Syftet med denna studie är att ta reda på om, och i så fall hur, en eventuell genusordning kan ta sig uttryck i en bestämd till synes könsneutral lek i skolans undervisning i idrott och hälsa, bland elever i årskurs fyra och fem. För att svara på syftet använde vi oss av följande frågeställningar; Uttrycks en hierarkisk genusordning, även i tillsynes könsneutrala lekar i skolämnet idrott och hälsa? Och hur tar den sig i så fall uttryck? För att svara på detta utfördes sju stycken, femtio till sextio minuter långa observationer på fyra sydskånska skolor. Observationerna, i vilka vi i varierande grad agerade deltagande och ickedeltagande, planerades och utfördes under en lektion i idrott och hälsa i vardera grupp: en grupp i årskurs fyra i och sex grupper årskurs fem. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt beskrivs i Yvonne Hirdman samt R.W Connells socialkonstruktivistiska och feministiska tankar om samhällets kulturella genusordning. En ordning där normen är hegemoni där män och maskulinitet är överställda kvinnor och femininitet. Resultatet visar ett en hierarkisk genusordning går att finna, där pojkar ikläder sig statusroller, och flickor trots visad motvilja, underordnar sig. En hegemonisk ordning syns hos såväl flickor som pojkar och maskulina egenskaper leder till styrande positioner i gruppen. / The purpose of this study was to determine whether, and if so how, any gender order can be expressed in a given seemingly gender-neutral game in physical education in schools among students in grades four and five. To answer the purpose we used the following questions: is a hierarchical gender order expressed, even in seemingly gender-neutral games in physical education? How does it express itself? To answer the purpose of our study, we made seven fifty to sixty minute’s long observations in four schools in the southern part of Sweden. In these observations, we participated and in non participation. They were planned and executed during one lesson each in physical education: six groups of fifth graders and one group of the fourth grade. The theoretical basis of this essay comes from Yvonne Hirdman, professor of gender and feminism and RW Connell´s social constructivist and feminist ideas about the cultural gender order. The order in which hegemony of men and masculinity seem as the superior norm in contrast to women and femininity. The results show that a hierarchical gender order can be found in the schools and in the physical education surrounding. Boys are in charge and take command and girls, despite the demonstrated reluctance, submit to boys. A hegemonic system is seen in both sexes and girls or boys with masculine characteristics take controlling positions in the group.

Uppsatsens syfte är att studera hur Victoria Mas roman De galna kvinnornas bal (2022) anspelar på traditionen female gothic och motivet den galna kvinnan i en kontext av 1800-talets patriarkala strukturer. Romanen studeras därför i relation till Charlotte Brontës Jane Eyre (1847), Charlotte Perkins Gilmans The Yellow Wallpaper (1892) och Selma Lagerlöfs Spökhanden (1898), för att urskilja hur motivet den galna kvinnan har använts i 1800-talets klassiska gotiska litteratur, och om några signifikanta skillnader förekommer i Mas (2022) moderna roman. Den komparativa och intertextuella studien utförs med en kvalitativ textanalys som inbegriper närläsningar och tolkningar av materialet i syfte att tolka och förstå den galna kvinnans framställning och funktion. Yvonne Hirdmans teori om genussystem och genuskontrakt tillämpas för att analysera hur den galna kvinnan underordnas en manlig auktoritetsfigur, och vilka oönskade egenskaper som hon fångar upp. Slutsatserna visar framför allt hur den galna kvinnan i De galna kvinnornas bal (Mas 2022) fyller en samhällskritisk funktion, eftersom romanen med en samtida röst slagkraftigt kritiserar den manliga auktoritetsfiguren till skillnad från jämförelsematerialet. Den galna kvinnans oönskade egenskaper framställs heller inte som orimliga eller farliga, vilket särskiljer sig från Jane Eyre (Brontë 1847) där den galna kvinnan framställs med aggressiva och farliga egenskaper. En annan signifikant skillnad i Mas (2022) roman är att den galna kvinnan framställs som ett intressant forskningsobjekt att experimentera på och visa upp för allmänheten, till skillnad från de galna kvinnorna i 1800-talstexterna.

