öka kompetensen och öka samarbetet mellan den offentliga och den privata sektorn. / Problem: Sweden has a clear need to invest in our infrastructure and public transport, while it requires increased funding to sustain and maintain existing infrastructure. As pointed out repeatedly that the gap between our state budget and the actual need is increasing, every passing year is a growing problem. At the same time the experience in other European countries, there are clear advantages to involve private players to community investments. Sweden is behind in this development, and we run the risk that our community needs are not met. Purpose: The purpose of the study is to investigate whether the operators active in the transport industry stands to PPP financing of public transport. Method: The survey was based on a qualitative approach with semi structured interviews as the primary data source. Conclusion: In the study, the researchers determined that the actors in the public transport industry are positive to the OPS and its purpose, and that there is good potential for development in public transport. Researchers want to make clear, however that the actors believe that it is a long way to go to major projects financed through PPP, but the public transport in many respects would do well to introduce PPP solutions to a lesser extent so as to increase skills and boost cooperation between the public and private sectors.

Studien ska ge indikationer på hur risker och riskfördelning ser ut i transportinfrastruktur projekt där OPS används som finansieringsmekanism. Tidigare forskning har nästan uteslutande fokuserat på den statliga aspekten av frågeställningen och denna studie ämnar ge en bredare bild där även en privat aktör får delge sin uppfattning. Studien har ett kvalitativt angreppssätt och den insamlade teorin har granskats mot en empirisk undersökning i form av intervjuer.För att kunna föra diskussionen om risker kring OPS som finansieringsmekanism måste det finnas en definition om vad OPS är, en sådan definition finns inte i dagsläget. Det har uppkommit en rad olika förklaringar på hur denna typ av alternativ finansiering ska se ut utan att något tydligt mönster har kunnat fastställas. Riskerna är mycket projektspecifika men med den genomgående trenden att riskfördelningen är beroende av hur stor vinstavkastningen förväntas bli i projektet. Ju större vinstavkastning, desto större risk är den privata aktören beredd att ta. Samhällsnyttan har också en central roll i riskfördelningen. Den offentliga aktören tenderar att vara mer benägen att ta stora risker då det specifika projektet anses ha stor samhällsnytta. / The study should provide indications of risks and distribution of risks in transport infrastructure projects where OPS is used as a financing mechanism. Previous research has almost exclusively focused on the state aspect of the issue and this study aims to provide a broader picture where a private actor also can share its opinion. The study has a qualitative approach and the acquired theory has been examined against an empirical study in the form of interviews.In order to discuss the risks of OPS as a financing mechanism, there must be a clear definition of what OPS is, such a definition is not currently available. There has been a number of different explanations as to how this type of alternative funding should look, but not a clear pattern has yet been established. The risks are very project-specific, but with the overall trend that the risk allocation depends on how big the profit is expected to be in the project. The greater the profit, the greater the risk the private operator is prepared to take. Social benefit also plays a central role in the risk allocation. The public sector tends to take greater risks when the specific project is considered to be of great public benefit.

Under de senaste åren har omfattningen av privatiseringar tilltagit i Sverige och i synnerlighet har fenomenet ”avknoppning” av offentlig verksamhet blivit en allt vanligare företeelse.  ”Avknoppning” är en privatiseringsform där ansvariga och anställda i den offentliga verksamheten tar över driften och bedriver verksamheten vidare i form av ett privaträttsligt subjekt, ofta i form av ett aktiebolag. Från politiskt håll och via dagstidningar samt annan media har uppmärksamhet riktats mot dessa privatiseringar, bland annat gällande värderingsaspekten av offentliga verksamheter vid privatisering. Anklagelser om utförsäljning eller ren bortskänkning av offentliga tillgångar har föranlett att vissa avknoppningar även lett till domstolsprövning. Denna uppsats granskar och klarlägger de rättsliga förutsättningarna och begränsningarna för ett avknoppningsförfarande av kommunala verksamheter ur ett värderingsperspektiv för att vidare jämföra detta med en värdering av en privaträttslig verksamhet inför en överlåtelse. Resultatet visar att avknoppningsförfarandet som privatiseringsmetod enligt författarens bedömning inte är förenligt med vare sig svensk förvaltningslagstiftning eller EU-lagstiftning, då förfarandet saknar marknadsmässig förankring vilket krävs för avyttring av kommunala verksamheter. Med det överhängande kravet på marknadsmässighet menas att kommunala verksamheter ska betraktas och värderas som vilken annan aktör som helst i den privata sektorn. Detta har visat sig innehålla en rad problem då förutsättningarna för de kommunala verksamheterna och de privata inte är de samma på en rad områden. Dels genom de rättsliga förutsättningar och dels genom att värderingsmetoderna inte kan tillgodose de icke marknadsmässiga premisser som präglar dessa typer av verksamheter. Vidare föreslår författaren att nationellt anpassade rekommendationer för hur värdering av offentliga verksamheter ska gå till bör upprättas för fortsatta privatiseringsförfaranden. Detta för att motverka framtida oklarheter och eventuella ”reor” vid avyttring av kommunala verksamheter.

