Bakgrund: Det är vanligt att patienter som ska genomgå generell anestesi och operation är ängsliga och oroliga preoperativt. Denna stress har en negativ inverkan på hela det perioperativa förloppet. Därför är det viktigt att anestesisjuksköterskan uppmärksammar dessa patienter och bemöter dem på ett förtroendefullt sätt. Syftet var att beskriva anestesisjuksköterskans erfarenheter av hur en känsla av trygghet och tillit kan förmedlas till vuxna, med preoperativ ängslan och oro inför generell anestesi och operation. Metod: Systematisk litteraturstudie som bestod av åtta kvalitativa vetenskapliga studier. Dessa granskades och analyserades utifrån litteraturstudiens frågeställning. Resultat: Fyra teman för att förmedla trygghet och tillit blev Omvårdnadsrelation, Värdighet, Holistiskt synsätt och Kompetens. Den perioperativa dialogen gör omvårdnaden synlig och skapar ett meningsfullt sammanhang för patienten, som därigenom känner sig sedd och deltagande i situationen. Denna interaktion bidrar till att patienten känner sig trygg nog att överlämna sig i anestesisjuksköterskans händer. Slutsats: Resultatets fyra teman är alla betydelsefulla och sker integrerat med varandra i mötet med patienten. Tillsammans kan dessa teman ses som anestesisjuksköterskans nyckel till att skapa en förtroendefull omvårdnadsrelation som ger patienten trygghet och tillit.

SAMMANFATTNING     Bakgrund: Alltfler patienter opereras i vaket tillstånd, vilket är kostnadseffektivt för samhället samt innebär mindre risker och snabbare återhämtning för patienten. Tidigare forskning visar att patienter tolererar vaken kirurgi väl, men det finns kunskapsluckor om hur detta upplevs. Patienternas egna berättelser är grundläggande för att förstå deras omvårdnadsbehov. Kunskap om patientupplevelsen kan bidra till ökad förståelse och ge redskap för förbättringsåtgärder i det kliniska arbetet. Syfte: Att undersöka patienters upplevelser samt ta reda på vad som kan påverka oro och obehag under en operation i vaket tillstånd, och genom det öka förståelsen för patienters behov av perioperativt stöd. Metod: En litteraturstudie baserat på både kvalitativa och kvantitativa artiklar. 19 artiklar inkluderades och innehållsanalys gjordes efter en modell av Evans. Resultat: Patienterna hade generellt en positiv upplevelse av att vara vakna, men vissa besvärades av oro eller smärta. Resultaten visade att patienterna hade individuella behov och uttryckssätt. Adekvat information och en trygg relation till operationsteamet var av betydelse för välbefinnandet. Operationsmiljöns påverkan på patienternas välmående var individuell och ingreppsrelaterad. Slutsats: För att kunna ge omvårdnad som tillfredsställer patientens behov är det lika viktigt att beakta vad patienten utsätts för som att kunna förstå patienten som en unik individ. Att skapa trygghet och tillit genom en god mellanmänsklig relation kan förbättra patientens välmående. Nyckelord: Operationssjukvård, regionalanestesi, patientupplevelse, omvårdnadsrelation.

Hedberg, S & Winnow, A. Sjuk humor. En litteraturstudie om humorns betydelse i omvårdnaden. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad 2008.Humor i omvårdnaden kan bidra till att öka välbefinnandet och verka spänningslösande för patienter och sjuksköterskor. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka humorns betydelse i omvårdnaden. Metoden var en litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga artiklar. Resultatet visade på fyra teman: coping, omvårdnadsrelation, atmosfär och skratt. För patienter fungerar humor framförallt som en copingstrategi. Sjuksköterskor använder humor för att stärka och utveckla omvårdnadsrelationen för att på så sätt uppnå omvårdnadsmålen. Om humor ska kunna användas på ett mer medvetet sätt som en omvårdnadsåtgärd bör humor som ämne introduceras i grundutbildningen för sjuksköterskor.Nyckelord: atmosfär, coping, humor, omvårdnad och omvårdnadsrelation / Hedberg, S & Winnow, A. Sick humour. A literature review on the significance of humour in nursing. Degree Project, 15 Credit Points. Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2008. Humour in nursing can contribute to increased wellbeing and have a tension relieving effect both for patients and nurses. The aim of this literature survey was to study the importance of humour in nursing care. The method was a literature review based on nine scientific articles. The results indicated four themes: coping, nursing relation, atmosphere, and laughter. For patients, humour mainly functions as a coping strategy. Nurses use humour to strengthen and develop the nursing relation and thus fulfil the nursing goals. For humor to be used in a more conscious manner as a nursing intervention, humor should be introduced as a subject in the basic education of nurses. Key words: atmosphere, coping, humour, nursing and nursing relation

