This study contains an analysis of images through a gender perspective of three history text books for middle schools. The aim of this study is to clarify if the images reflect a gender power structure where men are superior women. The answered questions were: do women and men appear as often in the pictures of the books? How are women and men portrayed from a gender perspective in the pictures? What possible consequences could the portrayal of men and women cause the education and pupils? Our theoretical perspective is Yvonne Hirdman’s gender theory, Vivien Burr’s social constructionism and Ferdinand de Saussure’s and Roland Barthes’s theory about semiotics. Our methods were a quantitative content analysis combined with a qualitative semiotic analysis of images. The quantitative content analysis showed that there is an overrepresentation of men in the pictures of the books. The qualitative semiotic analysis showed that men are portrayed as main characters in the pictures. This by given more space by positions, accessories and activities. Women on the other hand is portrayed as passive and to some extent as accessories to the men. The women seem to rule in the sphere of children and home, while men seem to be absent in these same areas. Women and men are also physically separated on the images which makes the gender power structure even more clear.

This paper will examine two public transportation hubs, as examples of public space, in Gothenburg, Sweden, from a gender perspective by investigate how gender equality is discussed in planning processes of hubs and to explore how hubs are used and perceived by men and women. The thesis has a qualitative and hermeneutic approach, with semi-structured interviews with key persons from the planning processes, and site observations and interviews with men and women using the hubs as the main data gathering methods. In the planning processes for the two cases the ambition was to create hubs that were welcoming for everyone, from a theoretical point of view this ambition could be dangerous from a gender perspective since a planning for everyone often leads to a planning for the man. In order to create hubs for everyone there was a focus for creating safety and increase accessibility for the disabled during the planning processes. The observations and the interviews on site shows that the hubs could be viewed as gender equal since the hubs were open to both men and women to use, but the hubs could also be viewed as not gender equal since women felt unsafe. The analysis shows that the social interaction on site is a crucial factor when defining a place as gender equal or not. The social interaction can be understood by gender contract. One conclusion is that there is a need for discussions about gender and its effect on experiences of public space, where gender contract is problematized. It will otherwise be hard to understand and change the interaction and the gender inequality will risk to consolidate.

The aim of our study was to examine social work students’ career motives to apply for social work studies and conceptions about their future career in relation to their gender and compare it with the gender distribution for the most and least coveted jobs. The study was based on a quantitative method with two web-surveys, one distributed to social work students at Linnéuniversitetets two centres of learning in Kalmar and Växjö. The other web-survey was distributed to department and unit managers for a middle sized municipitality. The results were analyzed using Hirdman’s theory of gender contracts, Connell’s theory of hegemony and the career paths Kullberg describe. Our results show the career paths male social work students prefer are vertical and for female students horizontal. The result also shows that male students get their study choice questioned more often than female students. The results also indicate that female students prefer to work close to clients (or social work users) whilst men tend to want work as managers.

This study aims to investigate the didactic potential inherent in Sophocles' Antigone and Euripides' Medea within the framework of the Swedish school curriculum, coupled with its value-based assignment viewed through a gender theoretical perspective. The primary inquiries guiding this study are as follows: What pedagogical possibilities reside in the tragedies of Antigone and Medea concerning gender dynamics and their alignment with the educational objectives of the Swedish curriculum? In what ways do Antigone and Medea diverge in their treatment of gender-related themes? Additionally, what pedagogical considerations must educators bear in mind when addressing the teaching of Antigone and Medea across various instructional contexts? The theoretical foundations underpinning this investigation encompass gender theory and the theory delineating didactic potential in fiction, positing that literature possesses the capacity to foster critical thinking concerning foundational values. The principal methodological approach employed in this study is close reading, a method that entails a meticulous analysis of the text to discern subtle nuances and complexities inherent in the representation of gender in Antigone and Medea. The preeminent findings underscore the pervasive presence of the male-female dichotomy within the two works. Existing scholarship indicates a male association with the public sphere (polis) and a female association with the domestic sphere (oikos). However, both Antigone and Medea navigate between these spheres, reflecting their complexity and norm-defying nature. Notably, these characters exhibit traits traditionally ascribed to males, such as strong will, courage, and a propensity to question authority, offering intriguing implications from a gender theoretical standpoint. Consequently, the didactic potential of both tragedies is deemed substantial.  The tragedies serve as an auspicious foundation for aligning with the school's core values and the objectives of the Swedish curriculum. However, pedagogical deliberations are imperative, extending beyond individual reading. Integrating literature discussions and diverse tasks is advisable to broaden students' perspectives and enhance their repertoire. Teachers should also be cognizant of the inherent problematic aspects within the tragedies, necessitating a nuanced approach in instructional planning.

