This study explores the manifestation of piety and sensuality in the operas Manon and Thaïs by Jules Massenet. These two themes are prevalent in Massenet’s operas as well as his oratorios, although it is not clear why this is so. His admiration and love for the human voice and his ability to compose beautiful melodies are reflected in the fact that he composed primarily for the lyric theatre. Piety and sensuality in Manon and Thaïs are articulated predominantly by the eponymous female characters. In order to understand the characters and the motivations that steer their lives, it was necessary to gain an understanding of the socio-historical context of piety and sensuality. This understanding was reached through means of a traditional literature review, which also shed light on the nineteenth-century Zeitgeist and its influence on Massenet and his work. This is a hermeneutic study conducted in light of an interpretive paradigm. The libretti of Manon and Thaïs were explored by means of a close reading to identify sections dominated by piety and sensuality. Following the example of Lawrence Kramer, a combination of close reading and analysis was used to look at the ways in which piety and sensuality are articulated in the music. It became clear that Massenet used various compositional techniques to differentiate between piety and sensuality in his music scores. These techniques were applied with such skill that a listener can identify these two themes through close listening. / DMus (Performance), North-West University, Potchefstroom Campus, 2015

Syftet med denna uppsats är testa Muddes hypotes: När populistiska aktörer når politiska framgångar och hotar etablissemanget, svarar delar av etablissemanget med att inkludera ett populistiskt språkbruk för att mota bort utmanaren. Ovanstående hypotes prövas genom att undersöka om Hillary Clinton och Jeb Bush som tillhör ett politiskt etablissemang utvecklat sitt språk i sina kampanjtal mot att bli mer eller mindre populistiska, i samband med att Donald Trump och Bernie Sanders som av flera medier blivit beskrivna som populister anslutit sig till primärvalet 2016 i USA. Teorin som används i uppsatsen är hämtad från Cas Muddes studie The Populist Zeitgeist samt Kirk A. Hawkins studie ”Is Chávez Populist?”. Metoden i uppsatsen utgörs av en kvalitativ idealtypsanalys. Utifrån uppsatsens resultat kan följande indikationer redovisas. Hillary Clinton har inte inkluderat ett mer populistiskt språk i sina kampanjtal i samband med att Trump och Sanders ställt upp inför primärvalet 2016 i USA. Detta står i motsats till Jeb Bush som inkluderat ett mer populistiskt språk i samband med att Trump och Sanders ställt upp inför primärvalet 2016 i USA, vilket styrker Muddes hypotes.

Goodbye to All That Again concerns the odyssey of an Iraq War veteran who must complete his journey past desert combat and academic strife in order to reclaim his heroic identity. The novel uses a fragmented storytelling mode that offers readers thirteen years of the protagonist’s timeline in a nonlinear sequence. Through this technique, the novel evokes the cognitive disassociation experienced by individuals who suffer Post Traumatic Stress and echoes the postmodern practices employed by American military novelists such as Joseph Heller and Tim O’Brien for the last sixty years. GOODBYE TO ALL THAT AGAIN seeks to intervene in the discourse of the American war novel by updating the depiction of military members from unwilling draftees, the situation Heller and O’Brien portray, to that of career-driven volunteers. The novel also considers adjustment concerns raised by the political correctness movement, a bar to civilian reintegration unknown by prior generations of veterans. In doing so, the writer hopes to adjust the zeitgeist, a major concern of his practice as detailed in his STATEMENT OF PURPOSE, toward a more accurate representation of military members so that society can more effectively meet their needs.

Many transportation systems used today are costly, slow, fragmented, and dangerous. This paper explores the inefficiencies and negative impacts associated with our current transportation systems. Simple to technologically advanced solutions are explored along with how to integrate these methods for all users in a sustainable fashion. The vision proposes a blend of scientific method, technological advancement, and common sense which is environmentally aware and integrated for all users by using the Dutch Regional and Sustainable Traffic Management Process. / text

Using the generative processes developed over two stages of creative development and the performance of The Physics Project at the Loft at the Creative Industries Precinct at the Queensland University of Technology (QUT) from 5th – 8th April 2006 as a case study, this exegesis considers how the principles of contemporary physics can be reframed as aesthetic principles in the creation of contemporary performance. The Physics Project is an original performance work that melds live performance, video and web-casting and overlaps an exploration of personal identity with the physics of space, time, light and complementarity. It considers the acts of translation between the language of physics and the language of contemporary performance that occur via process and form. This exegesis also examines the devices in contemporary performance making and contemporary performance that extend the reach of the performance, including the integration of the live and the mediated and the use of metanarratives.

