Intentionen med föreliggande arbete är att undersöka gymnasieelevers upplevelse av bedömningen i kursen idrott och hälsa A i ett genusperspektiv. I uppsatsen har två kompletterande metoder använts bestående av en enkätstudie av kvantitativ karaktär och en intervjustudie av kvalitativ karaktär. I enkätstudien deltog sammanlagt 182 respondenter, av vilka 102 är tjejer och 80 är killar, från fyra skolor i fyra olika kommuner. Intervjustudien omfattas av fem intervjuer genomförda med elever i samma klass på en av de skolor som ingår i enkätstudien. Tre av dem var flickor och två av dem var pojkar. Det teoretiska ramverk som primärt används för att förstå det insamlade materialet i ett genusperspektiv är Yvonne Hirdmans genussystem som främst utgörs av de två bärande logikerna: isärhållandets tabu och mannen som norm. Av resultaten från enkätstudien framkommer att det är svårt att skönja statistiska mönster som samstämmigt kan relateras till Hirdmans logiker beträffande elevernas angivelse av olika idrottsliga aktiviteters, respektive övrigt undervisningsinnehålls, betydelse för bedömningen i kursen. Resultaten från enkätstudien visar vidare en ganska samstämd bild av att både tjejer och killar generellt och i stor utsträckning angett att de upplever sig vara nöjda med bedömningen i kursen beträffande huruvida betyget stämmer överens med arbetsinsatsen. Dock framkommer en diskrepans i vissa avseenden där killarna generellt i större utsträckning än tjejer angett att: de upplever att de fick visa vad de kan i kursen, hade goda möjligheter att nå de högre betygen (VG och MVG) samt att de praktiska momenten är de som ger dem möjlighet att ”vara bra” i kursen. Det finns resultat som i vissa avseenden tyder på att undervisningen i ämnet idrott och hälsa, eller elevernas upplevelse av den, genomsyras av genussystemets logik: ”mannen som norm”, medan vissa resultat skulle kunna tyda på att denna norm utmanas av tjejerna. Enligt resultaten från intervjustudien framkommer att majoriteten av eleverna anser att bedömningen utgick från ett helhetsperspektiv samt att de är nöjda med den bedömning de fått. Resultaten visar även att eleverna gärna framhåller undervisningen som jämställd och rättvis, men att deras svar ibland är motsägelsefulla. Det framkommer att det trots uttalanden om en varierad undervisning förekom bollspel väldigt ofta vilket enligt flera elever tenderar att gynna killar mer än tjejer. Eleverna talade utifrån genussystemet och deras åsikter föreföll att vara färgade av detta system.

Vår uppsats är gjord utifrån kritisk diskursanalys (CDA) och syftar till att undersöka hur den kvinnliga identiteten skapas genom det språkbruk och de diskursiva praktiker som används av tidningen Egoboost Magazine. Det empiriska material som uppsatsen bygger på är ledarsidorna ur åtta nummer av tidningen. I uppsatsen så granskar vi hur tidningen på ledarsidan, via språkbruk och bilder, gestaltar kvinnan och hur de genom denna gestaltning bygger upp en kvinnlig identitet. Studien är grundad i Yvonne Hirdmans (2003) genuskontrakt och identitetssynen som vi funnit finns inom både diskursteori och genusteori.

Sweden had in the early 1930's the lowest birth rate in the world. Population Commission which was established in 1935 concluded that one of the biggest social problems was the working women’s heavy workload. To deal with the low birth rate reforms and programs were founded both in order to help the women but also in order to support the inadequate motherhood. Government grants were set up to start the so-called vacation home for housewives where the government’s visions of the vacation homes were active rest and recreation.      Based on the Leisure Inquiry report regarding vacation homes for housewives - the purpose of this paper is to examine how the government visions regarding vacation homes for housewives were practiced and how the future of prevailing gender contract affected the holiday home. What activities and what form of education occurred on the vacation home Frykenstrand? Who visited the vacation home and how was Frykenstrand affected by egalitarianism and the state's growing need for labor?      Archive material from the Association of Värmland working women vacation homes have been used for the essay. According to the issues of this essay, the vacation home Frykenstrand is described through text analysis and quantitative method based on protocols, applications, guest books and correspondence. The state’s visions with the vacation homes are based upon the Leisure Inquiry report.      The survey shows that the state's visions regarding giving women rest and recovery were met. The intentions regarding education and training cannot be considered to be met on the vacation home Frykenstrand, nor was the vacation home used by women who might have helped increasing the birth rate. The vacation home was abolished probably affected by the gender contract when more women started work and received a statutory vacation.

