Bakgrund och problematisering: Enligt IAS 17 skall leasingavtal redovisas som ett finansiellt leasingavtal eller ett operationellt leasingavtal, men med IFRS 16 kommer alla leasingavtal att redovisas som ett finansiellt leasingavtal. Problemet med IAS 17 är att operationella leasingavtal gör att risker i den finansiella rapporten ej synliggörs, då det inte redovisas som en skuld vilket är ett undantag från IASB:s definition av skuld. Detta innebär att det inte redovisas på balansräkningen och leder till förbättrade nyckeltal. I de statliga bolagen eftersträvas det att den finansiella informationen uppvisar en lika god transparens som börsnoterade bolag, men att transparensen skulle förbättras med IFRS 16. Syfte: Syftet med denna undersökning är att visa en mer rättvis bild av de statliga bolagens finansiella ställning och resultat genom att kapitalisera operationella leasingavtal. Då operationella leasingavtal undanhåller tillgångar och skulder från balansräkningen vill vi undersöka vilka effekter som uppstår för statliga bolags finansiella ställning och resultat i och med införandet av IFRS 16.  Frågeställning: Vad blir effekterna i den finansiella ställningen och resultatet vid en kapitalisering av operationella leasingavtal i statligt ägda bolag? Metod: För denna undersökning har en kapitaliseringsmodell utvecklad av Imhoff, Lipe, och Wright (1991, 1997) och Fülbier, Silva och Pferdehirt (2008) tillämpats. Med kapitaliseringsmodellen undersöktes påverkan i resultaträkningen, balansräkningen och nyckeltalen vid en kapitalisering av operationella leasingavtal i statligt ägda bolag.  Därefter jämfördes förändringarna med tidigare forskning. Empiri och analys: Efter en kapitalisering av operationella leasingavtal ökade tillgångarna och skulderna i alla bolag. Rörelseresultatet fick en positiv effekt, medan årets resultat blev både negativt och positivt påverkad. För de nyckeltal som undersöktes uppstod både mindre märkbara förändringar och väldigt stora förändringar. I analysen fann vi att resultaten i vår undersökning i vissa fall både överensstämde och avvek jämfört med tidigare forskning. Avvikelserna berodde på vårt urval och andra faktorer som påverkar förändringarna vid en kapitalisering av operationella leasingavtal. Slutsats: Med denna undersökning har vi dragit slutsatsen att en tillämpning av IFRS 16 är anpassat efter IASB:s definition av skuld och att det därmed inte kan förekomma dolda skulder avseende leasing i den finansiella rapporten. Därmed visar IFRS 16 en mer rättvis bild då det synliggör de risker som inte tas med i den finansiella rapporten när IAS 17 tillämpas. Vi har konstaterat att de svenska statligt ägda bolagen står inför liknande effekter vid en kapitalisering av operationella leasingavtal som har framhållits i tidigare forskning.

Det finns mycket forskning kring elevers förståelse för likhetstecknet. Forskarna är eniga om atteleverna ofta har en operationell förståelse för likhetstecknet, vilket innebär att de uppfattarlikhetstecknet som en uppmaning att utföra en operation. Forskarna är också eniga om att elevernabibehåller den operationella förståelsen långt upp i årskurserna. Har eleverna en operationellförståelse har de svårt att lösa uppgifter med operationer på båda sidorna om likhetstecknet. De harockså svårt att ge en godtagbar definition av vad likhetstecknet betyder. Syftet med denna studie äratt bidra med kunskap om hur lärarna kan ta reda på vilken förståelse som eleverna har förlikhetstecknet. I studien används en flermetodsundersökning, där den kvalitativa undersökningen ärunderordnad den kvantitativa undersökningen. De 53 eleverna som ingår i studien går i årskurs 3 ochalla genomförde ett test. Efter testet genomfördes intervjuer med 6 av eleverna. Resultatet från testetanalyseras med hjälp av CES-modellen och intervjuerna fungerar som en förstärkning tilltestresultatet. Utifrån resultatet är det uppenbart att elever fortfarande har en operationell förståelseför likhetstecknet och att det är endast en minoritet som har en djupgående, fullständig och relationellförståelse för likhetstecknet. Det är lätt att upptäcka vilka elever som har den relationella förståelsenför de uttrycker sig på ett annorlunda sätt när de använder likhetstecknet, både verbalt och skriftligt.

