Bakgrund: Den 1 januari 2019 infördes IFRS 16, som är en ny standard för hur börsnoterade företag ska redovisa leasingavtal. Tidigare har företag som följer IFRS haft möjlighet att redovisa leasingavtal finansiellt eller operationellt. Fram tills nu har det varit vanligt att företag redovisar leasingavtal operationellt, inte minst inom industribranschen där leasing av maskiner och fastigheter är vanligt. I och med IFRS 16 ska alla leasingavtal istället redovisas som en nyttjanderätt i balansräkningen. Målet med IFRS 16 är att redovisningen av leasingavtal korrekt ska återspegla företagets faktiska finansiella ställning och ge en rättvisande bild av verksamheten. Det finns dock de som är kritiska till den nya standarden som menar att den är onödig och endast kommer medföra ytterligare jobb för företagen. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om IFRS 16 kommer uppfylla sin funktion, och således minska informationsasymmetrin mellan företag och investerare, eller endast är ett ”onödigt ont”. Metod: Studien har genomförts med en kvantitativ ansats för att kunna generalisera effekterna inom industribranschen. För att uppfylla studiens syfte har vi med en kapitaliseringsmetod för operationell leasing undersökt hur 30 börsnoterade industriföretags finansiella rapporter och nyckeltal kan komma att påverkas av reglerna i IFRS 16. Vi har även, med hjälp av en regressionsanalys som testade sambandet mellan redovisning av operationell leasing och ett företags marknadsvärde, undersökt hur IFRS 16 kan komma att påverka investerares värdering av företag. Slutsats: De slutsatser vi kan dra är att företagens balansnyckeltal är de som kommer påverkas mest av IFRS 16, oavsett företagens storlek. Lönsamhetsnyckeltal och likviditetsnyckeltal påverkas endast signifikant för medelstora och stora börsnoterade industriföretag. Studien visar även att IFRS 16 inte kommer minska informationsasymmetrin mellan företag och investerare, då informationen kring operationell leasing redan finns tillgänglig i noterna. IFRS 16 kommer dock uppfylla sin funktion för mindre sofistikerade investerare samt minska de resurser investerare behöver lägga på att justera de finansiella rapporterna. Vi kan därmed dra slutsatsen att IFRS 16 inte är ett ”onödigt ont”. / Background: The new standard for lease accounting, IFRS 16, was introduced January 1st, 2019. Until this date, companies that comply with IFRS have had the choice to report leasing agreements as financial or operating leases. Before IFRS 16, the majority of lease agreements have been reported as operating leases, not least in the industrial sector where machines and properties are frequently used. In accordance with IFRS 16, all leasing agreements will instead be reported as a right-of-use asset in the balance sheet. The objective of IFRS 16 is that the accounting of leases should accurately reflect the company's actual financial position and give a true and fair view of the business. However, there are critics of the new standard, who consider it an “unnecessary evil”. Purpose: The purpose of this paper is to investigate whether IFRS 16 will fulfill its objectives and reduce information asymmetry between companies and investors, or if it is only an "unnecessary evil". Methods: In order to generalize the effects of IFRS 16 in the industrial sector, this paper was conducted with a quantitative approach. To fulfill the purpose of the paper, we used a capitalization method for operating leases, to examine how the financial statements and ratios of 30 listed companies may be affected by IFRS 16. A regression analysis was conducted to test the correlation between operating lease accounting and a company's market value in order to observe how IFRS 16 may affect investors' business valuation. Conclusion: In conclusion, the financial ratios most effected by IFRS 16, are the balance ratios, regardless of the size of the companies. Performance ratios and liquidity ratios are only significantly affected for medium-sized and large listed industrial companies. The study also shows that IFRS 16 will not reduce information asymmetry between companies and investors, as the information on operating leases is already disclosed in the notes. However, IFRS 16 will fulfill its function for less sophisticated investors and reduce the costs of adjusting the financial statements for investors. We can therefore conclude that IFRS 16 is not an "unnecessary evil".