Det råder än idag segregation på arbetsmarknaden mellan män och kvinnor, inte minst gällande chefspositioner. Trots att vi kommit en lång bit på vägen i jämställdhetsarbetet så finns det mycket kvar att göra. Forskning visar att kvinnliga stereotypa egenskaper är efterfrågade inom chefsrollen, dock ser vi att det fortfarande finns en tydlig snedfördelning mellan könen. Syftetär att öka förståelsen för hur mellanchefer inom privat sektor ser på sin yrkesroll samt upplever möjligheter och hinder till att utvecklas inom den. Studien har en kvalitativ ansats där empirin samlades in med hjälp av sex semistrukturerade intervjuer. Urvalet var kvinnliga mellanchefer inom diverse branscher som arbetar inom privat sektor. Med hjälp av tidigare forskning och teori har vi fått en större förståelse för den empiriska datan som samlades in. De teorier som har behandlas är: beständig ojämlikhet, glastak samt genussystem och genuskontrakt. Resultatet av studien visar att kvinnorna upplever fler hinder än möjligheter till att utvecklas. Centralt var att kvinnorna upplevde abstrakta hinder vilket visar på förekomsten av glastak inom organisationerna. Det framkommer även att kvinnorna är nöjda i sin yrkesroll och accepterar de hinder som finns. Den aspekten har tolkats som en naturlig följd av genuskontraktet där kvinnorna efterföljer de normativa beteenden som förväntas av dem. En återkommande upplevelse av kvinnorna var förväntningen från cheferna att konstant vara tillgänglig och där hanteringen skilde sig åt. Genomgående för studiens resultat var att det fanns en avsaknad av ett aktivt stöd från deras chefer vilket resulterade i ett eget ansvar för sin utveckling i sin yrkesroll. Det övergripande resultatet av studien bekräftar teorier och tidigare forskning då vi kan se att det än idag råder ojämställdhet på arbetsmarknaden.

Syftet med denna studie har varit att genom ett normkritiskt perspektiv undersöka hur normer kring kön och etnicitet ser ut i tio olika barnböcker. Böckerna har valts utifrån att två förskolor tagit fram sina fem mest lästa och populära böcker bland de äldre barnen. Barnlitteraturen har analyserats genom en innehållsanalys som gjorts med ett semiotiskt angreppssätt, med inspiration av Hirdmans (2012) teori om genussystemet och genuskontraktet, Nikolajevas motsatsschema (Nikolajeva, 2017) samt utifrån ett essentialistiskt sätt att se på etnicitet. Resultatet har visat att normer som förmedlas via den analyserade barnlitteratur till stor del är stereotyp där könsnormer och vithetsnormer dominerar, trots att det även funnits böcker där dessa normer har utmanats. Slutsatser som dragits är att de analyserade barnböckerna till stor del skildrat stereotypa köns- och etnicitetsnormer vilket överensstämmer med det som tidigare forskning visat. / <p>Betyg i Ladok 240108.</p>

Denna studie berör intersektionalitet, genus och litteraturreception. Jag ville ta reda på om 2010-talets elever urskiljer och reflekterar kring de köns- och maktstereotyper som finns i svensk 1880-talslitteratur. Undersökning ägde rum i en i åk 9 under tre lektioner. Den var konstruerad som en uppgift i det nationella provet i svenskämnets läsförståelsedel. Texterna som användes var utdrag ur August Strindbergs Fröken Julie och Victoria Benedictssons Fru Marianne. Eleverna som deltog i undersökningen urskiljer de traditionella köns- och maktstrukturerna. Undersökningen visar att flickor och pojkar uttrycker sig olika om de strukturer de urskiljer. Flickorna uttrycker sig mer kritiskt, medan pojkarna är mer accepterande i sitt resonemang. / This study involves intersectionality, gender and literary reception. I wanted to find out if secondary school pupils of the 2010s can descry th gender and power structures in Swedish literature of the 1880s and se how the reason about it. The investigation took place in a ninth grade during three lessons. It was designed to resemble the reading literacy part of the national tests in Swedish. The texts used were excerpts from August Strindberg's Miss Julie and Victoria Benedictsson's Fru Marianne. The pupils who participated in the investigation uncovered the traditional gender and power structures. The investigation shows though that girls and boys express themselves differently about the structures the find. The girls express themselves more critically while the boys are more accepting in their reasoning.

