Syftet med studien har varit att undersöka hur maktstrukturer påverkar inkludering och exkludering av kvinnor i ledande befattningar inom svenskt näringsliv. Studien har sökt svar på vilken betydelse identiteter så som kön, klass och etnicitet har för möjligheten att inkluderas inom ledande befattningar i svenskt näringsliv. Studien har också undersökt vilka utestängningar som kan ske på grund av identiteter så som kön, klass och etnicitet. Den har även sökt svar på om klass och klasstillhörighet påverkar möjligheten att ta sig ovanför glastaket. Utöver detta har studien även undersökt hur subjekten själva upprätthåller olika maktstrukturer. Med utgångspunkt i intersektionell analys har studien undersökt hur ojämlikhetsregimer, maskulinitetsnormer och social mobilitet påverkat kvinnors möjligheter att röra sig ovanför glastaket. Metoden som användes var kvalitativ. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer har sju kvinnor intervjuats och analysen har en narrativ anstas då kvinnornas livsberättelser stått i fokus. I analysens första avsnitt, Den inte så raka vägen, diskuteras att det inte alltid är så lätt att ta sig bortom eller ovanför glastaket. Studien problematiserade maskulinitetsnormer (Connell, 2008) och ojämlikhetsregimer (Acker, 2011) i förhållande till att stängas ute eller att inte komma in och att behöva anpassa sig att ta sig in i dessa rum. I detta avsnitt diskuterades även nycklar för att komma in. I analysens andra avsnitt, Att veta sin klass, diskuteras hur klassmekanismer är inbäddade i informanternas livsberättelser. Här diskuteras också vad det innebär att göra en klassresa och hur det påverkat informanternas sociala mobilitet i svenskt näringsliv. Här diskuterades också klass som en dimension av etnicitet och även könsidentitet som en dimension av klass. Det som framträdde i studien var att alla informanter relaterade till sin klass och sin klassidentitet. Både utifrån var de kom ifrån och var de befinner sig idag. Den sociala mobiliteten blev tydligt framträdande studien, något jag kanske inte hade räknat med när jag började min magisteruppsats. I det tredje avsnittet i analysen, Könade upplevelser, problematiseras huruvida kroppen har betydelse för kvinnors inkludering i näringslivet och deras möjlighet till att röra sig uppåt i karriären. Här belystes även ambivalenser kopplat till informanternas könade upplevelser. Här framkom det att kroppen har betydelse för informanternas möjligheter att röra sig uppåt eller ovanför glastaket. Både i den bemärkelsen att andra kan se kvinnorna som "annorlunda" eller utanför normen, men också att kroppen är en faktor kopplat till objektifiering. Resultatet i studien påvisar att det finns olika maktförhållanden som bidrar till ojämlikhet. Identiteter så som kön, klass och etnicitet påverkar dessa institutioner som upprätthåller maskulinitetsnormer och ojämlikhetsregimer. I studien kan det ses att utestängningar kan ske på grund av identiteter så som kön, klass och etnicitet. Klass och klasstillhörighet i relation till etnicitet och könstillhörighet påverkar också möjligheten att ta sig ovanför glastaket. Det finns också exempel i studien som påvisade att om informanterna gjorde motstånd mot rådande normer eller maktstrukturer påverkade detta deras möjligheter att röra sig ovanför glastaket. Sammanfattningsvis visar studien att, för dem som tagit sig förbi, är det skört att befinna sig ovanför glastaket. / <p>2020-06-10</p>

Uppsatsens syfte är att undersöka hur organisationers mångfaldsarbete och mångfaldsrekrytering kan förstås med utgångspunkt i ett svensk mansdominerad industribolags rekryteringsförfarande. För att uppfylla uppsatsens syfte användes en kvalitativ metod som inkluderade granskning av industribolagets dokument rörande mångfald och rekrytering samt intervjuer med HR-personal och chefer med rekryteringsansvar. Resultatet visar på att industribolaget har systematiskt mångfaldsarbete och att HR-personalen har en god insyn i mångfaldsarbetet. Bland cheferna framgår det att en majoritet inte tänker på mångfaldsaspekten i rekryteringsförfarandet utan ser det snarare som HR-personalens uppgift. Den avslutande diskussionen lyfter att industribolaget skulle behöva en tydlig typografi för mångfaldsbegreppet. Det för att skapa en förståelse för vad mångfald är vilket skulle kunna hjälpa såväl chefer som HR-personalen i rekryteringsförfarandet. / The purpose of the thesis is to investigate how organizations’ diversity work and diversity recruitment can be understood, based on a Swedish male-dominated industrial company’s recruitment process. In order to fulfill the purpose, a qualitative method was used which included a review of the industrial company’s documents concerning diversity and recruitment, as well as interviews with HR and managers with recruitment responsibilities. The thesis result shows that the HR-personnel has a good understanding in the meaning of diversity work. However, the result shows that amongst a majority of the managers does not think about the diversity aspect of the recruitment process, but rather sees it as something HR ought to do. The conclusion highlights that the industrial company could benefit from a clear typography for the concept of diversity. This could entail to create an understanding for what diversity is, which could help both managers and HR-personnel in the recruitment process.

Sverige påstås vara världens mest jämställda land år 2019 men trots att vi toppar listan över de mest jämställda länderna så är vi långt ifrån att inte vara ett könssegregerat land. Den svenska arbetsmarknaden är i stor utsträckning könssegregerad. Det här är en kvantitativ studie genomförd på ett mansdominerat företag vars syfte är att undersöka vilka könsskillnader vi kan se i arbetsmiljön och om det existerar könsskillnader i hur jämställdheten upplevs på arbetsplatsen.I studiens teoretiska referensram presenteras läsaren för tidigare forskning och teorier om bland annat genus, segregering, arbetsmiljö och modellen om krav-, kontroll och socialt stöd av Karasek och Theorell.  I metodavsnittet presenteras hur vi gått tillväga med datainsamling, hur enkäten skapats och utformats samt hur vi gått tillväga i databearbetningen. I studiens resultat och analys redogör vi för könsskillnader utifrån krav, kontroll och socialt stöd samt jämställdhet. Vi diskuterar även varför dessa könsskillnader uppstår. I resultatet framkommer det att kvinnor i större utsträckning upplever högre krav, högre kontroll och ett högt socialt stöd i jämförelse med män. Det framkommer även att majoriteten av kvinnorna anser att det finns en sexistisk och kränkande jargong om män och kvinnor på arbetsplatsen samtidigt som majoriteten av dem anser att alla behandlas lika på sin arbetsplats. I den sammanfattande diskussionen besvaras frågeställningarna och syftet och vidare förs en diskussion om förslag till vidare forskning samt förbättringar.