Bakgrund: Psykisk ohälsa hos nyblivna mödrar är ett omfattande folkhälsoproblem. Att få barn innebär för många nyblivna mödrar en stor omställning och att drabbas av psykisk ohälsa som exempelvis depression efter förlossningen är vanligt. Specialistsjuksköterskan på barnavårdscentralen har möjlighet att tidigt kunna identifiera psykisk ohälsa hos nyblivna mödrar och vidta hälsofrämjande åtgärder. Syfte: Att belysa erfarenheter hos specialistsjuksköterskor inom barnavårdscentralen gällande det hälsofrämjande arbetet kring psykisk ohälsa hos nyblivna mödrar. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex specialistsjuksköterskor från fyra olika barnavårdscentraler i två olika län i Mellansverige. Intervjuerna analyserades enligt kvalitativ manifest innehållsanalys.Resultat: De huvudsakliga resultaten presenterades genom tre huvudkategorier för att belysa specialistsjuksköterskornas erfarenheter: mötet med den nyblivna modern, identifiera psykiska ohälsa hos den nyblivna modern och samverkande insatser i omvårdnadsarbetet. Huvudkategorierna indelades i två respektive underkategorier: att etablera en omvårdnadsrelation, att stödja moderns förutsättningar, att använda strategier och verktyg, att besöka modern i hemmet, att arbeta i team samt att främja sociala relationer. Resultatets övergripande tema sågs vara relationens hälsofrämjande betydelse för den psykiska hälsan. Diskussion: Alliansen i omvårdnadsrelationen var det mest väsentliga i det hälsofrämjande omvårdnadsarbetet gällande psykisk ohälsa hos nyblivna mödrar, vilket kopplas an till Peplaus omvårdnadsteori. Den sociala jämförelsen modern gjorde till sin omgivning kunde på olika sätt stärka och försämra den psykiska hälsan. Slutsats: Specialistsjuksköterskan på barnavårdscentralen behöver i relationsskapandet ha i beaktning hur olika sårbarhetsfaktorer kan påverka den psykiska hälsan hos nyblivna mödrar och tillämpa omvårdnadsstrategier utifrån mödrarnas sammanhang. / <p>2023-05-30</p>

Bakgrund: Självskadebeteende anses vara vanligt förekommande i dagens samhälle. Beteendet anses inte vara ett uttryck för en vilja att dö utan ett sätt att hantera inre svårhanterad psykisk smärta. Självskadebeteende kan vara svårt att definiera eftersom det finns många olika metoder och svårighetsgrader. Det finns olika uppfattningar om hur prevalensen av självskadebeteende är fördelat mellan könen, den vanligaste uppfattningen är dock att beteendet är mer vanligt förekommande bland kvinnor. Enligt DSM-5 är självskadebeteende ännu inte en egen psykiatrisk diagnos. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med självskadebeteende. Metod: Detta är en allmän litteraturöversikt baserad på tio artiklar med kvalitativ ansats publicerade mellan 2002-2014. Resultat: Studien resulterade i fem teman. Dessa teman var: Positiva och negativa känslor, Uppfattning av självskadebeteende, Omvårdnadsrelationen, Upplevelsen av hjälpstrategier samt Arbetsgrupp och arbetsmiljö. Slutsats: Upplevelsen bland sjuksköterskor är att deras okunskap om ämnet är problematiskt i vården av patienter med självskadebeteende, vilket leder till upplevelser av frustration och maktlöshet som kan påverka den vårdande relationen negativt. Relationen bör präglas av visad förståelse, acceptans och engagemang för patienten. Ett realistiskt mål är att sjuksköterskans uppgift inte är att bota patienten, utan snarare att hjälpa patienten till självhjälp. Klinisk betydelse: Denna studie kan vara ett bidrag till kunskap för sjuksköterskor som möter den självskadande patienten, då resultatet ger en inblick i olika vårdkulturer och det kan vara givande att utvärdera arbetet på den egna avdelningen. Detta kan i sin tur bidra med kunskap till intern utbildning och kan användas som diskussionsunderlag.