Koncerner som redovisar enligt IFRS ska från och med 1 januari 2019 tillämpa den nya leasingstandarden IFRS 16. Den traditionella och vedertagna uppdelningen av leasing har länge varit operationell och finansiell leasing. Den nya standarden innebär emellertid att uppdelningen mellan operationell och finansiell leasing försvinner. Istället ska företag enligt IFRS 16 redovisa merparten av sin leasing som en tillgång och en skuld på balansräkningen. K3 regelverket använder däremot fortfarande uppdelningen i de två olika kategorierna där ett operationellt leasingavtal likställs med ett hyresavtal och finansiell leasing med ett lånefinansierat förvärv. Ett moderföretag som tillämpar K3 regelverket kan välja att istället frivilligt tillämpa IFRS vid upprättande av sin koncernredovisning. Skillnaden i klassificering och redovisning av leasingavtal mellan de olika regelverken leder till att de finansiella rapporterna påverkas på olika sätt. Dessa skillnader påverkar företags nyckeltal, vilka ofta är relevanta mått och beslutsunderlag för företags olika intressenter såsom investerare och långivare. Syftet med studien är att undersöka vilket av de två regelverken K3 eller IFRS som en företagsledare kommer välja att tillämpa vid upprättande av koncernredovisning, om företaget är ett stort onoterat moderföretag med väsentligt värde i leasade tillgångar. Syftet är även att undersöka vilket regelverk som är mest förmånligt att tillämpa utifrån vilka effekter det medför på företagets redovisning och nyckeltal, med hänsyn tagen även till investerare och kreditgivare. För att kunna undersöka detta krävs en jämförelse av de två regelverken, vilket i denna studie görs med hjälp av konstruerade typfall som applicerar väsentliga lagrum och normer från respektive regelverk. Typfallen analyseras med stöd av IASBs kvalitativa egenskaper samt väsentliga nyckeltal och ekonomiska teorier. Resultatet av studien visar att när ett företag som redovisar operationell leasing enligt K3, tillämpar IFRS istället, förändras nyckeltalen på ett sätt som är ofördelaktigt för företaget. Således är slutsatsen att ett företag som redovisar operationell leasing kommer att välja att tillämpa K3 som regelverk vid upprättande av koncernredovisning. Om ett företag som redovisar finansiell leasing enligt K3, tillämpar IFRS istället, förändras nyckeltalen i princip inte alls. Ett företag som redovisar finansiell leasing kommer enligt vår slutsats istället välja att upprätta koncernredovisning enligt IFRS, eftersom nyckeltalen inte förändras men IFRS medför ökad legitimitet. Resultatet visar även att om ett företag som redovisar operationell leasing enligt K3, med ett avtal som löper under 12 månader, istället tillämpar IFRS, förändras nyckeltalen inte alls, eftersom leasingen redovisas på samma sätt enligt båda regelverken. Även vid detta scenario är slutsatsen att ett företag kommer välja att redovisa enligt IFRS i sin koncernredovisning, för att få ökad legitimitet. Utöver detta har vi i studien även kommit fram till att IFRS överlag visar en mer rättvisande bild av företags leasade tillgångar i de finansiella rapporterna, eftersom den redovisas enligt den ekonomiska innebörden före den juridiska formen. / January 1 2019, companies who are reporting according to IFRS will apply the new lease standard IFRS 16. The traditional and more commonly recognized form of leases has long been operating and financial leases. The new standard implicates that the split between operating and financial leases disappears, and companies should rather account for leased assets as an asset and a liability in their balance sheet. The legal framework K3, on the other hand, still separates them in two different categories, were an operating lease is equated with a rental agreement and financial lease is equal to a leveraged acquisition. A parent company that applies the K3 regulation may choose to apply IFRS voluntarily when preparing its consolidated financial statements. The difference between the classification and accounting of leasing contracts in the two different frameworks causes the financial statements to be affected differently. These differences are directly affecting the companies financial ratios, which are often relevant measures in decision making for companies' different stakeholders such as investors and lenders. The purpose of this study is to examine which of the two financial frameworks K3 or IFRS a business leader will choose to apply when establishing its consolidated financial statements, if the company is a large unlisted parent company with substantial value of its assets being leased. The purpose is also to examine which financial framework is most beneficial to apply based on the effects it entails on the company's accounting and key ratios, also considering investors and lenders. The result of this study shows that when a company reporting operating lease accounting according to K3, is reporting according to IFRS instead, its financial ratios are changed in an unfavorable way. The conclusion is that a company that is utilizing operating leases will choose to apply K3 as financial framework, when establishing its consolidated financial statements. If a company that is using financial leases applies IFRS instead of K3 its financial ratios are barely affected. A company who is using financial leasing will rather choose to use IFRS when establishing its consolidated financial statements, since the financial ratios don’t change and IFRS entail for increased legitimity. The results also show that if a company who is reporting operating lease according to K3, with a contract that last 12 months, applies IFRS instead of K3, its financial ratios don’t change, since the lease is accounted for in the same way between the two different frameworks. The conclusion for this scenario shows that a company will choose to report in accordance with IFRS in its consolidated financial statements. We also conclude that IFRS is showing a more fair presentation of companies leased assets in their financial reports, because the accounting is in accordance with substance over form.