Syftet med denna kvalitativa studie är att genom lärares berättelser belysa hur undervisningen i skolans tidiga år skapar förutsättningar för en relationell förståelse av likhetstecknet. Hur introducerar och utformar lärare undervisning som handlar om likhetstecknet i matematikundervisningen i skolans tidiga år så att relationell förståelse av tecknet kan uppnås. Sex halvstrukturerade intervjuer genomfördes med verksamma lärare i förskoleklass och årskurs 1. Med hjälp av det teoretiska ramverket variationsteorin analyserades sedan det insamlade materialet. Resultatet går att koppla till centrala begrepp inom variationsteorin. Från lärarnas beskrivningar går det tydligt att se att det överensstämmer med tidigare forskning om lärandeobjektet och gällande styrdokument. Studien visar att det finns en stor utmaning för lärarna att lyckas skapa en relationell förståelse av likhetstecknet. / <p>Matematik</p>

År 2019 infördes IFRS 16 för företag runtom i världen vilket resulterade i att operationell leasing redovisas som finansiell, där syftet är att förbättra redovisningskvalitén samt jämförelsen mellan företags finansiella rapporter i olika länder. Shima &amp; Yang (2012) argumenterar för att faktorer som bland annat rättssystem kan påverka hur väl ett land implementerar nya redovisningsstandarder. Uppsatsen undersöker hur IFRS 16 påverkar företags finansiella rapporter där studien fokuserar på företag inom detaljhandelsbranschen i Sverige och Storbritannien, och om det finns någon skillnad i hur stor påverkan är mellan de två länderna. Studien resulterar i signifikant ökning av totala tillgångar, totala skulder och EBITDA för svenska och brittiska företag, med undantag för EBITDA för Storbritannien. Signifikant förändring av skuldsättningsgraden och EV/EBITDA för respektive land påträffas ej. Vid jämförelse mellan länderna förs diskussionen om att jämförelsen av finansiella rapporter förbättrats. Detta då skillnader mellan IFRS 16 påverkan på finansiella rapporter i respektive land inte påträffas.

Leasing har länge varit ett alternativt sätt att finansiera sin verksamhet på, men har tidigare givit företag möjligheten att redovisa tillgångar utanför balansräkningen vilket kunde ge en gynnsammare bild över företagets verksamhet. För att motverka detta infördes en ny redovisningsstandard vid namn IFRS 16, där man tog bort möjligheten att redovisa leasingavtal utanför balansräkningen. Syftet med denna studie är att undersöka hur den svenska aktiemarknaden reagerade på det obligatoriska införandet av IFRS 16, och om de branscher som bör påverkas mer av standarden fick en större reaktion än övriga. Metoden som används är en eventstudie, samt en tvärsnittsregression som båda baseras på företag som var noterade på Stockholmsbörsen under 2019. Studien finner en positiv reaktion i samband med införandet och denna reaktion är större för de branscher som påverkas mer av IFRS 16. Resultaten tyder på att förändringarna som standarden medför leder till en marknadsreaktion, men resultatet ska tolkas försiktigt då metoden medför vissa begränsningar.

Det här är en läromedelsgranskning som har syftet att granska hur tre olika matematikläromedel i årskurs 1 behandlar likhetstecknets innebörd och dess koppling till pre-algebra. Tidigare forskning visar att många elever har svårigheter inom just detta område. En djup och relationell förståelse för likhetstecknet är av stor vikt för att kunna utveckla ett algebraiskt tänkande och för att klara av högre studier inom matematik. För att nå denna typ av förståelse lyfter forskning flera olika undervisningsstrategier.  För att besvara studiens frågeställningar kring hur läromedel behandlar dessa undervisningsstrategier och pre-algebraiska uppgifter används ett analysverktyg, framtaget av oss studenter, vid granskningen. Varje läromedel undersöktes i relation till utvalda frågor som byggde på studiens teoretiska ramverk kring hur förståelsen för likhetstecknet påverkas av undervisning. Resultatet visade att alla tre läromedel innehöll uppgifter som stödjer en djup och relationell förståelse för likhetstecknet, men i olika utsträckningar och på olika sätt. Samtliga läromedel visade både likheter och skillnader till tidigare forsknings rekommenderade undervisningstrategier. Med denna insikt kan studien vara en hjälpande hand för lärare vid val av läromedel och vid undervisning av likhetstecknet.

Bakgrund: Digitaliseringen har medfört ett ökat behov av att kunna hantera stora datamängder. Därmed har informationssystem utvecklats för att underlätta hanteringen, lagringen och överföringen av digital information. Informationssystem har bidragit till att förenkla och automatisera många arbetsprocesser, samt öka samarbete och kommunikation inom organisationer. Syfte: Syftet var att analysera hur företag styr sin verksamhet med hjälp av informationssystem samt hur denna styrning kan leda till olika ekonomiska konsekvenser. Genomförande: Studien är av kvalitativ karaktär. Empiriska data samlades in genom 16 semistrukturerade intervjuer med respondenter som innehar ledarroller i företag i olika branscher. Slutsats: Informationssystem har haft en betydande inverkan på hur företagen styr sin verksamhet. Informationssystem har bidragit till effektivare beslutsprocesser. Dessutom möjliggör informationssystem att företaget kan identifiera och analysera trender och därmed få en förbättrad förberedelse för framtida förändringar. Beslut baserade på data från informationssystem kan kommuniceras genom ökad transparens, vilket kan stärka medarbetarnas engagemang. De positiva effekterna av informationssystem var svåra att kvantifiera, men vissa företag upplevde en positiv nettoeffekt, medan andra behövde avvakta tills systemet slutas användas för att kunna bedöma det.

