Min studie handlar om hur kvinnor samarbetade för att förbättra sina levnadsvillkor, genom att använda sig av och engagera sig i politik. Som mödrar och hustrur fick de klarar sig ekonomiskt på mannens arbetslön av vilka de flesta arbetade på Skrombergaverken i Ekeby. Genom att analysera Skromberga Kvinnoklubbs mötesprotokoll ifrån åren mellan 1930 och 1940 var det min avsikt att titta närmare på vilka sorters frågor de intresserade sig för, samt titta på hur de använde sig av sitt nätverk. Genom att kartlägga kvinnornas frågeställningar har jag fått en inblick i deras drivkraft och vilka resultat de lyckades nå. Deras frågor har jag analyserat temavis under denna tioårsperiod. Teman blev hälsa, skola, politiska kvinnofrågor och upprustning inför kriget. Dessutom har jag analyserat hur Skromberga Kvinnoklubbs nätverk såg ut och hur de förändrades under tiden. Min avsikt med denna studie har varit framförallt att skildra hur vanliga kvinnor har samarbetat med varandra och hjälpt varandra inom en, för dem accepterad ram, för att förbättra sina möjligheter ekonomiskt, socialt och även kulturellt. Genom att engagera sig och ta tag i frågorna med hjälp och inspiration av det Socialdemokratiska partiet och Kvinnoförbundet, har de lyckats åstadkomma förändring i samhället. / This study deals with the way in which a group of women worked to improve their living conditions by getting involved in politics. As wives and mothers, they had to mange financially on their husbands’ salary from working at Skrombergaverken in Ekeby. By analysing the minutes of the Skromberga Women’s Club’s meetings between 1930 and 1940, my aim has been to look more closely into the type of issues they were interested in and to see how they used their network. By mapping the problems that these women identified, I have got an insight into their motivations and their achievements. I have analysed the issues which they raised over the ten year period under the following headings; health, school, women’s politics and wartime preparations. Furthermore, I have analysed Skromberga Women’s Club’s network and the way in which it has changed during this time. My principle goal with this study has been to describe the way in which ordinary women worked together and helped each other to improve their opportunities financially, socially and culturally, within the social framework acceptable in the 1930’s. By getting involved and addressing the issues with the help and encouragement of the Social democratic Party and the Womens Association, they have managed to change their community for the better.

Detta arbete handlar om tre förskolepedagoger och deras arbetssätt samt tankar kring barn urett genusperspektiv. Syftet är att undersöka pedagogernas arbetssätt d.v.s. hur de förhåller sigtill barnen och hur de behandlar, inspirerar och uppmuntrar barn ur ett genusperspektiv. Fokushar legat på pedagogerna och hur de ur ett genusperspektiv tänker om sitt arbetssätt/förhållningssätt och hur dessa tankar sedan genomförs i praktiken. Vi har använt oss avkvalitativa observationer och intervjuer som metoder för att få fram vårt resultat. För attanalysera vårt insamlade material har vi valt att använda oss av den sociala inlärningsteorinsamt teorin om genuskontraktet.Vår undersökning har visat att pedagogerna vill arbeta genusmedvetet men även om de trorsig göra detta så sker mycket omedvetet och på rutin. Pedagogernas arbetssätt var mångagånger inte genusmedvetet vilket det själva trodde att det var. Våra observationer visade påskillnader i bemötning av barn men i intervjuerna hade pedagogerna andra tankar om sittarbetssätt.

Föreliggande studie har för avsikt att utreda hur barn konstruerar kön vid fria bildskapande aktiviteter i förskolan. Studiens syfte är att undersöka hur pojkar och flickor uttrycker könstillhörighet i sina val av motiv. Studien utgår från ett förhållningssätt där barn inte ses på som könsneutrala utom som antingen tillhörande det biologiska könet pojke eller flicka. Detta utan att tillskriva begreppen biologiskt fastställda egenskaper. Tidigare forskning visar att pojkar och flickor möts av olika förväntningar på grund av sin könstillhörighet och att genus skapas i sociala processer. För att kunna undersöka om, och i så fall hur, barn uttrycker könstillhörighet vid fria bildskapande aktiviteter i förskolan tar föreliggande studie utgångspunkt i genusteori. Perspektivet används för att belysa hur samhälleliga strukturer om genus visar sig i barns fria bildskapande. Vidare appliceras ett sociokulturellt perspektiv på studien då synsättet förstår bilder som tillhörande ett socialt sammanhang. Genom deltagande observation och halvstrukturerade intervjuer har lika många bilder från pojkar som flickor samlats in och utgör tillsammans med samtalen studiens empiri. Materialet analyserades med hjälp av olika tematiserade underrubriker och resultat uppvisar könsrelaterade motivskillnader. Pojkar och flickor väljer många gånger, traditionellt sett, könskodade motiv och är således med och konstruerar och reproducerar stereotypa könsroller.