This work deals with the analysis of selected works by the famous Austrian writer Arthur Schnitzler. For the purpose of zeitgeist illustration the dramas Anatole and Reigen were used. The analysis of the works is preceded by theoretical section with a closer description of the socio-historical situation in Vienna at the turn of the 19th and 20 century. A part of the main section is a short treatise on the importance of one-act plays cycle in the development of the author´s works, dramas analysis and characterization of the characters, on the basis of which the conclusions are drawn about the image of Victorian society, which the author deals with in his works . The last part concludes the analysis and provides an outline description of the image and the zeitgeist as it can be deduced on the basis of both Schnitzler´s dramas compared to socio-historical knowledge of that time.

No description available.

<p><strong>Syfte:</strong> Att studera hur alternativa sociala rörelseorganisationer - med Internet som huvudmedium - profilerar sig och bedriver opinionsbildning.</p><p><strong>Metod:</strong> Metoderna som använts för insamling av empiriskt material är informationsinsamling från webbplatser, dokument, filmer, transkribering av speaker-röster samt innehållsanalyser av tidningsartiklar, blogginlägg och dess kommentarer.</p><p><strong>Slutsatser:</strong> Det tycks existera ett band mellan den digitala medborgar-journalistiken och mainstream-media, där respektive områdes agendor påverkar varandra. Alla tre rörelser beskrivs i media som ett ”isolerat” fenomen. Anhängarna beskrivs ibland som en varierad skara från olika samhällsskikt, ibland ges de specifika smeknamn. Zeitgeist är den mest alternativa rörelsen, därefter Infowars och nära mainstream-sfären ligger Piratrörelsen. I samtliga rörelser finns en betydelse av personliga varumärken. Historia är en komponent som också används. Ibland är historien en länk mellan organisationerna.</p><p>De dominanta metoderna för opinionsbildningen är filmer, aktivism, nätverk och samtalet. Slutmålen i opinionsbildningen skiljer sig åt. Det används ”vi-mot-dem-” eller ”David mot Goliath”-perspektiv. Det knyts an till ”globala hot”, problemroten till dessa är dock inte alltid global. Uppmanandet till politiskt handlande gränsar ibland in mot individualisering och livspolitik.</p>

Thesis (M.A. (Afrikaans and Dutch))--North-West University, Potchefstroom Campus, 2008.

Syfte: Att studera hur alternativa sociala rörelseorganisationer - med Internet som huvudmedium - profilerar sig och bedriver opinionsbildning. Metod: Metoderna som använts för insamling av empiriskt material är informationsinsamling från webbplatser, dokument, filmer, transkribering av speaker-röster samt innehållsanalyser av tidningsartiklar, blogginlägg och dess kommentarer. Slutsatser: Det tycks existera ett band mellan den digitala medborgar-journalistiken och mainstream-media, där respektive områdes agendor påverkar varandra. Alla tre rörelser beskrivs i media som ett ”isolerat” fenomen. Anhängarna beskrivs ibland som en varierad skara från olika samhällsskikt, ibland ges de specifika smeknamn. Zeitgeist är den mest alternativa rörelsen, därefter Infowars och nära mainstream-sfären ligger Piratrörelsen. I samtliga rörelser finns en betydelse av personliga varumärken. Historia är en komponent som också används. Ibland är historien en länk mellan organisationerna. De dominanta metoderna för opinionsbildningen är filmer, aktivism, nätverk och samtalet. Slutmålen i opinionsbildningen skiljer sig åt. Det används ”vi-mot-dem-” eller ”David mot Goliath”-perspektiv. Det knyts an till ”globala hot”, problemroten till dessa är dock inte alltid global. Uppmanandet till politiskt handlande gränsar ibland in mot individualisering och livspolitik.