Föreliggande uppsats utgår från en kvalitativ studie där medarbetarnas uppfattningar av jämställdhet har undersökts inom en statligt ägd organisation. Studien har genomförts utifrån ett genusperspektiv där syftet är att diskutera hur jämställdhet skapas i teori och praktik. Syftet innefattas även av medarbetarnas uppfattningar av manligt respektive kvinnligt och har besvarats med tre frågeställningar. Den första ser till vilka uppfattningar medarbetarna har av jämställdhet, nummer två behandlar policydokumentens betydelse och till sist undersöks vad som verkar hindrande samt främjande för jämställdhet. Empirin har samlats in genom sex kvalitativa intervjuer samt dokumentanalyser av organisationens policys rörande jämställdhet. Studiens huvudresultat visar att organisationen misslyckas med kvalitativ jämställdhet och att fokus på kvantitativ jämställdhet inte är tillräckligt för att skapa jämställdhet. Resultatet visade även att normer styr mer än policys med lovord och att det finns förväntningar på hur män respektive kvinnor ska bete sig. Studiens slutsats är att synliggörande samt ifrågasättande av stereotypa uppfattningar krävs för att möjliggöra kvalitativ jämställdhet. / This essay is a qualitative study in which the employees' perceptions of gender equality have been investigated within a state-owned organization. The study has been conducted on the basis of a gender perspective where the purpose that is answered is how stereotypical perceptions of male and female are recreated and maintained. How the qualitative equality within the organization is affected by the stereotypical views is also included in the purpose, and has been answered with three questions. The first looks at what perceptions the employees have of gender equality, number two deals with the significance of the policy documents and the last question examines what seems to be obstructing and promoting gender equality. The empirical data has been collected through six qualitative interviews and document analyzes of the organisation's policies on gender equality. The main results of the study showed that the organization fails with qualitative equality and that quantitative equality is not enough. The results also showed that norms govern more than policies with praise and that there are expectations of how men and women should behave. The study's conclusion is that visibility and questioning of stereotypical perceptions is required to enable qualitative equality.

<p> It is about the patriarchal power structure which we are living under and so have done in hundreds of years. And about to (dare) see, because it can take fairly subtle expressions which is rather difficult to discover if you are not aware about them. This paper is about these power strutures seen from the daily round of four girls which study nurse´s training in upper secondary school and four girls which study construction´s training in upper secondary school.</p> / <p>Det handlar om den patriarkala maktstruktur som vi lever i och så har gjort i flera hundra år. Och om att (våga) se, för den kan ta sig tämligen subtila uttryck som är svåra att upptäcka om man inte är medveten om dem. Denna uppsats handlar om dessa maktstrukturer sett ur åtta tjejers vardag på deras respektive skolor, Vårdgymnasiet och Byggymnasiet.</p>

<p>Uppsatsen undersöker hur genus produceras i utvalda artiklar ur 14 nummer av tidningen Veckorevyn från 1999. Med utgångspunkt i den kritiska diskursanalysen studeras hur genus produceras och upprätthålls i Veckorevyn. De diskurser som analyseras inbegriper hur Veckorevyn betraktar, beskriver och tilltalar kvinnan. Diskurserna som analyseras samt resultaten av analysen presenteras i sex kapitel: <i>Ta kontroll över ditt liv</i> som handlar om hur Veckorevyn uppmanar sina läsare att ta kontroll över sina liv. <i>Förändra dig!</i> som behandlar förändringsdiskursen som är en av de tydligast framträdande i Veckorevyn. <i>Var dig själv / tro på dig själv</i> handlar om att Veckorevyn uppmanar sina läsare att stå upp för sig själva. <i>Kropp/Utseende</i> behandlar kroppsdiskurser och hur de kan påverka läsaren. Killar – så funkar de behandlar de tips om killar som ges till Veckorevyns läsare. Sista kapitlet kallat <i>Relationer</i> handlar om kärleksrelationer och sexuella relationer. Diskurserna analyseras med hjälp av genusteorier som problematiserar Veckorevyns förhållningssätt till kvinnan. Kort sagt kan slutresultatet sägas vara att Veckorevyn ger sina läsare dubbla budskap.</p>

Uppsatsen undersöker hur genus produceras i utvalda artiklar ur 14 nummer av tidningen Veckorevyn från 1999. Med utgångspunkt i den kritiska diskursanalysen studeras hur genus produceras och upprätthålls i Veckorevyn. De diskurser som analyseras inbegriper hur Veckorevyn betraktar, beskriver och tilltalar kvinnan. Diskurserna som analyseras samt resultaten av analysen presenteras i sex kapitel: Ta kontroll över ditt liv som handlar om hur Veckorevyn uppmanar sina läsare att ta kontroll över sina liv. Förändra dig! som behandlar förändringsdiskursen som är en av de tydligast framträdande i Veckorevyn. Var dig själv / tro på dig själv handlar om att Veckorevyn uppmanar sina läsare att stå upp för sig själva. Kropp/Utseende behandlar kroppsdiskurser och hur de kan påverka läsaren. Killar – så funkar de behandlar de tips om killar som ges till Veckorevyns läsare. Sista kapitlet kallat Relationer handlar om kärleksrelationer och sexuella relationer. Diskurserna analyseras med hjälp av genusteorier som problematiserar Veckorevyns förhållningssätt till kvinnan. Kort sagt kan slutresultatet sägas vara att Veckorevyn ger sina läsare dubbla budskap.

