Bakgrund: Operationsteamet består av olika professioner som alla utgör en viktig del i arbetet. För att tillvarata allas unika kompetens krävs ett effektivt samarbete och informationsutbyte. Studier har emellertid visat att kommunikationssvårigheter inom teamet är vanligt förekommande, vilket försvårar samarbetet och utgör en risk för patientsäkerheten. Syfte: Syftet var att undersöka operationsteamets upplevelser av kommunikationssvårigheter i operationssalen. Metod: Litteraturstudie med systematiskt tillvägagångssätt enligt Bettany-Saltikov och McSherry (2016). Litteratursökning genomfördes via databaserna Cinahl och PubMed. Tio kvalitativa artiklar inkluderades. Resultat: Kommunikationssvårigheter upplevdes vara en följd av bristande gemenskap, olämpligt beteende, olika perspektiv och prioriteringar. Kommunikationssvårigheterna hade enligt operationsteamet en negativ inverkan på både patientsäkerheten, arbetsglädjen och effektiviteten i operationssalen. Konklusion: Kommunikationssvårigheter utgör ett problem inom operationssjukvården då det försvårar samarbetet i operationsteamet. Kommunikationssvårigheterna kan resultera i negativa konsekvenser för såväl patienten som anställda. / Background: The operating team consists of various professionals who all are an important part of the work. To take advantage of all team members’ unique skills, effective collaboration and communication is required. However, studies have shown that communication difficulties within the team are common, which complicates collaboration and poses a risk to patient safety. Objective: The aim of the study was to investigate the operating team members’ experiences of communication failures in the operating room. Method: Literature study with systematic approach in accordance with Bettany-Saltikov and McSherry (2016). The literature search was conducted in the databases Cinahl and PubMed. Ten qualitative articles were included. Outcome: Communication difficulties were perceived as a result of lack of community within the group, inappropriate behavior, different perspectives and priorities. According to the operating team, the communication difficulties had a negative impact on both patient safety, job satisfaction and efficiency in the operating room. Conclusion: Communication difficulties are a problem in surgical care as it complicates the cooperation in the surgical team. The communication difficulties can result in negative consequences for both the patient and the employees.

Bakgrund: Det intraoperativa teamet är en sammansättning av flera professioner där alla bidrar med sin unika kompetens. Tidigare studier visar att patienten löper högre risk att drabbas av vårdskada om teamet brister i sin kommunikation under den intraoperativa fasen. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva det intraoperativa teamets upplevelser av kommunikation på operationssalen. Metod: Designen är en systematisk litteraturstudie. Artikelsökningarna utfördes systematiskt och 12 kvalitativa artiklar inkluderades. Därefter bearbetades artiklarna med Bettany-Saltikov & McSherry's nio steg för analys av kvalitativa data. Resultat: Som resultat framkom tre teman; "vikten av en god atmosfär", "känsla av samsyn" och "att våga sätta gränser". Atmosfären på operationssalen upplevdes påverka kommunikationen i teamet. Det som i sin tur påverkade atmosfären var förtrogenhet bland teammedlemmarna, vänlighet och respekt, hierarkiska mönster och onödiga ljud. För att skapa en samsyn mellan personalen på salen, så behövdes en kommunikation som var aktiv och strukturerad. Där det inte passade med en verbal kommunikation, upplevde teamet att icke verbal kommunikation, såsom kroppsspråk, var ett verktyg för att skapa samsyn, medan personliga kommunikationsstilar kunde utgöra hinder för densamma. Att våga sätta gränser och säga ifrån upplevdes betydelsefullt för en säker vård av patienten. Konklusion: Hur väl kommunikationen fungerar mellan medlemmarna i det intraoperativa teamet har betydelse för hur effektivt teamarbetet är, samt kan påverka utfallet av patientens operation. Insikt i hur personalen på operationssalen upplever kommunikationen kan användas till att skapa en djupare förståelse. Något som kan förbättra möjligheterna till en välfungerande kommunikation i det intraoperativa teamet, både på individ samt organisationsnivå. / Bakgrund: Det intraoperativa teamet är ett multi-professionellt team, där alla olika yrken bidrar med sin unika uppsättning färdigheter. Studier visar att patienten riskerar att drabbas av skada om teamet misslyckas i sin kommunikation under den intraoperativa fasen. Objektiv: Syftet var att beskriva det intraoperativa teamets erfarenheter av kommunikation i operationssalen.  Metod: Designen var en systematisk litteraturöversikt. Artikelsökningen genomfördes systematiskt och 12 kvalitativa artiklar inkluderades. De insamlade uppgifterna analyserades med Bettany-Saltikov & McSherrys nio steg för analys av kvalitativa data. Utfall: Som ett resultat framkom tre teman; "Vikten av en god stämning", "känsla av att vara på samma sida" och "att våga sätta gränser". Stämningen i operationssalen upplevdes påverka kommunikationen i teamet. Faktorer som i sin tur påverkade atmosfären var förtrogenhet bland teammedlemmarna, vänlighet och respekt, hierarkiska mönster och onödiga ljud. För att personalen skulle vara på samma sida i operationssalen behövdes en kommunikation som var aktiv och strukturerad. Där verbal kommunikation inte passade ansåg teamet att icke-verbal kommunikation, såsom kroppsspråk, var ett verktyg för att skapa konsensus, medan personliga kommunikationsstilar kunde skapa hinder för det. Att våga sätta gränser och säga ifrån kändes viktigt för en trygg vård av patienten. Slutsats: Hur väl kommunikationen fungerar mellan medlemmarna i det intraoperativa teamet är viktigt för hur effektivt lagarbetet är och kan påverka resultatet av patientens operation. Insikt i hur personalen i operationssalen upplever kommunikationen kan användas för att skapa en djupare förståelse. Något som kan förbättra möjligheterna till väl fungerande kommunikation i det intraoperativa teamet, både på individ- och organisationsnivå.