Detta arbete syftar till att undersöka hur genuskontraktet är konstruerat i historieläromedel för årskurs 4-6. Detta har undersökts genom att analysera vilka maskulinitetsdrag som påbjuds läromedlets läsare genom dess narrativ. Undersökningen är genomförd på två versioner av ett läromedel som givits ut under två olika decennier. Det ena läromedlet gavs ut under mitten av 1990-talet i tryckt version medan det senare läromedlet gavs ut digitalt 2018. Studien har utgått från de två tidsperioderna 1611-1718 och 1718-1792 och har, baserat på läromedlens framställningar, fokuserat på att analysera hur och i vilka sammanhang som läromedlen väljer att framställa narrativets centrala karaktärer och därigenom konstruera ett genuskontrakt.     Resultatet visar att de två läromedlens framställningar inte skiljer sig nämnvärt från varandra utan till stor del återger samma historiska narrativ, ett narrativ som präglas av ett fåtal mäns handlingar och livsöden. Det är en specifik grupp män som dominerar läromedlens historieskrivning, vilket bidrar till att dessa män, genom sättet de framställs, framstår som dominanta i förhållandet till läromedlens centrala kvinnliga karaktärer. Egenskaper som lyfts fram som maskulina skiljer sig emellertid mellan studiens undersökta tidsperioder, då tipsperioderna i läromedlens framställning präglas av olika händelser och tankesätt. Trots detta visar studiens resultat att framställningarna kring manligt och kvinnligt framförallt kretsar kring dominans och framgång. En viss grupp män framställs i kontexter, i relation och i kontrast till övriga karaktärer på ett sätt som bidrar till att dessa män framstår som aktiva karaktärer i läromedlens historieskrivning. Dessa framställningar, i relation till hur läromedlen väljer att framställa övriga karaktärer, bidrar således till att ett genuskontrakt växer fram. Män framställs i kontexter om krig och politik och framställs genom dessa kontexter som handlingskraftiga, plikttrogna och aktiva karaktärer. Då männen kontrasteras mot läromedlens kvinnliga karaktärer framstår dessa egenskaper och sammanhang som typiskt manligt kodade i relation till utsatthet och passivitet, vilka framstår som kvinnligt kodade.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien har varit att ur ett genusperspektiv undersöka synen på bedömningsgrunder i betygssättningen inom ämnet idrott och hälsa i relation till svenska, samhällskunskap och matematik bland flickor och pojkar på Natur- och samhällsprogrammet(NS). Detta har undersökts utifrån följande frågeställningar: • På vilket sätt upplever gymnasieelever på NS-programmet att de bedöms i idrott och hälsa i relation till de ämnen som syftet anger? • Vilka förutsättningar upplever eleverna finns för att nå de olika betygsstegen i skolämnena idrott och hälsa, samhällskunskap, matematik och svenska? • Hur tror eleverna att en jämställd betygsbedömning ser ut i de utvalda skolämnena? Utifrån detta kommer vi att diskutera hur eleverna bryter eller återskapar genusordningen i sina resonemang kring betygsbedömningen. Metod Den metod som använts i studien är av kvalitativ karaktär som i det här fallet varit fyra fokusgruppsintervjuer i en årskurs tvåa på NS-programmet. Vi använde oss av ett strategiskt urval för den utvalda målgruppen. För att förstå och tolka elevernas resonemang i vårt resultat har vi använt oss av Yvonne Hirdmans och Raewyn Connells genusteorier. Resultat I relationen mellan idrott och hälsa, matematik, svenska och samhällskunskap finns, enligt vårt resultat, en indikation på att kunskaperna laddas och värderas på olika sätt och får därmed olika dignitet. Idrott och hälsa som det lägsta i hierarkin och matematik som det högsta, däremellan befinner sig samhällskunskap och svenska. En del av bedömningen, enligt eleverna, är intresse och deras beteende och inställning under lektionerna. Beteenden, egenskaper och intressen genusifieras av eleverna. Intresset för idrott och hälsa tillskrivs pojkarna vilket i sin tur leder till att båda könen tillåter pojkarna att dominera idrottsundervisningen. Slutsats Eleverna i vår studie förhandlar sällan, eller aldrig om sina genusidentiter framförallt inte inom intresseområden. Detta menar vi begränsar både flickorna och pojkarna. Alla aktörer i skolan medverkar till att skapa och upprätthålla genussystemet, att diskutera betyg och bedömning är ett sätt att konkretisera detta. Då idrott och hälsa, enligt eleverna, saknar tydliga mål genererar det också att ett högt betyg i idrott och hälsa inte får samma legitimitet som de övriga ämnena vi undersökt. Resonemanget att det är lätt att uppnå ett betyg i idrott och hälsa i jämförelse med matematik, svenska och samhällskunskap medför en förstärkning av detta. Däremot verkar det, enligt vårt resultat och tidigare forskning, som att höga betyg i idrott och hälsa verkar statushöjande för framförallt pojkar. Nyckelord Genus, idrott och hälsa, samhällskunskap, svenska, matematik, genusidentitet, genuskontrakt, ideal, maskulinitet, feminitet, genusregim, betyg, bedömning. / Abstract Aim The aim of this study has been to examine the perception of assessment criteria in the grading of Physical education in relation to Swedish, Social studies and Mathematics among girls and boys in Nature and Society programme (NS) from a gender perspective. This has been examined through using the following questions: • How do high school students at the NS programme experience the assessment in Physical education in relation to other subjects in school? • Which specific terms do the students experience they have to achieve in the various grades in Physical education, Social studies, Mathematics and Swedish? • How do the students perceive that an equal assessment is made in the chosen subjects? From this, we will interpret how students challenge or reproduce the gender order in their discussion of assessment. Method This study has had an qualitative approach and four focus group interviews have been carriedout with second year students at the NS programme. We used a strategic selection for the selected target group. To understand and interpret students' reasoning in our results, we have used the gender theory of Yvonne Hirdman and Raewyn Connell. Results The main result obtained in our study indicates that the students value the relations betweenthe chosen subjects differentially. Physical education as the lowest in the hierarchy and Mathematics as the highest. In between are Social studies, and Swedish. With this setting it is also difficult for the students to define what they should learn in Physical education. This is not seen as a problem in Mathematics. Part of the assessment, according to students, is based on their level of interest and behavior. Behaviors, characteristics and interests of the students are gendered which also becomes a part of the assessment. Interest in Physical education is attributed to the boys, which leads to both sexes allowing them to dominate Physical education. Conclusion The students in this study rarely negotiate their gender identities, especially in areas of interest. This, according to us, limits both girls and boys. All actors at the school in this study helps to create and maintain the gender system. Discussing the grading and assessment are ways of concretizing it. According to the students is there a lack of aim in Physical educationin contrast to Social studies, Mathematics and Swedish. The consequence of these arguments is according to us that the legitimacy of Physical education is minor then the other subjects in our study. However due to our result and previous science do high grades in Physical education bring higher status above all to the boys. Keywords Gender, Physical education, Social studies, Swedish, Mathematics, gender identity, gender contract, ideals, masculinity, femininity, gender regime, grading. assessment.