Den internationella redovisningsstandarden för leasingavtal, IAS 17 Leasingavtal, harkritiserats för att den möjliggör för företag att redovisa utanför balansräkningen genomoperationell leasing. Det har länge förts diskussion kring redovisningen av operationellaleasingkontrakt och om de representerar en rättvisande bild. Operationella leasingkontraktorsakar att företag undanhåller tillgångar och skulder från balansräkning. Ur denna problematikhar IASB skapat den nya redovisningsstandard, IFRS 16 Leases, som ska ersätta den gamlaredovisningsstandarden.Huvuddragen i den nya standarden IFRS 16 är betydande förändringar för leasetagaren snarareän för leasegivaren, där regleringen påminner mer om det tidigare regelverket. Leasetagarenkommer att behöva redovisa en nyttjanderätt och en leasingskuld och den nuvarandeuppdelningen av finansiell och operationell leasing kommer därmed att upplösas. På så sättändras företagens strategiska beslut vid finansiering av verksamheten. Leasegivaren påverkasdäremot inte av förändringen, denne kommer fortfarande att behöva klassificera leasingavtalsom finansiella eller operationella i enlighet med klassificeringskriterier som motsvarar de iIAS 17.Syftet med uppsatsen är att med typfall undersöka hur den nya internationellaredovisningsstandarden, IFRS 16 Leases, kan komma att påverka företags balans- ochresultaträkningar och i förlängningen hur det kommer att beröra relevanta finansiella nyckeltal.Studiens syfte undersöks genom våra två forskningsfrågor som undersöker effekten avkapitalisering av de operationella leasingåtaganden för företags balans- och resultaträkning vidtillämpning av IFRS 16 samt påverkan på företags nyckeltal som är knutna till balans- ochresultaträkningen av kapitaliseringen enligt IFRS 16.Med hjälp av typfallen har vi kunnat dra slutsatser som besvarar uppsatsens syfte samtforskningsfrågor. I vår studie har vi visat att nyckeltal som soliditet och skuldsättningsgradkommer att påverkas markant av den kapitalisering som IFRS 16 innebär och grundar sig i denleasingskuld som företagen behöver redovisa vid tillämpning av IFRS 16. De undersöktanyckeltalen vinstmarginal, räntabilitet på eget kapital samt totalt kapital, har i vår studie visatsinitialt bli lägre vid tillämpning av IFRS 16. Vi har dock dragit andra slutsatser om vad somhänder över leasingperioden med nyckeltalen. Nyckeltalen kommer vid leasingperiodens slutvisa högre avkastning än vad IAS 17 hade visat under samma period. Slutsatsen grundar sig iresultatpåverkans omfördelning då avskrivning, ränta och amortering görs istället förkostnadsföring av leasingavgiften.Vi har kommit fram till att företagsredovisning av det som tidigare var operationellaleasingkontrakt blir mer komplicerad när IFRS 16 tillämpas. Övergångsbestämmelser till dennya standarden har även öppnat upp för företagen att ge en anpassad bild av redovisningen motintressenter. Utifrån vår studie har vi också dragit slutsatsen att övergången till den nyastandarden på lång sikt kommer gynna företagets intressenter. I dagsläget gör intressenter redanjusteringar för företags operationella leasingåtagande vid beräkning av kreditrisk. Den nyastandarden innebär att intressenter slipper göra justeringar då företaget redovisar en merrättvisande bild av de finansiella rapporterna. / The International Accounting Standard for leases, IAS 17 Leases, has been criticized to enablecompanies to report off-balance sheet by reporting leases as operating leases. There has longbeen discussion about the accounting of operational leases and if they represent a fair view.These contracts cause companies to withhold assets and liabilities from the balance sheet. Fromthis issue, the IASB has created a new accounting standard, IFRS 16, which will replace the oldaccounting standard.Key features of the new standard IFRS 16 has significant changes for the lessee rather than thelessor, where regulation is more reminiscent of the previous regulatory framework. The lesseewill need to report a right of use asset and a lease liability and the current breakdown of financialand operational leasing will therefore be dissolved. In this way, the company’s strategicdecisions changes in financing the business. The lessor will not be affected by this change, hewill still need to classify leases as capital or operating in accordance with the classificationcriteria corresponding to those of IAS 17.The purpose of this study is to investigate, with constructed scenarios, how the new accountingstandard, IFRS 16 Leases, will affect corporate balance sheets together with income statementsand, in the long run, how this affects relevant financial ratios. This is examined by our tworesearch questions which seek to find the effect of the capitalization of the operating leases forcorporate balance sheet and income statement when applying IFRS 16 as well as the impact oncompany’s financial ratios.Through our scenarios we have been able to draw conclusions that answers the study’s purposeand research questions. In our study, we have shown that key ratios, such as equity and leveragewill be significantly influenced by the capitalization that IFRS 16 implies. This is based on thelease liability that companies need to report when applying IFRS 16. The examined financialratios, profit margin, return on equity and return on assets have shown in our study to be initiallylower when applying IFRS 16. However, we have drawn other conclusions about what happensover the lease period with the ratios. The key ratios will ultimately show higher returns thanIAS 17 had shown during the same period. This conclusion is based on the reallocation ofearnings impact, as depreciation, interest and amortization is made instead of expensing thelease fee.We have concluded that corporate accounting of what was previously operational leasingbecomes more complicated when IFRS 16 is applied. Transitional options to the new standardhas also opened opportunities for companies to provide a customized picture of the financialstatements to stakeholders. Based on our study, we have also drawn the conclusion that thetransition to the new standard in the long run will benefit the company’s stakeholders. In thecurrent situation, stakeholders already adjust for operational leases when calculating corporatecredit risk. The new standard means that stakeholders do not need to make these adjustmentsas the company reports a more fair picture of the financial statements.This study is hereinafter written in Swedish.

