Diss. Linköping : Univ.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2005. / S. 231-241: Bibliografi.

The purpose of the study is to investigate the dilemmas that pedagogues’ reflect about in gender equality work at preschool. The target group is active pedagogues in pre-school. A qualitative survey has been realized to achieve the purpose. Semi-structured interviews have been conducted with eight pedagogues. They are working in three different preschools in a medium-sized city in Sweden. The dilemmas that emerge in the study are analyzed from a gender theoretical perspective. Hirdmans gender system (1988) reveals how pedagogues' statements can be related to three different levels in a gender contract. The result shows that pedagogues' experience the level of society and preschool norms and values ​​as the biggest challenge with the gender equality mission. The pedagogues show awareness of that traditional gender patterns and gender roles are largely conveyed to children through the border maintain level in social practice at preschool. In turn to the two levels affect the cross-border level, in which the individual is in focus. The results shows that the focus of pedagogues is on a social level, while inequality is realized through border maintain. I have come to the conclusion that knowledge is the tool for an equal preschool, focusing on its own activities. / Studiens syfte är att undersöka dilemman som pedagoger reflekterar kring i jämställdhetsarbetet på förskolan. Målgruppen är verksamma pedagoger inom förskolan. En kvalitativ undersökning har realiserats för att uppnå syftet. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med åtta pedagoger som är verksamma på tre olika förskolor i en mellanstor stad i Sverige. Dilemman som framkommer i studien analyseras ur ett genusteoretiskt perspektiv. Hirdmans genussystem (1988) synliggör hur pedagogernas utsagor kan relateras till tre olika nivåer i ett genuskontrakt. Resultatet visar att pedagoger upplever nivån med samhället och förskolans normer och värderingar som största utmaningen med jämställdhetsuppdraget. Pedagoger- na visar en medvetenhet kring att traditionella könsmönster och könsroller till största del förmedlas till barn genom gränsupprätthållande nivån i den sociala praktiken på förskolan. De två nivåerna påverkar i sin tur den gränsöverskri- dande nivån där individen är i fokus. Resultatet visar att pedagogernas fokus ligger på en samhällelig nivå medan ojämställdhet förverkligas genom gränsupprätthållande. En slutsats har framkommit om att kunskap är redskap- et för en jämställd förskola, där fokus hamnar på den egna verksamheten.

Antologin berör genus och identitet ur ett konstruktionistiskt perspektiv, vilket går som en röd tråd genom samtliga delar. Vi utgår ifrån genusteori vilket innebär en förståelse av genus som socialt konstruerat i motsättning till en förståelse av identitet som biologiskt bestämd. Var och en av våra undersökningar behandlar olika områden av vardagligt liv och hur olika grupper av människors livsvillkor och identiteter påverkas av genus. Undersökningarna fokuserar på hur genus konstrueras hos människor med olika erfarenheter och egenskaper, i både det privata och det offentliga rummet. Håkan har undersökt hur barn i förskolan förhåller sig till eller bryter mot genusmönster. Alma har undersökt sambandet mellan konsumtion och genusidentitet, och om konsumtion kan vara en faktor i upprätthållandet av genus. Camillas del belyser kvinnors upplevelser av hotet att bli utsatt för våldsbrott när de befinner sig i det offentliga nattetid. Caroline har utforskat relevansen av genus i förhållande till identitet och livsvillkor bland universitetsstuderande. Eleonors bidrag behandlar sociala konstruktioner av maskulinitet och hur unga killar förhåller sig till dessa i sitt identitetsskapande. Katarina har skrivit om kvinnor som genom sitt sätt att leva avviker från normativa genus och sexualitetsmönster.

Uppsatsen analyserar tre skönlitterära böcker vilka är populära hos ungdomar; Ondskan av Jan Guillou, Kampen om Järntronen av George R.R. Martin och John Greens Förr eller senare exploderar jag. Syftet med studien är att uppmärksamma hur manlighet och maskuliniteter framställs och porträtteras för att kunna uppmärksamma hur verkens idealmän konstrueras. Uppsatsens teoretiska ramverk består främst av Raewyn Connells begrepp hegemonisk maskulinitet med särskilt fokus på makt och våldskapital, med vissa komplement av Yvonne Hirdmans terminologier genuskontrakt och könsmaktsordningar. Resultatet visar att de tre romanerna kan placeras på en skala gällande hegemonisk maskulinitet. Makt och våldskapital fyller olika funktion och framstår som viktigast i Ondskan, följt av Kampen om Järntronen och till sist Förr eller senare exploderar jag. Ser vi till en relationell skala är ordningen omvänd.