Bakgrund: Lagen om psykiatrisk tvångsvård och Lagen om rättspsykiatrisk vård ger rätt att vårda patienter mot deras vilja. I psykiatrisk vård förekommer specifika omvårdnadsåtgärder som bältesläggning, tvångsmedicinering och avskiljning. Dessa väcker många känslor och kräver att sjuksköterskan arbetar med hänsyn och respekt. Relationen är en central del inom psykiatrisk omvårdnad och ska baseras på tillit och empati. Syfte: Att belysa sjuksköterskors uppfattning om tvångsåtgärders inverkan på omvårdnadsrelationen. Metod: Semi-strukturerade intervjuer med hjälp av en intervjuguide genomfördes med yrkesverksamma sjuksköterskor på en psykiatrisk klinik. Data bearbetades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i sex kategorier; professionellt förhållningssätt, vårdande samtal, tillitsfull relation, tvång som maktmedel, sjuksköterskans uppfattning av patientens känslor och sjuksköterskans känslor. Slutsats: Tvångsåtgärder väckte flera känslor hos sjuksköterskan. Med hjälp av ett professionellt förhållningssätt och vårdande samtal skapades en tillitsfull relation med patienten. Detta medförde att tvångsåtgärderna inte hade en negativ inverkan på omvårdnadsrelationen. / Background: The Compulsory Psychiatric Care Act and the Forensic Psychiatric Care Act gives the right to treat patients involuntarily. Specific nursing interventions in the form of restraint, coerced medication and seclusion occur in psychiatric care. These evoke a lot of emotions and require that the nurse work with consideration and respect. The nurse-patient relationship is an essential part within psychiatric nursing and should be based on trust and empathy. Aim: To illuminate nurses perception of coercive measures impact on the nurse-patient relationship. Method: Semi-structured interviews with the help of a topic guide were conducted with nurses on a psychiatric clinic. The data were processed through a qualitative manifest content analysis. Results: The study resulted in six categories; professional approach, caring dialogue, trusting relationship, coercion as an instrument of power, the nurse´s perception of patients emotions and the nurse´s emotions. Conclusion: Coercive measures raised several emotions within the nurse. With the use of a professional approach and a caring dialogue a trusting relationship was created with the patient. This meant that coercive measures didn't have a negative impact on the nurse-patient relationship.

Bakgrund: Icke-verbal kommunikation definieras som all kommunikation utöver det talade ordet. Tidigare studier har visat att patienter värdesätter icke-verbala signaler såsom ögonkontakt, kroppsspråk och beröring, men att beröring sällan används som ett medvetet kommunikationsmedel. Det finns en underrepresentation av forskning kring icke-verbal kommunikation när det gäller sjuksköterskor, jämfört med andra yrkesgrupper. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av icke-verbal kommunikation inom omvårdnadsrelationen. Metod: En allmän litteraturöversikt över åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet består av fem teman; varierande icke-verbal kommunikation i omvårdnadsrelationen, att göra patienten delaktig, beröringens påverkan på patienten, könets betydelse i upplevelsen av beröring och patientens utsatthet. Det var viktigt med en grundläggande relation innan beröring fick användas. Beröring hade positiva effekter på patienter såsom att få dem att känna sig sedda, accepterade och förankrade. Användandet av icke-verbal kommunikation kunde göra patienten delaktig eller stärka dess utsatthet. En problematik gällande sjuksköterskans eller patientens kön vid beröring framkom, då beröring exempelvis kunde väcka sexuell upphetsning. Slutsatser: Resultatet indikerar att sjuksköterskors kunskap om icke-verbal kommunikation och beröring behöver öka. Även i den kliniska praktiken behövs insatser för att sjuksköterskan ska ha tid att reflektera över och främja sin icke-verbala kommunikation. / Background: Nonverbal communication is defined as all means of communication beyond the spoken word. Previous studies show that patients value nonverbal signals such as eye contact, body language and touch, but also that touch is seldom used as a conscious means of communication. There is also an underrepresentation of research on nonverbal communication among nurses, compared to other professions. Aim: The aim of this study was to describe patients’ experiences of nonverbal communication in the nurse-patient relationship. Methods: A general literature review of eight scientific studies with a qualitative approach. Results: The results consist of five themes; variable nonverbal communication in the nurse-patient relationship, involving the patient, the impact of touch on the patient, the significance of gender on the experience of touch and the patient’s vulnerability. It was important to build a relationship with the patient before using touch. Touch had positive effects on patients, such as making them feel seen, accepted and anchored. The use of nonverbal communication could involve the patients or increase their vulnerability. An issue regarding the gender of the nurses or the patients arose while touching, which could cause sexual excitement for example. Conclusions: The results indicate that nurses’ knowledge concerning nonverbal communication and physical touch should be increased. In clinical practice, there is also a need for efforts to give nurses time to reflect on and increase their nonverbal communication.