Redovisningen av leasing har länge kritiserats för att väsentliga tillgångar inte redovisats i balansräkningen. I januari 2019 implementerades IRFS 16 som en ny redovisningsstandard för leasing. Standarden innebär att tidigare operationella leasingavtal ska redovisas i balansräkningen som en nyttjanderättstillgång med en tillhörande leasingskuld. Syftet med IFRS 16 är att öka jämförbarheten mellan företag som finansierar tillgångar genom lån och företag som leasar tillgångar. Denna standard kommer förändra finansiella nyckeltal som ofta används av intressenter för att bedöma ett företags finansiella ställning. Studiens syfte är att öka förståelsen för hur IFRS 16 har påverkat jämförbarheten och företagsvärderingar på Stockholmsbörsen och specifikt i detaljhandelbranschen som förväntas påverkas mest. Studien har genomförts genom datainsamling från 305 företag på Stockholmsbörsen där företagen senare delats in i olika branscher för att undersöka skillnader. Denna studie har tillämpat positiv redovisningsteori som ligger till grund för att analysera resultatet. Resultatet visar en signifikant förändring i samtliga finansiella nyckeltal som undersökts. Detaljhandeln är den bransch som påverkas mest av IFRS 16 där skuldsättningsgraden ökade med 78,23%. Anledningen till varför detaljhandeln påverkas mer än övriga branscher är för att verksamheterna finansieras till stor del genom leasing av lokaler. En ökad skuldsättningsgrad till följd av IFRS 16 leder till en försämrad finansiell ställning trots att den faktiska betalningsförmågan är oförändrad. Detta kan påverka förmågan att attrahera kapital samt möjligheten att förhålla sig till nya och befintliga lånevillkor. Vidare kan en större varians i nyckeltal påverka värderingar av företag till följd av en förändrad jämförbarhet samt högre lönsamhetsmått och högre skuldsättning. IFRS 16 leder även till en ökad transparens genom att leasingavtalen redovisas i balansräkningen mot att tidigare frivilligt redovisats i noterna. Studiens slutsats är att IFRS 16 har en betydande påverkan på jämförbarheten och finansiella nyckeltal på Stockholmsbörsen. Relevansen av vissa nyckeltal kan påverkas och intressenter kommer behöva göra justeringar för redovisningsstandarden. Över tid kan jämförbarheten däremot förväntas öka i och med att nyttjanderättstillgångar och leasingskulder redovisas mer lättillgängligt vilket leder till att intressenter får en bättre förståelse för hur verksamheterna finansieras. / Accounting for leases has long been criticized for not recognizing significant assets in the balance sheet. IFRS 16 was implemented in January 2019 as a new accounting standard for leases. The new standard means that previous operating leases are recognized in the balance sheet as a right-of-use asset and a lease liability. The purpose of IFRS 16 is to improve comparability between companies that finance assets through loans and companies that lease assets. The standard will have an impact on financial ratios that are commonly used by stakeholders to assess the financial standing of a company. The purpose of the study is to increase understanding of the impact IFRS 16 has on comparability and valuations on the Stockholm Stock Exchange and specifically the retail sector which is expected to be affected the most. The study was conducted through data collection from 305 companies on the Stockholm Stock Exchange where the companies were later divided into different sectors to analyze differences. Positive accounting theory has been applied to help analyze the result of the study. The result shows a significant change in all of the key financial ratios which have been examined. IFRS 16 has the largest impact in the retail sector among all sectors with an increase of 78,23% in debt to equity ratio. Retail is affected more than any other sector due to the large amount of leasing in financing the business activities. An increased debt to equity ratio as a result of IFRS 16 leads to a weaker financial standing despite an unaffected ability to pay long-term debts and interests. This affects a company’s ability to raise capital and their capability of sustaining covenants. Furthermore, the variance in financial ratios may have an impact on valuations due to an affected comparability and higher profitability ratios and higher debt. However, IFRS 16 will increase transparency of lease contracts by recognizing these in the balance sheet which were previously voluntarily disclosed in the notes. The study concludes that IFRS 16 has a significant effect on the comparability and financial ratios on the Stockholm Stock Exchange. The relevance of certain ratios may be affected and stakeholders will need to make adjustments for the new standard. Over time, comparability is expected to improve by better accessibility of right-of-use assets and lease liabilities which leads to a better understanding of the financing of businesses.

Syfte: Tidigare användes IAS 17 vid redovisning av leasingavtal där operationella leasingavtal uteslöts från balansräkningen. Detta bidrog till en felaktig bild av företagens finansiella ställning. Standarden IFRS 16 infördes då som inte längre behandlar avtalen olika. Tidigare studier behandlar endast fiktiva siffror vilket har gjort det svårt att se den verkliga påverkan. Syftet med studien är att beskriva hur införandet av IFRS 16 har påverkat företags nyckeltal för publika bolag samt hur effekten sett ut mellan branscherna.   Metod: Studien baseras på en positivistisk forskningsstrategi med en deduktiv ansats. Studien antar en kvantitativ strategi som baseras på sekundärdata från Thomson Reuters Eikon. Datamaterialet presenterar data från två år, 2018 respektive 2020, i 235 publika företag vilket resulterade i 2036 observationer. Insamlad data analyserades i ett statistikprogram, SPSS, och sammanställdes sedan i tabeller.  Resultat och slutsats: Studiens resultat påvisar bevis för ett samband mellan implementeringen av IFRS 16 och påverkan på nyckeltal, där vissa nyckeltal påverkades mer än andra. Resultatet för sambandet mellan nyckeltalen och branscherna påvisar att vissa branscher påverkas mer av införandet än andra. Studiens slutsats är därför att nyckeltalen påverkas i och med implementeringen men inte i den utsträckning som förväntades samt att branscherna påverkades olika av implementeringen.  Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till reella siffror vilket inte tidigare varit möjligt. Den beskriver även vilka branscher som drabbats mer än andra samt hur den egentliga påverkan ser ut. Studien bidrar till sist till att se hur nyckeltal kan komma att påverkas av framtida redovisningsregleringar.  