Den ideella sektorn i Sverige är den som aktiverar flest barn och unga (4-25 år) och fotboll är den idrott som är överlägset störst i Sverige. Även i Malmö är fotboll den idrott som aktiverar flest barn och unga. Tyvärr är de barn och unga som är aktiva inom fotbollen främst pojkar och flickorna blir färre och färre för varje år. Enligt Ung Livsstil forskningsrapport från 2017 var fotbollen på flicksidan svagare i Malmö än i övriga Sverige. Syftet med denna studie är därför att ge en djupare förståelse för vilka förutsättningar tränare i fotbollsföreningar upplever att de har för att skapa fotbollsverksamhet för flickor i Malmö. Vilka hinder och möjligheter stöter tränarna på och hur ser de på framtida tillväxt? Studiens empiriska material består av sex kvalitativa intervjuer samt styrdokument och lokala strategier från Fritidsförvaltningen, Malmö Stad. Vid analys av det empiriska materialet har Pierre Bourdieus kapitalteorier och Yvonne Hirdmans teori kring genussystem och genuskontrakt använts.  Studiens resultat visade att de köns- och genusnormer som finns i samhället påverkade tränarnas förutsättningar att få flickor att spela fotboll både på och utanför planen. För att få tillgång till planen ställdes flickornas verksamhet i relation till pojkarnas både sett till antal utövare, men även på vilket sätt fotbollen förväntades utföras. Utanför planen påverkade föräldrarna genom att upprätthålla och reproducera bilden av flickan som en icke tävlingsinriktad individ. Analysen visade att tränarna upplevde sig som ensamma i rollen att få verksamheten att behålla men även att rekrytera nya medlemmar. Tränarnas upplevelser följde de mönster som tidigare forskning sett det vill säga att fotbollen domineras av manliga normer, värderingar och flickorna tilläts inte avvika alternativt få tillgång till samma arenor som pojkarna. Slutligen visade studien att genom bättre samarbete internt i föreningen men även externt med andra föreningar kunde förutsättningarna för tränarna förbättras och därigenom öka antalet fotbollsspelande flickor.

Local research regarding women's contribution to municipal policy is very small. The majority ofresearch focuses on welfare expansion during the early 20th century and only mentions the role ofwomen in some subchapters in their research. Other researchers have mentioned that there is relativelylittle local research that puts women in focus regarding municipal work and that women need to bemapped more clearly. This essay decided to focus on the early 1950's as its starting point and lookdeeper into the women in the city council. With the help of municipal archive materials such as Lists ofMembers and Documents in the City Council, does this thesis aim to investigate what the representationof men and women looked like before and after the election in 1950 in Karlstad municipality? Whattypes of committees did the female city council members participate in? And what issues did the womenin the city council raise in their motions? This was also interesting to contrast with the gender contract. What this case study came to was that the women were very underrepresented in the city council andthey usually behaved in various assignments which meant that they did not break the gender contract.However, some of the women had broken away from the traditional patterns. It turned out, however, thatthe women in the various committees were usually very few, it was usually only a single woman whohad a place in each committee, which indicates that the women were side-by-side in differentcommittees. The motions that the women in the City Council highlighted also pointed out that a genderdistribution, where the women usually worked with only women regarding issues that were expected tobe women's issues.

Jämställdhet är en central del i demokratin, och brist på jämställdhet har en påverkan på samhällsutvecklingen. Skolverksamheten är en central utgångspunkt i denna utveckling och har som uppdrag att fostra goda demokratiska medborgare som värnar om jämställdhet. Lika rättigheter och skyldigheter mellan alla människor är en del av uppdraget och därför har skolan med dess personal ett stort ansvat i detta (Skolverket.se). Redan i tidig ålder exponeras barn i könsstereotypa mönster, däri ligger jämställdhetsutmaningar fär barn - och utbildningsområdet. Jämställdhetsutmaningar fortlöper sedan i vuxen ålder och av denna anledning har skolan en central betydelse för hur jämställdhetsutvecklingen i samhället fortgår. Syftet med examensarbetet var därför att undersöka om yrkesverksamma lärare har olika strategier och tillvägagångsätt för att uppfylla Skolverkets skrivelser gällande jämställdhet samt vilka utmaningar, svårigheter och möjligheter som de möter med sina tillvägagångssätt. Användbara teorier har varit Yvonne Hirdmans genusteori med de centrala begreppen genussystem och genuskontrakt (Hirdman, 1988). Vidare är den kompensatoriska pedagogiken också central i samband med att komma underfund med lärarnas valda strategier. Ledningsarbete och det kollegiala samarbetet har även fått ta plats i undersökningen  och här finns det stora skillnader i vilken plats jämställdhetsfrågan får ta på de olika skolorna vi har bedrivit våra semistrukturerade intervjuer på. Vi intervjuade fyra yrkesverksamma lärare på två olika skolor. Efter insamling och bearbetning av materialet fann vi att jämställdhetsbegreppet är komplext och att det förekom bde likheter och skillnader i kärares olika strategier, samt att skolorna står för olika utmaningar i deras arbete när det kommer till jämställdhet. Gemensamt för samtliga lärare var att de arbetade för att ha ett jämställt klassrum och skola.

