No description available.

Bakgrund: Regelbunden fysisk aktivitet är bra för hälsan och minskar risken att drabbas av sjukdomar, samt bidrar till gemenskap, rörelseglädje och personlighetsutveckling. Personer med funktionsnedsättning är fysisk aktiva i betydligt mindre grad och anser sig ha sämre hälsa och sitter stilla i högre grad än övriga befolkningen. I den här studien är ambitionen att kartlägga huruvida Söderhamns kommuns idrottsanläggningar för inomhusaktiviteter är anpassade för Personer med rörelse-, syn- och intellektuell funktionsnedsättning. Studien är en del av projektet Champa arena. Projektet har som ett mål att öka publicering av information om idrottsanläggningars tillgänglighet. Syfte: Syftet med denna studie är att utifrån ett tillgänglighetsperspektiv kartlägga hur Söderhamns kommuns anläggningar för inomhusaktiviteter är tillgängliga för personer med rörelse-, syn och intellektuell funktionsnedsättning. Metod: Anläggningar valdes ut utifrån en analys Gävleborgs parasportförbund gjorde om vilka anläggningar som var i störst behov av att kartläggas utifrån ett tillgänglighetsperspektiv. Därefter gjordes en kvalitativ obseravtionsanalys av dessa anläggningars tillgänglighet utifrån en framtagen inventeringsmall. Efter att idrottsanläggningarna kartlagts sammanställdes resultatet genom deskriptiv (beskrivande) text. Resultat: Det som framkom av kartläggningen i denna studie var att det fanns bra exempel och mindre bra exempel på hur tillgängligheten ser ut i Söderhamns kommun. Aquarena hade bra och tydliga kontraster, Inomhusskjutbanan som ligger på källarplan saknade hiss vilket kan exkludera personer i rullstol. Tennishallen hade tennisbollar som möbeltassar på alla möbler för att minska ljudnivå och oro hos personer med intellektuell funktionsnedsättning. Ridanläggningen var den enda av de kartlagda idrottsanläggningarna som hade hiss, medan Idrottshallen som består av tre våningar saknade hiss. Slutsats: Att idrottsanläggningar inte är anpassade för personer med funktionsnedsättning leder i högre grad till en stillasittande fritid, vilket i sin tur kan leda till sjukdomar till följd av brist på fysisk aktivitet. Idrottsanläggningarna som kartlades publicerade inte heller information om tillgängligheten på deras hemsida. / Projekt Champa arena

Bakgrund: Personer med en funktionsnedsättning har länge varit den grupp som utför minst fysisk aktivitet och står därmed i risk att drabbas av de sjukdomar som denna avsaknad av rörelse leder till. Syfte: Med detta i åtanke utfördes denna studie för att undersöka hur lokaler anpassas för att förbättra tillgängligheten i fysisk aktivitet för personer med funktionsnedsättning. Metod: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer där fem av Parasport Sveriges distrikt intervjuades via webbplattformen zoom. Dessa intervjuer transkriberades sedan för att kunna kodas och tematiseras. Resultat: I dagsläget arbetar Parasport Sverige aktivt med tillgänglighet. Detta har delvis gjorts möjligt genom kommunikation mellan Parasport Sverige och andra aktörer. Ekonomiska förutsättning är en annan faktor som spelar en central roll i vilka och hur stora anpassningar som faktiskt kunnat genomföras. Slutsats: Studien har visat att Parasport Sverige huvudsakligen arbetar med inventarier av idrottslokaler. Eftersom Parasport Sverige ej äger egna lokaler är kommunikation med andra aktörer ytterst viktigt. Det arbete Parasport Sverige kan genomföra är i hög grad påverkad av ekonomiska förutsättningar vilket vidare uttrycker behovet av kommunikation samt samarbeten med andra aktörer. / Background: People with disabilities have for a long time been the group that performs the least amount of physical activity and stands therefore with the highest risk of being affected by diseases this lack of movement might lead to. Purpose: With this in mind, this study was conducted with the purpose of researching how buildings get adapted in order to make it possible for people with disabilities to partake in physical activity. Method: A qualitative study with semi structured interviews. These 5 interviews were conducted with districts from Parasport Sweden. The interviews were later transcribed for the purpose of coding and thematization. Results: Today Parasport Sverige is actively working with availability. This has partly been made possible due to communications between Parasport Sverige and other participants. Financial conditions do also play a key role when it comes to which and how big these adaptations can actually be. Conclusion: This study has shown that Parasport Sverige mainly works with inventory. Since Parasport Sverige doesn’t own any sport facilities on their own, communications with other actors plays a key role. The work they’re able to do is mainly affected by economic factors which further expresses the importance of working together with others.