Förslag till fortsatt forskning: Förslag till vidare forskning på ämnet är att inkludera fler länder, branscher och andra nyckeltal för att få fler perspektiv på hur den reella påverkan ser ut. Ett ytterligare förslag hade varit att gå in djupare på de påverkade branscherna för att skapa en större förståelse för påverkan av implementeringen och hur denna påverkan ser ut för enskilda företag. / Aim: Previously, IAS 17 was used in accounting for leases where operating leases were excluded from the balance sheet. This contributed to an inaccurate picture of the financial position of enterprises. The IFRS 16 standard was introduced at the time, which no longer treated the contracts differently. Previous studies only process fictitious numbers which makes it difficult to see the real impact. The purpose of the study is to describe how the introduction of IFRS 16 has affected public companies´ financial ratios and if the transformation has influences industries differently.   Method: The study assumes positivistic research with a deductive approach. The study adopts a quantitative strategy based on secondary data from the database Thomson Reuters Eikon. The material presents data from two years, 2018 and 2020, in 235 listed companies in Sweden and Germany which resulted in 2036 observations. The collected data has been analysed in one statistical program, SPSS, and then compiled into tables.  Results and conclusions: The results of the study gives some evidence that the implementation of IFRS 16 has a connection with the influence on financial ratios, where some financial ratios had a more significant impact than others. The results for the relationship between the financial ratios and the industries show that some industries are more affected by the introduction than others. The study's conclusion is therefore that the ratios are affected by the implementation but not to the extent that was expected and that the industries were affected differently by the implementation.  Contribution of the thesis: The study contributes to real numbers, which has not previously been possible. It also describes which industries that have been affected more than others and what the actual impact looks like for companies in these industries. The study ultimately helps to see how financial ratios may be affected by future accounting regulations.  Suggestions for future research: One suggestion for future research is to include more countries, industries, and other financial ratios to get more perspectives on what the real impact looks like. A further suggestion would have been to go deeper into the affected industries to create a greater comprehension of the impact of the implementation and what the impact looks like for individual companies.

Background and problem: On January 1st 2019 the new accounting standard IFRS 16 was implemented which requires lessees to capitalize operating leases, hence moving the lease information from the footnotes on to the balance sheet. When capitalizing operating leases in quantitative studies, researchers have been able to state that it also has an effect on the income statement as well as on financial indicators, and have based on this tried to predict what effect capitalization of operating leases would have on the lessee’s underlying business. However, the expectations lack academic published empirical evidence and, above all from a period after the implementation of IFRS 16. Research question and Aim: By answering the research question “How has the introduction of IFRS 16 affected the business of lessees within the Swedish retail industry?”, the study aims to understand the impact IFRS 16 has had on the businesses of lessees within the Swedish retail industry. Theory: Previous literature has identified how capitalization of operational leasing can potentially affect parts of the business. The identified parts have been summarized in a conceptual framework, which defines what is meant by the business. The conceptual framework consists of the four different perspectives: leasing policy; reporting process; raising capital; financial goals. Method: The study has applied a qualitative method, using semi structured interviews for collecting empirical support. The respondents consisted of Chief Financial Officers, accounting specialists and accounting managers who represented Swedish retail industry lesses. Result and contribution: The study has found that lessees operates in two worlds, where the transition to IFRS 16 has occurred but where the lessees still add additional accounting according to IAS 17. Furthermore the results show that IFRS 16 enables for interpretation and assessment, which lessees have solved by centralizing processes for business and decision making concerning leasing. The insights can offer guidance for lessees that are on the verge of implementing the new accounting standard. At the same time the results complement the literature with a previously understudied perspective and thereby contributesto a more holistic view regarding the consequences of implementation of IFRS 16. / Bakgrund och problematik: Den 1 januari 2019 infördes den nya redovisningsstandarden IFRS 16, som numera tvingar leasetagare att kapitalisera operationell leasing och därmed förflytta information om leasingåtaganden från fotnoterna till balansräkningen. Vid kapitalisering av operationell leasing har forskare genom kvantitativa studier kunnat konstatera att det även får implikationer på såväl resultaträkningen som finansiella nyckeltal, för att sedan försöka förutspå vad kapitalisering av operationell leasing skulle ha för påverkan på den underliggande verksamheten. Däremot saknar förväntningarna akademiskt publicerade empiriska belägg, och framförallt från en tid då IFRS 16 trätt i kraft. Forskningsfråga och syfte: Genom att svara på forskningsfrågan “Hur har införandet av IFRS 16 påverkat verksamheten för leasetagare inom den svenska detaljhandeln?”, ämnar studien att förstå vilken påverkan införandet av IFRS 16 har haft på verksamheten för leasetagare inom den svenska detaljhandeln. Teoretisk förankring: Tidigare litteratur har identifierat hur kapitalisering av operationell leasing potentiellt kan komma att påverka delar inom verksamheten. De identifierade delarna har summerats i ett konceptuellt ramverk, som definierar vad som avses med verksamheten. Det konceptuella ramverket består av de fyra olika perspektiven: leasingpolicy; rapporteringsprocess; kapitalanskaffning; finansiella mål. Metod: Studien har tillämpat en kvalitativ metod i form av semi-strukturella intervjuer för insamlandet av empiriskt underlag. Respondenterna bestod av ekonomichefer, redovisningsspecialister och redovisningschefer, vilka representerade leasetagare verksamma inom den svenska detaljhandeln. Resultat och bidrag: Studien har funnit att leasetagare befinner sig i två världar, där det har skett en övergång till IFRS 16 men att leasetagare fortfarande tilläggsredovisar enligt IAS 17. Därtill visar resultaten att IFRS 16 möjliggör för tolkningar och bedömningar, vilket leasetagare har löst genom att centralisera arbets- och beslutsprocesser gällande leasing. Insikterna kan tänkas erbjuda en vägledning för leasetagare som står inför att tillämpa den nya redovisningsstandarden. Samtidigt kompletterar resultaten litteraturen med ett tidigare understuderat perspektiv och medverkar därmed till en mer holistisk förståelse vad gäller följderna av IFRS 16.