Filmbranschen är på många sätt en mansdominerad bransch. Hade könsfördelningen inte varit så sned är det rimligt att anta att filmutbudet hade haft en större mångfald. Detta gäller förstås även för andra kategorier som klass, etnicitet och sexualitet. Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur kvinnor med ledande kreativa eller administrativa positioner i filmbranschen har tagit sig dit de är idag, och vad de har upplevt på vägen dit. Vi har valt att applicera ett feministiskt perspektiv på vår studie, kompletterat med teorier om intersektionalitet. Vår frågeställning lyder: 1) Är det möjligt att utläsa vilka faktorer som verkar ha spelat in i hur deras yrkesliv har utvecklat sig (bakgrund, utbildning, familj etc.)? 2) Vilken betydelse ger de kön (att vara kvinna) i deras bransch, och hur har denna förståelse skapats? 3) Vad ger kvinnornas berättelser för bild av möjligheterna till ett mer jämställt arbetsliv inom film?

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2008.

I dagens samhälle verkar utbildning och arbete vara en allt större del av vårt liv. Tidigare studier visar tydliga tendenser mot att allt fler unga väljer att studera vidare efter gymnasiet, känner sig stressade inför sin livssituation och väljer att flytta från sin hemort för utbildning och arbete på andra orter. Detta är ett fenomen som drabbar hela Sverige och däribland Dalarna, där speciellt unga kvinnor verkar välja att flytta från Dalarna för att söka utbildning och karriär på andra platser. Detta har lett till att Dalarna bland annat lider av ett kvinnounderskott. Jag fick därför upp intresset för att undersöka vad som påverkar deras beslut om utbildning, framtidsplaner och eventuell flytt från Dalarna och om respondenterna upplever att deras beslut är påverkade av omvärlden. Jag genomförde fem kvalitativa intervjuer med kvinnor mellan 19 – 21 år med hemort i Dalarna där vi diskuterade kring temana bostad, arbete och studier samt framtid. Min resultatdel mynnade ut i tre olika teman som gavs rubrikerna Ett individualiserat samhälle, En globaliserad värld och Att stanna kvar. I dessa tre teman har jag redovisat resultatet från intervjuerna och kopplat samman dessa med teorier kring genuskontrakt, socialisation, könsroller, individualisering samt globalisering. Genom min studie fann jag att globaliseringen kan ha en betydande roll i hur respondenterna påverkas att flytta från sin hemort till andra länder eller städer. Globaliseringen har medfört att alla möjligheter idag är närmare och tydligare och att det inte är ett lika stort steg att flytta iväg längre, då världen blivit mindre. Vidare såg jag att socialiseringen och individualiseringsprocessen påverkar respondenterna att flytta från sina hemorter för att söka bättre utbildning och bättre arbeten för självuppfyllande anledningar, men även att det finns könsnormer kring unga kvinnor och att de bör flytta till andra städer eller länder. Jag resonerade även kring den starka koppling mina respondenter verkar ha till Dalarna och att det viktigaste i deras val att stanna eller återvända verkar vara familj, vänner och tryggheten de upplever att Dalarna ger dem. / Today education and work seems to be a bigger part of our society. Earlier studies show that it´s becoming more and more common for adolescents to conduct to further studies at universities. Adolescents also seems to be more stressed about their life situation and it´s becoming more common for young people to move from their hometown to study or work. This phenomenon is affecting Sweden, including county of Dalarna. Especially young women in Dalarna tends to move to other parts of Sweden in order to study or make a career. Because of this Dalarna is currently suffering a deficit of women in the county. Due to this I got interested to further investigate this phenomenon through interviews with five young women in age 19 – 21 years old who were born and raised in Dalarna. To analyse my material, I used theories about socialization, individualization, globalization and gender. As a result of my study I found that globalization had a major part in how the women were affected to move from their hometown to other parts of Sweden or to other countries. Due to the globalization of the world the young women caught attention to opportunities far away from home, and it isn´t a very big step to move to other places. Also, the socialization and individualization affects young women to move for education or work to fulfil themselves, but also that we have standards about what a girl in their age should do with their lives. But despite this all my respondents seems to have a strong connection to Dalarna and that they could consider returning to Dalarna because they have their family and friends there, and they also seem to feel safe in Dalarna.

