I Norden avreglerades elmarknaden under 1990-talet. För att skapa en effektiv marknad räcker det emellertid sällan med enbart avreglering. Ofta behövs även fler konkurrerande aktörer på marknaden. Inom vissa branscher med exempelvis höga anläggningskostnader kan det dock vara svårt för potentiella konkurrenter att etablera sig. Ett sätt kan då vara att öppna upp marknaden för internationell handel och på så sätt skapa konkurrens. Det var tänkt att den nordiska elmarknaden skulle agera som en gemensam marknad. Kapaciteten i överföringssystemen mellan de nordiska länderna är emellertid låg, vilket innebär att potentiella konkurrenter från de nordiska länder inte kan slå sig in i önskad grad på den svenska elmarknaden. I Sverige är det tre stora elproducenter som dominerar den svenska elmarknaden, Vattenfall AB, Sydkraft AB samt Birka Energi. Uppsatsens syfte är dels att analysera prisområdesproblematiken på den nordiska elmarknaden, dels att avgöra om de största elproducenterna i Sverige agerar som oligopolister. Dessutom görs en kortare jämförelse mellan de olika metoderna som används i uppsatsen för att studera marknadsdominans.

Purpose: The essay was designed to examine what impact an increased media concentration in the provincial press may have on the society in the future. I also had the intention to create a greater understanding of the concept of media concentration and how the media groups relate to the public interest.   Method: The work with this study was conducted by using methods from the qualitative methodological arsenal through interviews with, for the study, relevant informants, but also through a case report on the Stampen Group. The selection of informants had a background and a breadth which secured the credibility in this survey. The starting point was taken in previous research via a deductive approach where I tested how existing theories match reality.   Conclusion: After completing this study should be noted that all respondents believe we will see a greater concentration of ownership in the Swedish media market in the future, and that it will reduce diversity. However, there are steps to take which I believe can work well in theory but perhaps not always in practice. Despite some of these measures, the owners in recent years has been fewer and fewer and controlled more and more segments of the media market. In the future, new and harder methods must be used and perhaps tougher legislation, that puts an end to this, is an option. Isn't it strange and very ironic that we, today, have hundreds of cable television channels, and new media technology that the access to control the information is more centralized than ever before?

Turism genom paketresor är ett ämne som behandlats relativt lite inom samhällsekonomisk forskning, trots att det är ett fenomen som de flesta utav oss svenskar någon gång har upplevt. Konkurrensen på marknaden för paketresor har blivit allt hårdare genom åren och detta har påverkat både researrangörernas priser och marginaler men också hela deras organisation. I Norge har man visat att paketresebranschen domineras av ett fåtal stora researrangörer som tillämpar oligopoliskt beteende, medan man i Storbritannien har påvisat en struktur av perfekt konkurrens med låga marginaler. Sveriges paketresebransch befinner sig i ett mellanting mellan dessa två länder storleksmässigt, med en marknad som består av några stora charterjättar och betydligt fler mindre arrangörer. Men man har alltså inte hittills undersökt hur priserna på den svenska marknaden bestäms utifrån konkurrenter och inte heller försökt fastslå vilken marknadsstruktur som den svenska paketresemarknaden visar tecken på. För att få svar på dessa frågor har denna uppsats försökt ta reda på vad som ligger bakom prisbesluten hos de svenska researrangörerna för att sedan dra slutsatser om marknaden som helhet.     Hur bestäms priser på paketresor hos svenska researrangörer? Studiens syfte består av fyra delsyften. Beskriva och diskutera prissättningsprocessen. Identifiera de faktorer som inverkar på svenska paketresearrangörers prissättningsbeslut. Jämföra eventuella skillnader i prissättningen mellan små, medelstora och stora svenska paketresearrangörer. Analysera dessa skillnader och utifrån dem redogöra för den svenska paketresemarknadens industriellt organiserade struktur. Genom en deduktiv forskningsansats byggdes först en teoretisk modell för faktorer som påverkar prissättning av paketresor upp utifrån litteratur som behandlar prissättning ur olika ekonomiska perspektiv. Utifrån denna modell utfördes en kvalitativ undersökning genom personliga intervjuer och telefonintervjuer med prissättningsansvariga personer från ett urval av svenska researrangörer och den teoretiska modellen justerades därefter efter verkligheten. Studien visar att prissättningen av paketresor skiljer sig mellan större och mindre bolag, och ännu tydligare skiljer det sig mellan charterarrangörer och arrangörer med reguljärlösningar. Hos mindre arrangörer och arrangörer av skräddarsydda resor utgår man till större del från kostnader i sin prissättning, medan man i charterbolag har en mer marknadsorienterad prissättning. Säsong och trender inom turism påverkar alla arrangörers prisbeslut. Prissättningen hos större aktörer påverkas dessutom av bland annat garantiåtaganden, tidigare försäljning och till viss del svenskt sommarväder. Hos mindre arrangörer hade grad av produktdifferentiering stor inverkan på prissättning och man hade mindre risk i sin verksamhet. Den svenska marknaden för paketresor kännetecknades av monopolistisk konkurrens hos mindre och medelstora företag, medan ett visst oligopolbeteende med spelstrategier kunde urskiljas hos de större bolagen.

Industrin och dess företrädare har uttryckt stor oro över elprisutvecklingen i Sverige. Denna uppsats undersöker effekter och konsekvenser av elpriser på gjuteriföretag i Sverige under perioden 2002-2005. Elprisets nivå och variation står i centrum, då uppsatsen utgår från företagens kostnadsperspektiv. Uppsatsen ämnar pröva hypotesen att företagens resultat är starkt beroende av elprisets utveckling. För att bevisa eller förkasta detta samband utförs en korrelationsanalys på olika för företagen centrala nyckeltal såsom soliditet och nettoresultat, jämfört med elprisets utveckling. Utöver denna kvantitativa ansats kompletteras undersökningsresultaten med kvalitativa data i form av semistrukturerade intervjuer, detta för att ge en bredare grund för slutsatser. Elpriserna har stigit sedan elmarknadsreformen 1996, då marknaden avreglerades. Vintern år 2003 blev elpriserna rekordhöga, vilket ledde till protester från industrin. Under 2006 har rekordhöga elpriser tyngt industrin, vilket lett till att företag som Rottneros AB flyttat delar av verksamheten till Polen. Uppfattningen att svenska elpriser är höga och volatila prövas också genom att jämföra forskningsresultaten med statistik för Europa, genom statistik från den europeiska statistikbyrån Eurostat. Slutsatserna av uppsatsen är att den eventuella krisen i svensk industri inte går att spåra i företagens bokslut. Företagen uppvisar till och med 2005 en i genomsnitt god finansiell ställning, trots att elpriset 2003 låg på rekordnivåer. Det går inte att visa ett statistiskt samband mellan elprisets utveckling och viktiga nyckeltal, vilket i sin tur innebär att elpriset inte kan sägas vara den enskilda framgångsfaktorn i sammanhanget utan att andra variabler har en större påverkan.

Univ., Diss.--Uppsala, 2005. / Enth. 5 Beitr.

Univ., Diss.--Paderborn, 2006.

NY, Columbia Univ., Graduate School of Arts and Sciences, Diss.--New York, 2004. / Kopie, ersch. im Verl. UMI, Ann Arbor, Mich. - Enth. 3 Beitr.

Zugl.: Vallaendar, WHU - Otto Beisheim School of Management, Diss., 2008

Univ., Diss.--Düsseldorf, 2003. / Literaturverz. S. 213 - 221.

Zugl.: Köln, Univ., Diss., 2009