Leasing means that a company rents out an asset to another company and is increasingly used as a source of financing. The standard provider International Accounting Standards Board, together with the Financial Accounting Standards Board, published a new standard in 2016, IFRS 16 Leases, which replaced the previous standard IAS 17 Leases. The main change is to eliminate the difference between financial leases and operational leases by reporting the assets and liabilities in the balance sheet, with the exception of the agreements that run for one year and are of little value. The standard is expected to affect the companies balance sheet, income statement and cash flow analysis. The purpose of the study is to give an account on the current standard, to investigate the extent to which the financial reports of Swedish listed companies are affected and to examine how sectors at Nasdaq Stockholm are affected by the transition. The study is based on 2019 financial reports for the first quarter of the 11 Swedish GICS sectors listed on Nasdaq Stockholm to calculate the key financial ratios; EBIT, EBITDA, ROA and debt/equity ratio. The results of the survey showed that the sectors as a whole received a minimal change after the transition, however, some sectors were affected more than the general change. The key financial ratios EBIT, EBITDA and debt/equity ratio were positively impacted, while ROA was negatively affected by the transition. EBIT median increased by 1,21 percent, EBITDA increased in the median by 6,95 percent, debt/equity ratio increased in the median by 9,38 percent and ROA decreased by 1,74 percent in the median. The consumer discretionary sector was most affected, while the utilities sector was least affected by the transition to the new lease standard. / Leasing innebär att ett företag hyr ut en tillgång till ett annat företag och används alltmer som en finansieringskälla. Normgivaren International Accounting Standards Board har tillsammans med Financial Accounting Standards Board publicerat en ny standard år 2016, IFRS 16 Leasing, vilket ersatte den tidigare standarden IAS 17 Redovisning av leasingavtal. Den huvudsakliga förändringen är att eliminera skillnaden mellan finansiell leasing och operationell leasing genom att redovisa samtliga tillgångar och skulder i balansräkningen, med undantag för de avtal som löper under ett år och är av ringa värde. Standarden förväntas påverka företagens balansräkning, resultaträkning och kassaflödesanalys. Syftet med studien är att redogöra kring den nuvarande standarden, undersöka i vilken utsträckning finansiella rapporterna hos svenska börsnoterade företag påverkas samt undersöka hur sektorerna på Nasdaq Stockholm påverkas av övergången. Studien har utgått från 2019 års finansiella rapporter för första kvartalet hos de 11 svenska GICS sektorerna som är listade på Nasdaq Stockholm för att beräkna nyckeltalen; EBIT, EBITDA, ROA och skuldsättningsgrad. Resultatet av undersökningen visade att sektorerna i helhet fick en minimal förändring efter övergången, dock påverkades vissa sektorer mer än den generella förändringen. Nyckeltalen EBIT, EBITDA och skuldsättningsgrad påverkades positivt, medan ROA påverkades negativt av övergången. EBIT ökade i median med 1,21 procent, EBITDA ökade i median med 6,95 procent, skuldsättningsgrad ökade i median med 9,38 procent och ROA minskade med 1,74 procent i median. Sektorn sällanköpsvaror påverkades mest medan sektorn kraftförsörjning påverkades minst av övergången till den nya leasingstandarden.