No description available.

Studiens syfte var att undersöka hur kön förstås i behandling av missbruk. Det empiriska materialet och urvalet består av fyra semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma inom missbruk. Materialet har analyserats med hjälp av meningskoncentrering som genererade tre teman. Temana som genererades är följande: <ol type="1">Kvinnor och män tillsammans men inte för nära Kvinnor behöver skyddas Kvinnor och män tillsammans är inte ett problem Dessa teman utgör själva grunden för analysprocessen för att kunna besvara studiens frågeställningar. Studiens teoretiska perspektiv tar avstamp i socialkonstruktivism och Yvonne Hirdmans genusteori. Tidigare forskning som var relevant för studien behandlar bland annat skillnader mellan män och kvinnor i missbruksbehandling, uppfattningar om kön och missbruk, normer och attityder. Studiens resultat visar på att det förekommer sammanhang där klienters och personalens kön tillskrivs betydelse i behandling av missbruk. Det är i mötet mellan kvinnliga klienter och manlig personal och i mötet mellan manlig personal och manliga klienter. Det har dock visat sig att kön inte tillskrivs betydelse i mötet mellan en manlig klient och kvinnlig personal.

<p>Antologin berör genus och identitet ur ett konstruktionistiskt perspektiv, vilket går som en röd tråd genom samtliga delar. Vi utgår ifrån genusteori vilket innebär en förståelse av genus som socialt konstruerat i motsättning till en förståelse av identitet som biologiskt bestämd. Var och en av våra undersökningar behandlar olika områden av vardagligt liv och hur olika grupper av människors livsvillkor och identiteter påverkas av genus. Undersökningarna fokuserar på hur genus konstrueras hos människor med olika erfarenheter och egenskaper, i både det privata och det offentliga rummet. </p><p>Håkan har undersökt hur barn i förskolan förhåller sig till eller bryter mot genusmönster. Alma har undersökt sambandet mellan konsumtion och genusidentitet, och om konsumtion kan vara en faktor i upprätthållandet av genus. Camillas del belyser kvinnors upplevelser av hotet att bli utsatt för våldsbrott när de befinner sig i det offentliga nattetid. Caroline har utforskat relevansen av genus i förhållande till identitet och livsvillkor bland universitetsstuderande. Eleonors bidrag behandlar sociala konstruktioner av maskulinitet och hur unga killar förhåller sig till dessa i sitt identitetsskapande. Katarina har skrivit om kvinnor som genom sitt sätt att leva avviker från normativa genus och sexualitetsmönster.</p>

<p>Under 1960- och 1970-talen utvecklas svensk socialpolitik starkt och sysselsättningsgraden stiger markant. Allt fler kvinnor börjar lönearbeta och hemmafrubegreppet luckras upp och försvinner mer eller mindre på ett decennium. Begreppet jämställdhet etableras i den politiska debatten och introduceras även för första gången i läroplan för grundskolan 1969.</p><p>Den här samhällsutvecklingen märks mycket tydligt i läromedlen för mellanstadiet och på bara drygt tio år sker en enorm förändring. Från att vara starkt präglade av hemmafruidealet samt tydligt normativa vad gäller särskiljandet på pojkars och flickors egenskaper och intressen, till att mer eller mindre vara helt könsneutrala vad gäller de arbeten, utbildningar och fritidsintressen som illustreras och beskrivs i läroböckerna.</p><p>Ändå visar det sig att utvecklingen i läroböckerna är något släpande i förhållande till den samhällspolitiska utvecklingen i stort. Detta kan bero på att läromedel ofta har en lång produktionstid och således tenderar att hålla fast vid gamla normer och fördomar längre än vad den samtida samhällsdebatten anger.</p>