Synen på vad som utgör den så kallade starka kvinnliga karaktären har varit objekt för förändring, vilket kan synliggöras bland annat via filmmediet. Syftet med studien är att granska och jämföra två tecknade kvinnliga protagonister utifrån ett genusvetenskapligt perspektiv. Metoden för studien utgörs av två genusvetenskapliga modeller som kategoriserar manligt och kvinnligt beteende, samt semiotisk bildanalys. Materialet består av Disneys The Little Mermaid och Studio Ghiblis Kiki’s Delivery Service. Resultatet visade att karaktärerna uppvisar liknande personliga egenskaper, då de båda är vackra, sårbara, aktiva, skyddande och självständiga, men att de trots detta spelar mycket olikartade rolltyper, samt utformats på olika sätt av sina skapare. Slutsatsen är att Kiki förefaller vara den mer feministiska av de två karaktärerna, men att även Ariel med tanke på verkets inomtextuella tidsperiod till viss del kan tolkas som feministisk.

The essay examines whether Ebba Mörner's ownership of the estate Thorönsborg reflected an effort to modernize the forms of operation and organization, or whether her management was an expression of social downgrade of Swedish nobility. The topic of this essay is modernization and gender in context of an early, 20th century manorial economy. The investigation highlights the role and entrepreneurship of Ebba Mörner in contrast to the female expecations of her time.  The essay also aims to investigate whether Ebba Mörner was representative of the expectations of the time, or whether she broke the norms for women's and men's work - especially when it comes to entrepreneurship. Using mainly a micro-historical perspective the study draws on the unpublished estate records of Thorönsborg. Theoretically, the essay is based on Yvonne Hirdman's gender theory; focusing on the concepts of gender systems and gender contracts. The essay’s purpose is mainly to contribute to the relatively sparse research on womens’ property ownership and entrepreneurship during the early Swedish 20th century.  Ebba Mörner sometimes norm-breaking character, her diligence and financial mind shines through in the investigation. From the moment when she made Thorönsborg her home until her passing, Mörner successfully devotes herself to progressively investing and managing the estate. Yet Mörner also devotes herself to maintaining the gender contract of the time. Mörner was both behind and ahead of her time. Both living a part of her life during the noble glory days of the 19th century with conservative ideals, and also living in a century of budding democracy and women's liberation. / I uppsatsen undersöks huruvida Ebba Mörners tid som ägarinna av godset Thorönsborg speglade en strävan att modernisera gårdens driftsformer och organisation, eller om hennes förvaltarskap snarare var ett uttryck för social deklassering av svensk adel. I uppsatsen har även undersökts huruvida Ebba Mörner var representativ för tidens förväntningar, eller om hon bröt mot rådande normer för kvinnors respektive mäns sysselsättning – särskilt när det gäller företagande. Undersökningen har huvudsakligen genomförts genom mikrohistoriska studier av otryckt källmaterial från Thorönsborgs gårdsarkiv.  Den teoretiska utgångspunkten är hämtad från Yvonne Hirdmans genusteori med fokus på begreppen genussystem och genuskontrakt. Syftet är att bidra till den relativt sparsamma forskningen om kvinnligt godsägande och företagande under tidigt svenskt 1900-tal. I undersökningen framträder Ebba Mörners stundtals normbrytande karaktär, hennes driftighet och ekonomiska sinne. Från tiden hon gör Thorönsborg till sin huvudbostad till sin död, ägnar Mörner sig framgångsrikt åt att progressivt investera och förvalta sitt gods. Mörner ägnar sig också till att upprätthålla tidens genuskontrakt, bland annat genom sitt sociala engagemang. Mörner var samtidigt före och efter sin tid. Med ena benet i 1800-talets adliga storhetstid med konservativa ideal, och andra benet i ett århundrande med knoppande demokrati och kvinnlig frigörelse.