Traditionally  Operational  Leases  have  been  exempted  from  being  recognized  on  the  balance  sheet  of  the  financial  statements.  With  the  new  leasing  regulation  presented  by  the  International  Accounting  Standards Board  (IASB);  International  Financial  Reporting  Standards  16  (IFRS  16),  with  effective  date  of  2019‐01‐01  operational leases are to be accounted for as finance leases, being capitalized into the balance sheet as a right of use asset and lease liabilities. This will affect the financial statement considerably for some heavy users of operational  leases,  such  as  retailers,  whereas  another  factor  that  also  have  an  impact  is  balance  sheet  composition  before  implementation.  Many  key  ratios  will  also  be  affected  and  it  is  expected  that  for  some long‐term companies, such as production companies, will take the lease or buy decision up for more serious discussion. This is because operational leasing no longer can be used to balance financing and debt as it has been used in the past. The implementation of the standard will be considerably heavier administration‐wise for companies with no previous  financing  leases  since  they  do  not  currently  have  system  support  for  lease  valuations  or  advanced  administration processes surrounding operational leases. This is common for firms with leased space as a big part of their operations, such as retailers. Implementation will be a big project for many enterprises and the effect on the balance sheet may be finished very close to effective date, resulting in that some shortcuts may be  taken.  This  could  result  in  a  higher  lease  debt  than  necessary  as  there  are  many  assumptions  and  interpretations  to  be  made  during  the  implementation  process.  These  assumptions  and  adjustments  are expected to be continuously worked on by companies to reevaluate and decrease lease debt, where incentives to do so exist.  A qualitative interactive inductive approach, using semi‐structured interviews is used in this study to explore and  dig  deeper  into  possible  strategic  redesigns  of  contractual  clauses  to  decrease  the  effect  this  standard  would  have  on  financial  statements.  The  possible  strategies  described  are  to  be  viewed  as  possible  changes that would reduce the effect on the balance sheet where a company has incentives to do so. There also seem to be changes within the retail market that could change contract structure in the future, independently of IFRS 16. However, these changes could in turn be used to argue for assessments regarding lease terms that would decrease the effect on a company’s balance sheet in accordance with IFRS 16. / Historiskt  sätt  så  har  operationella  leasingavtal  varit  undantagna  från  att  tas  upp  i  balansräkningen  i  de  finansiella  rapporterna.  Med  anledningen  av  nya  redovisningsrekommendationer  av  IASB;  IFRS  16  –  Leasing, med start 2019‐01‐01, kommer operationella leasingavtal inte längre att särskiljas från finansiella leasingavtal, utan  också  kapitaliseras  in  i  balansräkningen  som  en  nyttjanderättstillgång  och  en  leasingskuld.  Det  här  kommer  att  påverka  balansräkningens  komposition,  i  vissa  fall  väldigt  mycket,  i  synnerhet  för  frekventa användare  av  operationella  leasingavtal  såsom  detaljhandelsbolag  och  produktionsbolag,  och  som  dessutom  har en svagare skuldsida på balansräkningen. Långsiktiga produktions‐ och industriföretag förväntas omvärdera beslut gällande leasa versus köpa då de inte kommer kunna balansera skuldbalansen genom att använda sig av operationella leasingavtal längre.  Implementeringen av IFRS 16 kommer att bli svårare på ett administrativt splan för lokalhyresgäster i de fall de inte har system för att hantera finansiella leasar på plats. De tenderar även att ha mindre effektiva system för att  samla  och  hantera  sina  operationella  leasar  innan  implementering.  Detta  tenderar  att  vara  vanligare  för  företag där att hyra lokaler representerar en stor del av företagets operationella strategi, såsom i detaljhandeln som ett exempel. Implementeringen kan vara ett stort projekt för många företag och effekten bli tydlig först närmare  implementeringsdatum.  Detta  kan  resultera  i  att  genvägar  kommer  att  tas  och  i  vissa  fall  kommer  resultera  i  exempelvis  större  leasingskuld  än  nödvändigt.  De  antaganden  och  justeringar  som  är  möjliga kommer mer sannolikt att tas efter implementering, då incitament även tros bli större att ta till dessa möjliga strategier.  En  kvalitativ  interaktiv  och  induktiv  inriktning  med  framförallt  semi‐strukturerade  intervjuer  har  använts  i  denna  studie  för  att  utforska  och  möjliggöra  att  gräva  djupare  efter  möjliga  strategiska  förändringar  som kontraktsmässigt skulle kunna minska effekten på balansräkningen i de fall det finns incitament att göra det. Det  finns  tendenser  som  visar  på  att  förändringar  är  på  gång  inom  detaljhandeln,  oberoende  av  redovisningsförändringarna som i sin tur kan göra att det möjligen kommer bli enklare att argumentera för att ta  upp  en  mindre  leasingskuld  i  balansräkningen  enligt  IFRS  16,  såsom  förkortade  lokalhyresavtal  och  mer  serviceavtal snarare än hyresavtal.