The choice of studying motherhood was born out of our own self- perceived experiences as mothers, and in the sense of having a “book of rules” constantly present in the motherly role. Throughout times the motherly discourses surrounding motherhood have included aspects such as caring for and nurturing children, to take care of the household chores and to overall have an all seeing eye over the logistics of the home. In contrast, the men´s primary task is to provide the family with economic capital. ”The good mother”- this pure madonna figure, is often linked to a naturalness discourse which points towards women as created to bear children, giving birth and then finding themselves instinctively knowing how to take care of the newborn. This idea of motherhood as the women´s primary task is traditional in the sense of being rooted in historical contexts. Through a qualitative study, we wish to contribute to a wider understanding of the complex ways in which discourses work and affect the individual lives of women adulging in motherhood, focusing on their own experiences of motherhood. We have chosen to interview nine women from three different families, in each family three generations. Previous research points at two big discourses in western society- the naturalness discourse and the discourse surrounding gender equality. With a focus on these two discourses the study also is carried out with a lifecourse perspective as a way of capture the very important aspect of time. Time is a central part in our attempt to understand the ways in which discourses work, travels and modifies over time. Our findings, watching three generations of mothers reinforces the picture of the work towards equality is both complex and far from done. The motherly discourses are, even today, often characterized by a traditional thinking motivated by and linked to a perception of the natural when it comes to the different roles men and women are attributed. This, in turn, causes a collision with a “modern” discourse surrounding equality. Nowadays the roles embedded in the gender contract is overall more equal than before. Thus you could expect women to, in greater occurence, be freed of the discursive fetters. Despite this, this study points at the opposite direction, leaving us with a feeling of failure when it comes to gender equality. A traditional discourse of “the good mother” is still present in a modified “modern” version. Women in western society therefor are free when it comes to a lot of aspects, but not fully free in the sense of being themselves in the motherly role.

The purpose of the study is to examine how women in Christianity and new religious movements are presented in two textbooks, which were written after the introduction of the new curriculum in 2011 in religious studies in high school. The purpose is also to examine what values and norms are expressed in the textbooks and how they are in line with Gy11. The theoretical starting point will include the concepts of gender and gender equality, which will be defined on the basis of theories developed by Yvonne Hirdman, Jeanette Sky, Ingvild Saelid Gilhus and Lisbeth Mikaelsson. In the analysis of the textbooks, the so-called “gender staircase” will be used to categorize the level of gender awareness. The result shows the difficulty for authors to handle religions based on patriarchal structures in the preparation of teaching materials. The study also shows that the patriarchal structure is presented in the sections on Christianity, which are a central part of the education but in relation to new religious movements it shows a greater equality between the sexes

Vår studie handlar om förskollärares uppfattningar och arbete med könsmönster i barnlitteraturen. Studien tittar närmare på vilken påverkan som könsmönster kan ha på barn, och hur förskollärares arbete med könsmönster i barnlitteratur kan utföras. Tidigare forskning visar att kvinnliga karaktärer är underrepresenterade och lyfter de traditionella föreställningar som finns gällande manligt och kvinnligt i barnlitteraturen. Av den anledningen ville vi undersöka förskollärares uppfattningar, för att ta reda på deras syn på könsmönster och hur deras genusarbete tar sig uttryck i förskolans verksamhet med särskild hänsyn till barnlitteratur. Studien har en kvalitativ metod och insamlingen av data skedde i form av intervjuer med sex förskollärare. Analysen av data genomfördes med hjälp av tematisk analys, för att skapa teman utifrån respondenternas svar. Utöver tematisk analys har vi använt Hirdmans genusteori (1988, 2001) som utgångspunkt i studien. Resultatet visade att arbetet med könsmönster i barnlitteratur ser olika ut hos förskollärarna. Vissa förskollärare arbetar med könsmönster i barnlitteraturen på ett medvetet sätt, i andra fall sker arbetet med könsmönster i andra former i verksamheten. För att skapa diskussion och reflektion bland barnen, har högläsning framkommit som en användbar metod. Högläsning kan därmed motverka de traditionella föreställningarna inom könsmönster som existerar angående vad som anses vara manligt och kvinnligt. Den mest centrala slutsatsen visade hur viktigt det är att inleda arbetet med könsmönster i barnlitteraturen redan med de yngsta barnen, mot den bakgrunden att barn skapar kön redan i tidig ålder. / <p>Betyg i Ladok 210606.</p>

Tidigare forskning har spekulerat kring samspelet mellan värderingar om jämställdhet och fördelning av hushållsarbete, och att det eventuellt finns en diskrepans mellan attityder till könsroller och praktik samt att detta kan vara en källa till konflikt mellan arbete och familj. Med multivariata samt könsseparata regressionsanalyser ämnar denna uppsats att i en svensk tvåförsörjarkontext studera diskrepansen mellan jämställda värderingar och upplevd orättvis fördelning av hushållsarbete samt hur det för män och kvinnor inverkar på konflikten arbete-familj. Resultaten visar att konflikten mellan arbete och familj generellt är högre för kvinnor. Vidare synliggörs det att diskrepansen som fenomen och dess inverkan på upplevd konflikt endast påverkar kvinnor. Resultatet visar vidare att diskrepansen minskar den upplevda konflikten för kvinnor, vilket förkastar uppsatsens hypoteser om att konflikten skulle öka av denna form av diskrepans. Med hjälp av teorier om genuskonstruktion ämnar uppsatsen att förstå och förklara dessa skillnader.