Bakgrund: Operationssjukvården utvecklas ständigt med nya medicintekniska produkter. Operationssjuksköterskan ansvarar för att ta fram rätt medicintekniska produkter till operationen och för att de medicintekniska produkterna ska fungera. Fungerar inte medicintekniska produkter under operationen hotar det patientsäkerheten. Syfte: Att undersöka hur operationssjuksköterskan arbetar med medicintekniska produkter på operationssalen. Metod: En strukturerad, icke-deltagande observationsstudie med kvantitativ ansats har genomförts på två olika sjukhus i västra Sverige. Totalt genomfördes 21 observationer som analyserades med beskrivande statistik. Resultat: Medelvärdet på antal medicintekniska produkter i operationssalen var nio. Operationssjuksköterskan utförde funktionstest av medicintekniska produkter innan operationens start i 76 % av observationerna. Problem med medicintekniska produkter uppstod i 71 % av observationerna, vilket ledde till att vid en tredjedel av observationerna fick någon i operationsteamet gå ut från operationssalen för att hämta nya medicintekniska produkter. Medelvärdet för tiden att hämta ny medicintekniska produkter var två minuter och 29 sekunder. Konklusion: Studien har bidragit med en överblick över hur operationssjuksköterskans arbetar med medicintekniska produkter på operationssalen, både hur operationssjuksköterskan förbereder medicintekniska produkter innan operationens start och hur många problem som uppstår med medicintekniska produkter under operationen som operationsteamet måste lösa. Att förebygga problem med medicintekniska produkter är viktigt för patientsäkerheten, operationspersonalens arbetsmiljö och produktiviteten för operationsenheten. / Background: Surgical care is constantly evolving with new medical devices. The operating room nurse is responsible for providing correct medical devices and making sure the medical devices function correctly. If the medical devices are not functioning correctly the patient safety is endangered. Aim: Examine how the operating room nurse works with medical devices in the operating room. Method: A structured, non-participating observation study with a quantitative design was conducted at two hospitals in western Sweden. A total of 21 observations were analyzed using descriptive statistics. Result: The mean number of medical devices in the operation room was nine. The operating room nurse performed function tests of the medical devices prior to operation in 76 % of observations. Problems with medical devices occurred in 71 % of observations, resulting in someone from the operating team having to leave the operating room and fetch new medical devices in one third of observations. The mean time required for fetching new medical devices was two minutes and 29 seconds. Conclusion: The study offers an overview of how the operating room nurse utilizes medical devices in the operating room, both how the operating room nurse prepare the medical devices before the start of the operation and how many problems occur with the medical devices during the operation which the operating team must resolve. Preventing problems with medical devices are important due to patient safety, work environment and productivity in the operating ward.

Bakgrund: Operationssalen är en högteknologisk arbetsmiljö där flertalet yrkesprofessioner arbetar tillsammans. Förutsättningar för att få en välfungerande samverkan är att tillsammans sträva efter att nå ett gemensamt mål. Bristande samverkan kan leda till konsekvenser för individerna i operationsteamet samt till att patientsäkerheten äventyras. Syfte: Syftet var att belysa operationsteamets erfarenheter av samverkan på operationssalen. Metod: En systematisk litteraturstudie som sammanlagt inkluderade 20 vetenskapliga artiklar som analyserats med stöd av Bettany-Saltikov och McSherry (2016) och Stern et al (2020). Resultat: Den föreliggande analysen resulterade i två huvudkategorier samt sju underkategorier. Det som framkom som viktiga aspekte för en god samverkan var att alla har en förståelse för varandras profession, att alla professioner respekterar varandra samt att kommunikationen är tydlig på operationssalen. Något som också framkom var vikten av att trots hierarkisk struktur kunna göra sin röst hörd, känna förtroende för varandra i teamet samt vikten av att känna en tillhörighet med sina kollegor. Slutsats: Att arbeta tillsammans i ett operationsteam innebär ständiga interaktioner mellan olika yrkesprofessioner vilket kräver en välfungerande samverkan på operationssalen. Att dessutom kunna bemöta varandra på ett värdigt sätt, ha förståelse för både sin egen och andras kompetens samt att kunna etablera en god kommunikation är också grundpelarna för en bra samverkan. / Background: The operating room is a high-tech work environment where several different professions work together. Prerequisites for a well-functioning collaboration are to strive together a common goal. Lack of collaboration can lead to consequences for the individuals in the surgical team and to the fact that patient safety is endangered. Objective: The purpose was to shed light on the operating team´s experience of collaboration in the operating room. Methods: A systematic literature study with a qualitative approach was chosen that included a total of 20 articles and analyzed in accordance with Bettany-Saltikov and McSherry (2016) and Stern et al (2020). Results: The analysis is presented in two main themes and seven subcategories. What emerges as important aspects for a good collaboration was that everyone has an understanding of eachother´s profession, that all professions respect eachother and that communication is clear in the operating room. Something that also emerged was the importance of being able to make their voice heard, hierarchical structure, feel trust in eachother and the importance of feeling a sense of belonging with their colleagues. Conclusions: Working together in a operating team means constant interactions between different professions, which requires a well-functioning collaboration in the operating room. In addition, being able to treat eachother in dignified manner, having an understanding of both one´s own and other´s competence and being able to establish good communication are also cornerstones of good collaboration.