The digital development in today's society is taking place at an impressive speed wheredigital solutions are implemented in all segments to make the world a smarter place tolive in. The real estate industry, has from a historical point of view, been consideredconservative and viscous for changes; however, the industry is facing major changestoday as digital technology is implemented in buildings with the purpose of makingthem smarter. This is also known as PropTech. The digital transformation entailseffects that actors on the market have begun to identify and adapt to. The question isto what extent they are considering these effects and whether they have begun toadapt their models after this. If not, there is a risk that the credit institutes' models willhave a bigger uncertainty, which could affect both the credit institutes as well as CREcompanies negatively from a financial perspective. The purpose of this thesis istherefore to increase knowledge of how digitalization is considered in creditassessments for commercial real estate companies in the Swedish real estate market. Three areas in which digitization theoretically affects credit assessments were selectedfor this degree project through a pre-study, namely sustainability, customer satisfactionand operational efficiency. A theoretical chain is presented in a conceptual frameworkbased on previous research showing how digitalization can affect the repayment abilitythrough profitability of commercial real estate companies and the market value ofcommercial real estate properties, which are two important factors in a creditassessment. Furthermore, collection of empirical data has been gathered throughsemi-structured interviews with experts in credit assessment towards real estatecompanies as well as real estate valuers. The conceptual framework showed a clearlink between digitalization and its theoretical impact on profitability and market value,with regard to sustainability, customer satisfaction and operational efficiency. Theempirical evidence also indicated that creditors and property valuers are aware of thedigital change to a certain extent, but there exists a number of barriers, hindering theconsideration of digitalization in credit assessments. The respondents expressed abelief that digitalization will increasingly impact the CRE industry and it will become animportant aspect to examine in the future. / Utvecklingen i dagens samhälle sker med en imponerande hastighet där digitalalösningar implementeras inom alla segment för att göra världen smartare.Fastighetsbranschen, som ur historisk synvinkel ansetts vara konservativ ochtrögflytande i samband med förändringar, har inte heller lämnats oberörd. Idag stårfastighetsbranschen inför stora förändringar då digital teknik implementeras ibyggnader för att göra dem smartare. Den digitala transformationen medför effektersom aktörer på marknaden börjat identifiera och anpassa sig efter. Frågan är till vilkenutsträckning kreditinstitut beaktar dessa effekter och om deras analysmodeller förbedömning av återbetalningsförmåga anpassas efter detta. Om detta inte sker finnsen risk att kreditinstituts modeller får större osäkerhet, vilket kan komma att påverkabåde kreditinstituten samt fastighetsbolagen negativt ur ekonomisk synvinkel. Syftetmed detta examensarbete är därmed att öka förståelsen för hur digitalisering beaktasi kreditgivningsprocessen för kommersiella fastighetsbolag på den svenskakontorsmarknaden. Tre områden där digitalisering påverkar kreditgivningsprocessen valdes ut iexamensarbetet genom en förstudie. Dessa var: hållbarhet, kundnöjdhet ochoperationell effektivitet. Ett konceptuellt ramverk skapades med förankring i tidigareforskning som visar hur digitalisering kan påverka återbetalningsförmågan genomlönsamheten hos kommersiella fastighetsbolag samt marknadsvärdet förkommersiella fastigheter, samt en explorativ undersökning genom semi-struktureradeintervjuer med experter inom kreditgivning till fastighetsbolag samt fastighetsvärderareför insamling av empiriska data. Det konceptuella ramverket visade en tydlig kopplingmellan digitalisering och dess teoretiska påverkan på lönsamhet och marknadsvärde,med hänsyn till hållbarhet, kundnöjdhet samt operationell effektivitet. Intervjuresultatenvisade även att kreditgivare och fastighetsvärderare är medvetna om förändringen tillen viss grad men att en mängd utmaningar måste lösas innan digitalisering kanbeaktas i fastighetsvärdering och kreditgivning. Vidare slutsats från empirin visade pårespondenterna tro om att digitalisering kommer få ett allt större genomslag i denkommersiella fastighetsbranschen och att det kommer bli en allt viktigare aspekt att tahänsyn till i framtiden.

Leasingen har ökat under de senare åren. Den har använts som ett alternativt finansieringssätt för många företag. Genom leasing kan företagen undvika lån eller bundet kapital vid investering. Detta medför flexibilitet och ekonomiska fördelar. Enligt IAS 17 klassificeras leasing med två redovisningssätt, operationellt och finansiellt leasingavtal. Ett operationellt avtal betyder en konstant kostnad över leasingtiden i resultaträkningen. Det finansiella leasingavtalet redovisas med en avskrivning och en ränta i resultaträkningen samt en skuld och en tillgång i balansräkningen. Redovisningsskillnaden mellan avtalen medför problem då operationell leasing redovisas utanför balansräkningen "off-balance-sheet". Den operationella redovisningen ger inte investerare och analytiker en rättvisande bild om företagets finansiella ställning. Med anledning av detta har IASB och FASB tvingats utveckla en ny och omarbetad leasingstandard (IFRS 16). Standarden är tänkt att eliminera redovisningsskillnaderna och därmed öka jämförbarheten. Den främsta förändringen i den nya leasingstandarden är att leasingavtal, som är mer än 12 månader, ska redovisas som den nuvarande finansiella leasingen där tillgången tas upp som en tillgång och en skuld i balansräkningen. Syftet är att undersöka förändringen av företagens finansiella ställning före och efter en kapitalisering, vid ett byte från IAS 17 till IFRS 16. Kapitaliseringen innebär ökade skulder och tillgångar i balansräkningen. Rapporten ska undersöka hur balansräkningen förändras. Kapitaliseringen påverkar även resultaträkningen genom avskrivningar och räntekostnader. Dessa förändringar i resultaträkningen ska också undersökas. Tidigare forskning visar att företagens storlek och bransch kan få olika effekt vid en kapitalisering. Syftet är därför att kartlägga kapitaliseringseffekten mellan olika branscher samt beskriva effektskillnaderna mellan företagens storlek, samt söka samband dem emellan. Undersökningen visade att effekten på företagens finansiella rapporter var varierande, där resultaträkningen hade en mindre effekt än balansräkningen. Kapitaliseringen ledde till en kraftig skuldökning samt en mindre ökning på tillgångssidan, som i sin tur gav olika effekt på nyckeltalen. Skuldsättningsgraden och soliditeten påverkades mest, i jämförelse med de andra nyckeltalen i undersökningen. Gällande branscher och företagsstorlek är det Consumer Services och Small Cap, som totalt sett påverkades mest. Detta medför att företagens egenskaper och storlek hade betydelse vid en kapitalisering.