Denna studie behandlar genus i Disneyfilmer. Syftet med studien var  att undersöka hur pojkar och flickor i åldern 10-12 år talar om manligt och kvinnligt med utgångspunkt i Disneyfilmerna Herkules (1997) och Modig (2012), två populära filmer bland barnen på fritidshemmet. Utifrån en hermeneutisk forskningsansats har två gruppintervjuer utförts med sammanlagt åtta elever, fyra pojkar och fyra flickor. Under studien utgår jag ifrån Yvonne Hirdmans (1988) genusteori om ett genuskontakt och ett genussystem. Hirdman menar att det i samhället finns ett oskrivet kontrakt över bland annat vilka yrken, aktiviteter och intressen som förknippas män respektive kvinnor samt att det i samhället existerar ett system som kan liknas vid en könshierarki. Jag utgår även från Pygmalioneffekten, en teori utformad av Robert Rosenthal, och tillämpar denna teori på genuskonstruktionen. Pygmalioneffekten innebär således i detta fall att förväntingar på pojkar respektive flickor påverkar deras beteende. Resultatet visar att flera av eleverna talar om manligt och kvinnligt utifrån att könen vore dikotomier; två separata motsatser. Resultatet visar även att eleverna kopplar specifika drag till respektive kön. I studien framkommer det även att eleverna uppfattar mannen i Herkules som överordnad kvinnan; mannen äger kvinnan och använder henne som redskap. Eleverna uppfattar alltså en könshierarki. Utifrån resultatet kan jag dra slutsatsen att elevernas uppfattningar kan kopplas till Hirdmans (1988) genuskontrakt och genussystem.

No description available.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskoleverksamheten arbetar med genus, genom utformningen av miljön, vilka verktyg som ges från förskolechefen samt hur genusstrukturer gestaltas i interaktionen barnen sinsemellan, och i interaktionen mellan pedagog och barn. Data samlades in från två förskolor genom intervjuer och observationer. Totalt nio intervjuer och 30 observationer utfördes under studien. All insamlad data bearbetades genom en tematisk analys. Resultaten som framkom under studien var bland annat att den fysiska miljön möjliggör eller begränsar gränsöverskridande handlingar i barnens lekar och att dessa gränsöverskridande handlingar uppmuntrades mer för flickor än för pojkar. Barnen påvisade bland annat stereotypa genuskontrakt genom att positionera sig själv och andra på olika genusstereotypa sätt i leksituationer genom både handlingar och yttranden. Genus är något som borde ges mer fokus samt utrymme i förskoleverksamheten av både förskolechefer och pedagoger för att kunna bidra till att sudda ut de gränser och föreställningar som finns om de olika könen. I analyserna under studien konstaterades att många pedagoger behöver mer kunskap om genus samt genusarbete för att de ska kunna upptäcka de möjligheter till gränsöverskridningar som finns i verksamheten. Denna kunskap behövs även för att kunna granska sitt eget och andras genusarbete på ett medvetet sätt.

No description available.

Syftet med den här studien är att undersöka hur jämställdhet har behandlats i förhållande till övriga sociala kategorier i översiktsplaneringen. Vidare är syftet att undersöka om detta skiljer sig åt mellan olika typer av kommuner och över tid. Studien bygger på en intersektionell ansats och urvalet bygger på tidigare teorier kring genuskontrakt där fem kommuner i varje genuskontraktstyp inkluderas. Kommunernas översiktsplaner, både aktuella och äldre, studeras genom att genomföra en kvantitativ textanalys där sociala kategoriers utrymme undersöks och en diskursanalys där beskrivningen av sociala kategorier studeras. Resultatet visar att tio sociala kategorier inkluderas i översiktsplaneringen. Jämställdhet har gått från att få näst minst utrymme i de äldre översiktsplanerna till att idag få näst mest utrymme jämfört med övriga sociala kategorier. Jämställdhet beskrivs på liknande sätt som barn, funktionshindrade och äldre att gynnas av en nära, funktionsblandad stad med fungerande kollektivtrafik. Vilket genuskontrakt en kommun har påverkar främst hur kommunerna beskriver jämställdhet, mångfald och äldre.

No description available.