<p>Den här uppsatsen behandlar Feministiskt initiativ (Fi) och den politik partiet representerar. Utifrån ett diskursanalytiskt angreppssätt har fem dokument som Fi publicerat under sitt första år, dokument som tjänar syftet att beskriva partiets politik, studerats. Uppsatsen ger således en inblick i den omvärldssyn partiet framför och i de åtgärdsförslag partiet lagt fram för att komma till rätta med rådande könsmaktsordning. Visionen om ett jämställt samhälle blir framträdande i texterna och yttras tillsammans med begrepp som mångfald, solidaritet och kärlek. Analysen uppehåller sig således främst kring dessa centrala begrepp samt hur de skrivs fram och länkas samman i texterna. Dessutom framhålls olika retoriska och lingvistiska drag, samt andra strategiska knep, vilka kan anses ha hjälpt partiet att framföra sina budskap.</p><p>I en textnära analysdel förklaras de studerade dokumenten i diskursanalytiska termer, med fokus på de fyra diskurser som texterna kan sägas vara uppbyggda kring, nämligen: diskursen om det könsmaktsordnade samhället, diskursen om feministisk politik, kvinnokampsdiskursen samt jämställdhetsdiskursen. Denna kartläggning följs sedan av en mer teoretiskt hållen diskussion där texterna sätts i relation till just genusteori och feministisk politisk teori. Här aktualiseras Yvonne Hirdmans genussystem som förståelsemodell, och gynocentrism och intersektionalitet identifieras som politiska utgångspunkter i jakten på den feministiska utopin.</p>

Under 1960- och 1970-talen utvecklas svensk socialpolitik starkt och sysselsättningsgraden stiger markant. Allt fler kvinnor börjar lönearbeta och hemmafrubegreppet luckras upp och försvinner mer eller mindre på ett decennium. Begreppet jämställdhet etableras i den politiska debatten och introduceras även för första gången i läroplan för grundskolan 1969. Den här samhällsutvecklingen märks mycket tydligt i läromedlen för mellanstadiet och på bara drygt tio år sker en enorm förändring. Från att vara starkt präglade av hemmafruidealet samt tydligt normativa vad gäller särskiljandet på pojkars och flickors egenskaper och intressen, till att mer eller mindre vara helt könsneutrala vad gäller de arbeten, utbildningar och fritidsintressen som illustreras och beskrivs i läroböckerna. Ändå visar det sig att utvecklingen i läroböckerna är något släpande i förhållande till den samhällspolitiska utvecklingen i stort. Detta kan bero på att läromedel ofta har en lång produktionstid och således tenderar att hålla fast vid gamla normer och fördomar längre än vad den samtida samhällsdebatten anger.

Den här uppsatsen behandlar Feministiskt initiativ (Fi) och den politik partiet representerar. Utifrån ett diskursanalytiskt angreppssätt har fem dokument som Fi publicerat under sitt första år, dokument som tjänar syftet att beskriva partiets politik, studerats. Uppsatsen ger således en inblick i den omvärldssyn partiet framför och i de åtgärdsförslag partiet lagt fram för att komma till rätta med rådande könsmaktsordning. Visionen om ett jämställt samhälle blir framträdande i texterna och yttras tillsammans med begrepp som mångfald, solidaritet och kärlek. Analysen uppehåller sig således främst kring dessa centrala begrepp samt hur de skrivs fram och länkas samman i texterna. Dessutom framhålls olika retoriska och lingvistiska drag, samt andra strategiska knep, vilka kan anses ha hjälpt partiet att framföra sina budskap. I en textnära analysdel förklaras de studerade dokumenten i diskursanalytiska termer, med fokus på de fyra diskurser som texterna kan sägas vara uppbyggda kring, nämligen: diskursen om det könsmaktsordnade samhället, diskursen om feministisk politik, kvinnokampsdiskursen samt jämställdhetsdiskursen. Denna kartläggning följs sedan av en mer teoretiskt hållen diskussion där texterna sätts i relation till just genusteori och feministisk politisk teori. Här aktualiseras Yvonne Hirdmans genussystem som förståelsemodell, och gynocentrism och intersektionalitet identifieras som politiska utgångspunkter i jakten på den feministiska utopin.