Med bakgrund av de satsningar som görs på Sveriges civila försvar och beredskap samt trenden av offentlig-privat samverkan för samhällssäkerhet, undersöker den här pilotstudien hur sju svenska kommuner samverkar med privata aktörer inom krisberedskap- och hantering. Studien utgår ifrån ett principal-agentperspektiv där kommunen är principal och privata aktörer är agent. Genom sju semistrukturerade informantintervjuer med säkerhetschefer på Haninge, Huddinge, Nacka, Norrtälje, Salem, Solna och Värmdö kommun undersöks former för samverkan samt om det uppstår några principal-agentproblem i samverkan med privata aktörer. Analysen görs genom kvalitativ tematisk textanalys på det transkriberade materialet och finner att samverkan med privata aktörer i kommunerna befinner sig i en uppstartsfas och att det finns utvecklingspotential. Formerna för samverkan är informell och dialogbaserad. Några principal-agentproblem kan inte beläggas vilket kan härledas till formerna för samverkan samt att de intervjuade kommunerna nyligen kommit igång med samverkansarbetet.

The manufacturing industry has experienced a change in the business environment during the last decade and has started to explore the possibilities of integrating products and services into new bundled offerings. A great deal has been published about this new phenomenon and it is often referred to as integrated solutions. When implementing an integrated solution it requires changes in the organizational structure, resulting in a need to develop further capabilities. Capabilities are explained as complex bundles of skills and accumulated knowledge possessed by organizations that enables them to coordinate their activities and make use of their assets. Previous literature has focused on the capabilities needed for suppliers that develop integrated solutions, leaving uncertainties regarding the needed capabilities for the customer. This research intends to investigate the capabilities needed from both the supplier’s and customer’s perspective and how they affect the development of integrated solutions. To investigate this, a thorough literature review was conducted to create a foundation of knowledge regarding the research area and resulted in a theoretical framework. The research follows a qualitative case study approach where empirical data was collected primarily through interviews but also by analyzing documents that resulted in needed capabilities for both actors. Furthermore, economic models were developed to provide a holistic view of the integrated solution and enable comparison with the current trading situation. The research resulted in five dimensions including capabilities needed for the supplier and four dimensions including capabilities needed for the customer when developing the integrated solution. The dimensions are: Control capability, Economic capability, Organizational capability, Production capability, and Relational capability. In this specific case study, the production capability dimension was considered unique for the supplier and did not iterate from the perspective of the customer. Apart from this, the dimensions were considered important for both actors. The findings indicate that the capabilities possessed by both the supplier and the customer affect the integrated solution and that it is important to investigate the needed capabilities form the perspective of both actors before developing the integrated solution. However, there were differences since some capabilities were required by only one actor and some were considered more or less essential depending on the actor. Furthermore, the findings imply that the uniqueness of the business relationship and the industry may affect the needed capabilities. / Under det senaste årtiondet har det skett en förändring i tillverkningsindustrin då flera företag har börjat undersöka möjligheterna att integrera produkter och tjänster till kombinerade erbjudanden. Denna förändring har förekommit frekvent i litteraturen och benämns ofta som integrerade lösningar. När man implementerar en integrerad lösning krävs förändringar i den organisatoriska strukturen vilket har resulterat i ett behov av att utveckla ytterligare förmågor. Förmågor definieras som komplexa kombinationer av kompetenser och den kunskap som finns hos organisationen som möjliggör att kunna koordinera sina möjligheter och utnyttja sina tillgångar optimalt. Tidigare litteratur har fokuserat på de förmågor som leverantörer behöver för att utveckla integrerade lösningar vilket skapar en osäkerhet gällande de förmågor som krävs av kunden. Studien avser att undersöka de förmågor som krävs både ur ett leverantörs- och kundperspektiv när man utvecklar integrerade lösningar. En noggrann litteraturundersökning gjordes för att skapa en grund av kunskap gällande forskningsområdet och resulterade i ett teoretiskt ramverk. En kvalitativ fallstudie utfördes där empirisk data samlades in genom huvudsakligen intervjuer men också genom att analysera dokument. Således resulterade fallstudien i de förmågor som krävdes av båda aktörerna för att utveckla den integrerade lösningen. För att skapa en helhetssyn över den integrerade lösningen utvecklades en ekonomisk modell vilket möjliggjorde för en jämförelse av den nuvarande handelssituationen. Undersökningen resulterade i fem dimensioner innehållande förmågor för leverantören respektive fyra dimensioner innehållande förmågor för kunden vid utveckling av den integrerade lösningen. Följande dimensioner identifierades: kontrollförmåga, ekonomisk förmåga, organisatorisk förmåga, produktionsförmåga och relationsförmåga. I denna specifika fallstudie ansågs produktionsförmågorna endast beröra leverantören och därav itererade dem inte ur ett kundperspektiv. Utöver denna förmåga ansågs alla dimensioner viktiga för båda aktörerna. Resultatet indikerar att det är viktigt att undersöka vilka förmågor som behövs både för leverantören och kunden vid utvecklingen av en integrerad lösning. Trots att många av de förmågor som identifierades i studien ansågs viktiga för båda aktörerna fanns det olikheter då vissa förmågor endast behövdes för en av aktörerna och vissa ansågs mer eller mindre viktiga beroende på aktör. Resultatet indikerar även att den unika affärsrelationen och den specifika industrin kan ha en påverkan på vilka förmågor som anses viktiga för aktörerna.