<p>Uppsatsen behandlar Svenska Socialdemokratiska Kvinnoförbundets (SSKF) medlemstidning Morgonbris. 1920- och 1950-talets upplagor studeras. 1920-talet undersöks eftersom kvinnoförbundet var nybildat och i en uppbyggnadsfas. På 1950-talet var kvinnoförbundet etablerat och undersökningens syfte är att undersöka vad kvinnoförbundet ansåg vara viktigt under dessa perioder och jämföra resultaten med varandra. Primärkällan är kvinnoförbundets medlemstidning Morgonbris. Litteraturen består främst av Gunnel Karlsson, Eva Ekstrand och Hulda Flood. Hermeneutisk metod används för att förstå texternas syfte och kunna sätta dem i ett sammanhang. Resultatet av undersökningen visar att kvinnoförbundet fungerade både som en stödtrupp och påtryckare mot partiet. Ur genuskontraktets synpunkt utmanade kvinnorna genuskontraktet när de motsatte sig manliga partikamraters åsikter vilket skedde bland annat i atomvapenfrågan. Under båda decennierna kämpade kvinnoförbundet främst för kvinnofrågor även om en del andra frågor diskuterades främst under andra decenniet.</p>

I dagens moderna Sverige finns det en hel bransch som har lyckats hålla borta en väldigt stor grupp av potentiella anställda. Denna grupp är kvinnor och branschen är byggbranschen. Syftet med uppsatsen är att studera och belysa föreställningar kring kvinnliga byggmålare i en mansdominerad miljö, detta för att det finns föreställningar som skapar problem för kvinnors deltagande och tillträde till byggbranschen. Intervjuerna med fem kvinnliga byggmålare gav mig möjlighet att få en inblick i kvinnors slutna värld i byggbranschen, vad de själva tycker och tänker om sitt arbete och byggbranschen i stort. Genusperspektivet är en viktig del av arbetet eftersom genus är något alla människor förhåller sig till på ett eller annat sätt och som påverkar situationen i denna bransch. Kvinnorna som arbetar i byggbranschen har ett arbete de trivs med men bakom de glada tonerna så blir de fortfarande utsatta för skämt och uppmärksammas negativt ur det faktum att de är kvinnor. Kvinnorna diskuterar de fysiska problemen men pratar ännu mer om frågor som är kopplade till den psykosociala arbetsmiljön De känner sig inte uppskattade på samma sätt som deras manliga kollegor gör. Den hårda jargongen gör att kvinnor väljer att inte arbeta tillsammans med män, de väljer att arbeta i mindre grupper med andra kvinnor, på platser där antalet män inte är mer än antalet kvinnor eller ensamma. Kvinnorna trivs, men gör hela tiden anpassningar och utmanar sällan de manliga värderingarna.  På det viset medverkar kvinnorna till upprätthållandet av genusordningen, de accepterar och bekräftar de stereotypa föreställningar och de roller som har tilldelats dem. De djupt rotade föreställningar om kön som finns, om vilka uppgifter män respektive kvinnor bör ha, påverkar genusarbetsdelningen på jobbet.  Det kan vara föreställningar om att kvinnor är fysiskt svagare eller att kvinnor har som uppgift att ta hand om barn. Slutsatsen är att byggföretagen är anpassade till en manlig kultur. Och det är den manliga kulturen och den hårda jargongen som försvårar kvinnors inträde och trivsel i byggbranschen. Kvinnorna i undersökningen har dock en framtidstro och de ser att en attitydförändring i byggbranschen kan gynna alla, såväl män som kvinnor.

Uppsatsen behandlar Svenska Socialdemokratiska Kvinnoförbundets (SSKF) medlemstidning Morgonbris. 1920- och 1950-talets upplagor studeras. 1920-talet undersöks eftersom kvinnoförbundet var nybildat och i en uppbyggnadsfas. På 1950-talet var kvinnoförbundet etablerat och undersökningens syfte är att undersöka vad kvinnoförbundet ansåg vara viktigt under dessa perioder och jämföra resultaten med varandra. Primärkällan är kvinnoförbundets medlemstidning Morgonbris. Litteraturen består främst av Gunnel Karlsson, Eva Ekstrand och Hulda Flood. Hermeneutisk metod används för att förstå texternas syfte och kunna sätta dem i ett sammanhang. Resultatet av undersökningen visar att kvinnoförbundet fungerade både som en stödtrupp och påtryckare mot partiet. Ur genuskontraktets synpunkt utmanade kvinnorna genuskontraktet när de motsatte sig manliga partikamraters åsikter vilket skedde bland annat i atomvapenfrågan. Under båda decennierna kämpade kvinnoförbundet främst för kvinnofrågor även om en del andra frågor diskuterades främst under andra decenniet.

No description available.