I beskrivningar av Sara Stridsbergs författarskap är Birgitta Trotzig ett återkommande namn. Främst har deras språkliga likheter betonats, men det finns även innehållsmässiga likheter då de båda återkommer till att skriva om moderskap. I denna uppsats jämförs hur moderskap gestaltas i Brigitta Trotzigs Dykungens dotter (1985) och Sara Stridsbergs Happy Sally (2004). Främst studeras hur moderskap gestaltas i de två romanerna, på vilka sätt moderskapet bryter från de rådande könsnormerna samt på vilka sätt verken problematiserar de moraliska aspekter och dilemman som kvinnlig frigörelse och moderskap innebär. Jämförelsen görs genom en tematisk komparativ läsning, och nyckelbegrepp i läsningen är genuskontrakt och norm. I båda romanerna ges en komplex bild av moderskapet, där både kvinnor som vill ha barn och kvinnor som väljer att göra abort skildras. I både Dykungens dotter och Happy Sally finns karaktärer som bryter mot den traditionella modersrollen och mot genuskontraktet, och för dessa normbrott krävs att de betalar ett pris. En skillnad i romanerna är huruvida karaktärerna bryter mot normen av fri vilja eller inte.

This master’s thesis examines the Swedish gymnastics troupe, the Sofia Girls 1942-1964 from the perspective of gender and girlhood. The aim is to analyse the construction of the Sofia girl by their leader Maja Carlquist, the audience and the girls themselves, focusing on their characteristics, abilities and experiences. By applying Yvonne Hirdman’s theory of the Gender contract on another subject than the housewife, the girl, it is possible to discover a more nuanced history on gender. The results show that through her leadership of the Sofia Girls, Carlquist created the idea of a particular kind of girl to present to the world. This girl was strong, yet feminine, natural, and resolved to the ideals of womanhood while also challenging them. The girls who adapted to this construction, therefore agreeing to this particular kind of gender contract, were given opportunities to travel and were situated in positions of responsibility. This gave them self-esteem as they continued their lives. Thus, by conforming to the ideals, opportunities were created for the girls rather than holding them back. In this sense, the Sofia Girls displayed signs of progress during a period where it was rare at best.

It is about the patriarchal power structure which we are living under and so have done in hundreds of years. And about to (dare) see, because it can take fairly subtle expressions which is rather difficult to discover if you are not aware about them. This paper is about these power strutures seen from the daily round of four girls which study nurse´s training in upper secondary school and four girls which study construction´s training in upper secondary school. / Det handlar om den patriarkala maktstruktur som vi lever i och så har gjort i flera hundra år. Och om att (våga) se, för den kan ta sig tämligen subtila uttryck som är svåra att upptäcka om man inte är medveten om dem. Denna uppsats handlar om dessa maktstrukturer sett ur åtta tjejers vardag på deras respektive skolor, Vårdgymnasiet och Byggymnasiet.

Abstract Elisabeth Larsson Den skenbara normbrytaren – en studie av fyra svenska bilderböcker UV5002 Ht 2011 I förskolans uppdrag ingår att motverka stereotypa genusnormer, vilket även innefattar att oreflekteratpresentera sådana via litteratur skriven för barn. Genom att uppmärksamma barnlitteratur somskapare och upprätthållare av genusstereotyper och genusnormer kan detta medvetandegöras ochdärmed bemötas.Är bilderböcker för barn bärare av genusnormer eller är de objektiva och fria från dylika värderingar?Med den frågeställningen som utgångspunkt tar föreliggande uppsats sig an Pija Lindenbaumsbilderböcker Gittan och gråvargarna, Gittan och älgbrorsorna, Lill-Zlatan och morbror raringsamt Kenta och barbisarna för att undersöka huruvida dessa motverkar eller cementerar rådandesyn på kön och genus.Studien tar avstamp i ett feministiskt poststrukturalistiskt perspektiv, då man inom denna riktningfokuserar på de normer och ramar som styr formandet av sociala genusstrukturer, vilket är engrundläggande del i föreliggande studie.Studien bygger på Maria Nikolajevas förslag till analysverktyg, vilka fokuserar på hur genusframställs i bilderböcker riktade till barn.Analysen visar att samtliga studerade verk är bärare av genusvärderingar som inte ligger i linjemed dem som förskolan förväntas förmedla, trots att verken till ytan sett marknadsför sig som genusmedvetna.Studien har relevans för aktiva inom pedagogisk verksamhet för yngre barn då den fokuserar påhur sagda verk inverkar på en yngre publik. Studien kan även med fördel läsas av litteratur- och genusvetaredå dessa ämnen intar en framträdande roll i tidigare nämnda undersökning.