Invandrade kvinnor i Handels. Föreställningar om arbetskraftsinvandrade kvinnor i Handelsnytt 1961-1976. (Immigrant women in Handels. Conceptions of labour immigrated women in Handelsnytt 1961-1976). The primary purpose of this thesis is to analyze the written conceptions of labour immigrated women in Handelsnytt, a Swedish Trade Union magazine. The analyses of the conceptions are based on theoretical categories of class, gender and ethnicity. The purpose is to examine how labour immigrated women, as members of the Union, Handelsanställdas förbund, were perceived and how the conceptions of them were expressed through these categories. The time period of the study is based on Yvonne Hirdman´s gender contract- The Equality contract, it was a time period when labour immigration peaked and later on attenuated. And also a time when women in Sweden begun to work outside of home in a wider extent than before. The study also means to explore power relations and subordination of the given categories and how these integrate and enhance each other.   The results demonstrate a significance absence of articles, features and overall coverage of immigrated women in Handelsnytt. The small amounts of articles about or for immigrated workers tend to leave the immigrated woman unseen.  The immigrant workers are rarely individually described; they are mostly defined as a sexless group or as a man. If the lack of recognition may be explained by limited membership of female immigrated workers could be one answer, but not entirely satisfying. Even though the trade industry was dependable on its workers language knowledge, which is a large part of the rhetoric inflicting the immigrant articles, it may not mean there were no female immigrant workers in this industry. However the results cannot with certainty claim it to be either way, not the lack of female members or as a proof of the domination of male rhetoric within the trade union-Handels.