Global ETD Search

1	Svartvit Fröken Julie : En analys av maktrelationerna i J.M Coetzees roman Disgrace Nyberg, Anna January 2007 (has links) <p>Syftet med uppsatsen är att identifiera och analysera maktrelationerna i J. M. Coetzees roman Disgrace. Främst analyseras genusrelationerna och då i huvudsak i anslutning till huvudkarktären David Lurie. Det har också lagts stor vikt vid hur svarta och vita förhåller sig till varandra.</p><p>Studien har visat att maktrelationerna mellan romanens karaktärer både sam- och motverkar, samt är föränderliga. Huvudkaraktären besitter många betydelsefulla maktaspekter och har därför möjlighet att utnyttja den unga studenten Melanie sexuellt. Paradoxalt är detta också orsaken till att hon kan anmäla detta, då hennes underläge är så totalt att anmälan utan problem kan ses som befogad.</p><p>Mellan karaktären Petrus och huvudkaraktärens dotter Lucy är maktförhållandet mer komplext då Lucy är vit och kvinna, medan Petrus är svart och man. Deras maktrelation går från Lucys fördel – då de förhåller sig som svart och vit till varandra – till Petrus fördel – som man och kvinna. Detta sker genom deras egna sociala genuskonstruktioner som i sin tur tar sin näring i Lucys fysiska upplevelser: både våldtäkten och graviditeten som den orsakar.</p> Disgrace Onåd Coetzee Genus Literature Litteraturvetenskap
2	Svartvit Fröken Julie : En analys av maktrelationerna i J.M Coetzees roman Disgrace Nyberg, Anna January 2007 (has links) Syftet med uppsatsen är att identifiera och analysera maktrelationerna i J. M. Coetzees roman Disgrace. Främst analyseras genusrelationerna och då i huvudsak i anslutning till huvudkarktären David Lurie. Det har också lagts stor vikt vid hur svarta och vita förhåller sig till varandra. Studien har visat att maktrelationerna mellan romanens karaktärer både sam- och motverkar, samt är föränderliga. Huvudkaraktären besitter många betydelsefulla maktaspekter och har därför möjlighet att utnyttja den unga studenten Melanie sexuellt. Paradoxalt är detta också orsaken till att hon kan anmäla detta, då hennes underläge är så totalt att anmälan utan problem kan ses som befogad. Mellan karaktären Petrus och huvudkaraktärens dotter Lucy är maktförhållandet mer komplext då Lucy är vit och kvinna, medan Petrus är svart och man. Deras maktrelation går från Lucys fördel – då de förhåller sig som svart och vit till varandra – till Petrus fördel – som man och kvinna. Detta sker genom deras egna sociala genuskonstruktioner som i sin tur tar sin näring i Lucys fysiska upplevelser: både våldtäkten och graviditeten som den orsakar. Disgrace Onåd Coetzee Genus Literature Litteraturvetenskap
3	Den skönlitterära politiska spegeln : En tematisk analys av The Grass is Singing och Disgrace / Fiction as a political mirror : A thematical analysis of The Grass is Singing och Disgrace Kahlroth, Victoria January 2012 (has links) No description available. Litteratur politik Black Peril postkolonialism neokolonialism The Grass is Singing Gräset sjunger Lessing Disgrace Onåd Coetzee litteraturens roll författarsubjektivitet tematik rasmotsättningar.
4	Makt och maktlöshet i Onåd : En studie om hur J.M. Coetzees roman Onåd kan användas i svenskundervisningens jämställdhetsarbete / Power and powerlessness in Disgrace : A study of the potential uses of J.M. Coetzee's Disgrace to facilitate equality work in Swedish teaching Borglin, John January 2020 (has links) Denna studies syfte och forskningsfråga är att undersöka och besvara hur J.M. Coetzees roman Onåd kan förstås med utgångspunkt i de intersektionella kategorierna kön, ras och klass samt hur man som pedagog kan tillämpa romanen i den svenska gymnasieskolan för att diskutera och undervisa om jämställdhet och människors lika värde. För att nå syftet och frågeställningen undersöks kritiska delar av romanen med hjälp av diskursanalys. Tidigare forskning används också för att undersöka romanen. Metoden är utvald för att synliggöra de strukturer som omger karaktärerna i romanen och handlingsutrymmet de får. Romanen undersöks sedan intersektionellt för att påvisa hur kön, ras och klass påverkar människors livsvillkor. Analysen bedrivs med målet att påvisa hur romanen kan användas för undervisning om människors lika värde och jämställdhet. Resultatet visar att diskursanalysen är ett bra sätt att närma sig romanen genom, för att undervisa om jämställdhet och människors lika värde. Om läraren undervisar med hjälp av diskursanalys lyfts diskussionen om romanen till att handla om hur uttryck och handlingar påverkar och fastställer människors handlingsutrymmen. Det ger även en förståelse för hur människor positioneras i en diskurs. Eleverna får genom detta en möjlighet att se och förstå hur uttryck och handlingar placerar människor i olika makthierarkiska positioner, och att detta inte behöver spegla människans faktiska kvalitéer eller kunskaper. Så småningom kan denna förståelse användas för atti frågasätta stereotyper och normer som förtrycker människor. Genom Skolverkets ämnesspecifika formulering som handlar om att förstå människors livsvillkor med hjälp av litteratur kan läraren nå den ämnesövergripande formuleringen som handlar om att främja jämställdhet och människans lika värde. Class discourse Disgrace equality fiction intersectionality J.M. Coetzee life conditions race sex sexuality Diskurs intersektionalitet J.M. Coetzee jämställhet klass kön livsvillkor Onåd ras sexualitet skönlitteratur General Literature Studies Litteraturvetenskap

1

Page generated in 0.0283 seconds