Syftet med studien var att bidra till en djupare förståelse för de uppfattningar elever i årskurs 1-3 har om likhetstecknet i matematik. För att behandla studiens syfte och frågeställning genomfördes datainsamlingen genom två olika metoder, vilka bestod av ett skriftligt test samt semistrukturerade intervjuer. Studien genomfördes i en klass i årskurs 2, där 16 elever genomförde testet, varav fem elever även deltog i intervjuer. För att analysera studiens data genomfördes, dels en analys av testresultaten och dels en kvalitativ innehållsanalys av intervjuerna, vilket resulterade i två teman. Studiens resultat presenteras under dessa två teman, vilka benämns som operationell aspekt respektive relationell aspekt. Operationell aspekt innebär att likhetstecknet uppfattas som en signal för att utföra en beräkning eller förenkling. Den relationella aspekten innebär att eleven uppfattar likhetstecknet som en signal för en jämviktsrelation mellan höger- och vänsterled. Studiens resultat visar att en övervägande del av eleverna som deltagit i studien har en operationell uppfattning om likhetstecknet, vilket innebär att det finns ett övervägande fokus på att det är en beräkning som ska utföras. Det tyder på att en stor andel av eleverna som deltog har en ofullständig förståelse för matematisk likhet som på olika sätt visar sig i elevernas uppfattningar om likhetstecknet. Slutligen belyser studien komplexiteten kring elevers uppfattningar om likhetstecknet och visar på vikten av att undersöka detta vidare, för att kunna bidra till elevers förståelse och lärande på ett sätt som främjar deras matematiska framgångar.

Denna uppsats undersöker hur finansiell och icke-finansiell styrinformation i förvärvat bolag påverkar den operationella due diligencen samt vilka grundläggande förutsättningar som krävs för att bedriva en sådan. Anledningen till att undersökningen fokuserar på den operationella delen är, på grund av att det inte finns en praxis som går att applicera på alla företag. Detta eftersom värdeskapande i företag, även de som verkar i samma bransch, ofta skiljer sig åt. Resultatet visade att det i vissa fall finns förutsättningar som behöver uppfyllas för att en operationell due diligence ska genomföras på bästa sätt. Det är kunskap och erfarenhet från den specifika typen av företag som besiktigas, att man är operativt närvarande hos företaget samt att man gör egna bedömningar. Med hänsyn till dessa faktorer förefaller det i vissa due diligence processer att man får en rättvis bild av företagets verksamhet och värdeskapande. Den finansiella styrinformationen skapar en ekonomisk översikt av verksamheten. Med denna information kan man prognostisera kalkyler och bilda sig en uppfattning om hur verksamheten kan utvecklas finansiellt. Med stöd i teorin och resultatet har framtidsutsikterna i företaget visat sig viktiga, då många förvärv verkar ske till följd av det. Den icke-finansiella styrinformationen i företag har genom undersökningen framgått vara svårare att mäta än den finansiella. I denna typ av styrinformation behandlas exempelvis företagskultur, arbetssätt, företagsstruktur och rutiner inom företaget. I de fall där förvärvet ska integreras in i det förvärvade bolagets egna verksamhet eller som helhet i moderbolaget har resultaten visat att icke-finansiell styrinformation är extra viktig. Därför är det i dessa fall av förvärv av extra vikt att göra en grundlig undersökning av HR-aspekter.

Det har visat sig att många elever missuppfattar likhetstecknets innebörd, och att de saknar en djupare förståelse för att likhetstecknet symboliserar relationen mellan två uttryck, eller mellan två tal. Tidigare studier har visat att orsaken bakom denna missuppfattning baseras på de kontexter där eleverna möter likhetstecknet. Vidare visade studierna att elevernas svårigheter med att förstå likhetstecknets innebörd beror på en avsaknad av variation i framställningen av symbolen. För att förklara hur likhetstecknet framställdes i de digitala läromedlen användes ett begreppsramverk som inkluderade standardiserade och ickestandardiserade ekvationer, samt operationell och relationell förståelse.Syftet med denna studie var att bidra med kunskap om hur likhetstecknet framställs i tre digitala läromedel. Studien baserades på en kvalitativ forskningsmetod där en innehållsanalys genomfördes för att besvara forskningsfrågorna. Ett kodningsschema formulerades för att kategorisera och analysera framställningarna av likhetstecknet. Resultatet tydde på atteleverna främst möter likhetstecknet tillsammans med addition och/eller subtraktion i standardiserade ekvationer i de digitala läromedlen. Detta gerdärför eleverna främst möjlighet att utveckla en operationell förståelse för likhetstecknet. Likhetstecknet ses därmed som en symbol som uppmanar eleverna att utföra en operation i stället för en symbol som står för likhet mellan två värden.