Bakgrund: Relationen mellan avkastning och risk har länge varit debatterad. Den klassiska modellen Capital Asset Pricing Model, CAPM, är en av standardmodellerna inom finans. CAPM har dock brister och kompenserar inte investerare för den företagsspecifika risken som tas. Senare forskning har visat på att det är den företagsspecifika risken som utgör den största delen av total aktierisk och har fortsatt att öka under de tre senaste decennierna. Detta medför att det finns ett intresse att undersöka och analysera sambandet mellan den interna risken som företag har och den aktievolatilitet som återfinns på marknaden. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka och analysera sambandet mellan företags interna risk i form av nyckeltal och aktievolatilitet på svenska noterade bolag på Nasdaq OMX Stockholm under perioden 2007 till 2018. Studien kommer att specifikt undersöka sambandet mellan två typer av risk; finansiell risk och operationell risk. Metod: För att uppnå syftet med studien har en deduktiv ansats och en kvantitativ metod tillämpats för att undersöka och analysera två dataset bestående av aktievolatilitet och nyckeltal baserad på data från kvartalsrapporter. Studien har använt en obalanserad paneldata av kort karaktär. Resultat: Studiens resultat tyder på att omkring hälften av aktievolatilitet kan förklaras av den interna risken. Intressant är att resultaten även indikerar att investerare värderar den finansiella och operationella risken som lika värdefulla vid bedömningen av den interna risken. Författarnas slutsats blir att den företagsspecifika risken har en relativt stor påverkan på aktievolatilitet och att det är värt i framtiden att diskutera hur investerare adekvat ska kompenseras för den faktiskt tagna risken. / Background: A long debated area within financial theory is the relationship between risk and return. The classic Capital Asset Pricing Model, CAPM, has long been the preferred model within finance. CAPM is however not without its flaws and do not compensate the investors for the idiosyncratic risk that is taken. Recent research has suggested that it is the idiosyncratic risk that is the main driver of the total risk in stock volatility, and that the impact of this risk have continued to increase over the last three decades. Considering this, it is of interest to examine and analyze the relationship between the internal risk of companies and the stock volatility reflected on the market. Aim: The aim of this study is to examine and analyze the effect the internal risk, in the form of key ratios, has on stock volatility on Swedish public companies listed on Nasdaq OMX Stockholm during the time period of 2007 to 2018. The study will especially focus on two types of internal risk; financial risk and operational risk. Methodology: This study has used a deductive approach and a quantitative methodology to fulfill the aim of the study. The study has used an unbalanced panel data of short character to examine and analyze the datasets consisting of stock volatility and data retrieved from quarterly reports. Results: The results indicate that approximately half of the stock volatility can be attributed to the internal risk. The results further indicate that investors value the financial and operational risk equally when assessing the internal risk in the company. The authors conclusion from the study is that the idiosyncratic risk has a relatively large effect on stock volatility and that a future discussion, about the compensation investors receive is adequate to the actual risk that is taken, is needed.

This paper addresses the problem of a failing net debt approach; deposited funds rarely compensate the cost of debt. Venturing into operational credit facilities, the study evaluates the efficiency and feasibility of transitioning into fully cash-free liquidity management. The study takes a holistic approach and evaluates the research questions from the perspective of management through case studies on four smaller Swedish industrial firms. The study finds that there is substantial potential to free up capital; return on equity could have been boosted by an annual 5-10 percent including substantial one-off distributions. The study also concludes that Agency reasons are strong reasons for why firms are carrying material cash reserves. Through qualitative interviews, the study identifies several additional, but not less important, obstacles in the way of a full out cash-free transition. Most significantly, the financial system is not offering fully committed long term operational credit facilities and operating across different jurisdictions complicates the consolidation of liquidity. The study concludes that the matter would not have vast negative implications on real business activities, although further research would be required in regard to an extended debt overhang problem. / Uppsatsen kretsar kring den fallerande logiken med begreppet nettoskuld; tillgodohavanden på bank genererar sällan upp för kostnaden relaterad till motsvarande skuld. Med utgångspunkt i operationella kreditstrukturer utvärderas möjliga effektivitetsvinster och genomförbarheten av en fullständig övergång till kassa-fri likviditetshantering. Studien har ett holistiskt angreppssätt och utvärderar frågeställningarna från ett management-perspektiv genom fallstudier på fyra mindre svenska industriella bolag. Studien finner betydande möjligheter att frigöra kapital; årliga avkastningen på eget kapital hade kunnat öka med 5–10 procent och betydande engångsutdelningar hade varit möjliga. Studien finner vidare att agentteorin är en stark anledning till att bolag bär betydande kassapositioner. Genom kvalitativa intervjuer identifierar studien ytterligare, men ej desto mindre betydande, hinder för en kassa-fri övergång. Mest betydelsefullt, är att nuvarande finansiella system inte erbjuder för syftet fullgoda kreditstrukturer, samt det faktum att företag med verksamhet över olika jurisdiktioner upplever juridiska svårigheter med att konsolidera likviditet. Studien drar slutsatsen att en övergång inte skulle medföra betydande negativa konsekvenser för den operativa affärsverksamheten, men identifierar samtidigt att ytterligare studier skulle vara nödvändiga framförallt kring hur finansiella incitament kopplade till agent-teorins ’debt overhang’ skulle förändras vill en övergång till en fullt garanterad operationell kreditstruktur.

More and more capital is being directed towards the private equity industry. As a result, private equity owned firms make up an increasingly large share of the economy. Therefore, it is becoming more important to understand the nature of how the operational performance of firms change under private equity ownership. This study looked at how the operational efficiency in terms of EBIT-margin changed over a three-year period after a private equity acquisition in the Nordic market. The study found that companies which had an initial positive EBIT margin behaved differently from companies with an initial negative EBIT margin and therefore two separate models where created. It was found that in the case where the company had a positive EBIT margin before being bought by a private equity firm saw an average decrease in EBIT margin of 1.14% units. In the case of a firm with initial negative EBIT-margin a private equity acquisition led to an average increase in EBIT margin by 1.99% units compared to the reference data. This study thus shows that private equity ownership affects the operational efficiency of companies. Moreover, it shows that one should make a distinction between PE ownership in profitable growth cases and turn-around cases of inefficient companies and that the impact of PE ownership in terms of effect on operational profitability can be vastly different depending on the nature of the acquisition in this regard. / Private Equity industrin ser ökande inströmning av investeringskapital, vilket resulterat i att en allt större del av ekonomin utgörs av private equity-ägda företag. Därmed ökar vikten av att förstå hur private equity firmor påverkar sina portföljbolag under ägandeperioden. Denna studie undersöker hur EBIT-marginalen i företag förändrats över en treårsperiod efter att företagen blivit förvärvade av ett nordiskt private equity-bolag. Studien hittade en signifikant skillnad mellan hur företag med initialt positiv, respektive negativ EBIT-marginal påverkades under treårsperioden och två separata modeller skapades för att utvärdera effekten. Resultaten påvisade med signifikans att företag med initial positiv EBIT-marginal minskade sin EBIT-marginal med 1.14% relativt jämförbara företag efter ett private equity förvärv. För företag med initialt negativ EBIT-marginal påvisades med signifikans en ökning av EBIT-marginalen med 1.99% relativt jämförbara företag efter ett private equity förvärv. Studien påvisar därmed att private equity ägande har en påverkan på operationell lönsamhet och att den skiljer sig markant beroende på ifall företaget initialt är operativt lönsamt eller ej.