Hälsa och idrott är idag mer eller mindre en del av alla svenskars vardag vilket sätter pressaktörer på marknaden. Ett brett utbud och bra service förväntas oavsett vilken anläggning sombesöks vilket ställer mycket höga krav på både anläggningar och aktörer. I många fall saknarkommuner resurser för att prioritera frågan och en lösning på problemet kan vara offentligprivatsamverkan (OPS) där en kommun ingår en samverkan med en privat aktör. Då det vidstudiens början saknades forskning kring hur identiteter kan samsas inom ett varumärkeämnar denna studie att undersöka hur två parter som ingått OPS kan kommunicera sinidentitet på ett enhetligt vis för att skapa ett enat uttryck.Då studien syftar till att undersöka två parter som ska rymmas inom ett varumärkeundersöktes teorier kring vad som ligger till grund för en stark identitet och image och hurobalans mellan flera identiteter kan upptäckas och åtgärdas. Då en kvalitativ studie med enblandad metod av fallstudie och tvärsnittsstudie utfördes har datainsamling skett genomkvalitativa intervjuer, en kvalitativ enkät samt genom att studera upphandlingsdokument.Studieobjektet Arena Grosvad valdes för fallstudien eftersom det ansågs vara ett lämpligtstudieobjekt då det är en idrottsanläggning som ägs av en kommun men drivs av en privataktör genom OPS. Genom kvalitativa intervjuer med representanter från båda parter isamverkan erhölls insikter kring hur OPS fungerar i praktiken, och med hjälp av en kvalitativenkät undersöktes Arena Grosvads besökares uppfattningar om anläggningen.I studien har upptäckts att Arena Grosvad har flera inneboende identiteter, vilka intenödvändigtvis är identiska utan med fördel innehar olika kompetenser för att dra nytta avvarandra. Det är dock viktigt att båda parters varumärken som existerar i OPS är meningsfullaoch att respektive part är medveten om vilka inneboende identiteter de har. Studien har funnitatt de två parterna har överensstämmande mål och visioner vilket stärker varumärket ArenaGrosvad. De båda parterna är var för sig varumärken med fördelaktiga egenskaper vilket göratt de kan stärka både varandra och Arena Grosvad i och med samverkan. I studien fannsoklarheter kring vem som äger Arena Grosvad samt att benämning av anläggningen varvarierande bland besökare. Då flera identiteter samsas i en samverkan är det viktigt för denägande parten att inte släppa kontrollen över varumärket, utan att se det som en tillgång ochvårda det därefter.Studien belyser att inkonsekvent kommunikation av varumärket kan skada varumärket.Parterna behöver vara medvetna om det visuella uttryck som varumärket sänder ut för attArena Grosvad ska upplevas som ett enhetligt varumärke, ett oenhetligt uttryck kan leda tillsplittrade intryck hos besökare. För att Arena Grosvads varumärke ska upplevas somtrovärdigt är det av högsta vikt att varumärkeslöftet kommuniceras genom mer än bara ettgemensamt namn. Värdeord kan vara en strategi för att på ett enkelt sätt förpacka ochkommunicera varumärkeslöftet.