Abstract The aim of this study was to examine how teaching of mathematical equalities and the equal sign is conducted in preschool class and what linguistic formulations are used. The motive for the study was students' difficulties in understanding the meaning of the equal sign. A pilot study was conducted and in addition to that, twelve teachers participated in the study which we call informants. The data collection instruments used was a combination of methods with observation and interview. The results showed that the informants conducted a varied teaching where both variation in exercises and variation of the teaching aspect were offered. In contrast, the informants tried to stay consistent in their linguistic formulations. Regarding the linguistic formulations investigated, it was specifically operational and relational formulation that was studied. The results showed that the informants see the benefit in using relational formulations like "as much as" because it reinforces the meaning of the equal sign. An informant prefers to use operational formulations like "it will be" to concretize the sign for the students. The conclusion of the study is that the informants introduce and teach about the equal sign in an arithmetic context where relational linguistic formulations are primarily used.

Denna systematiska litteraturstudie fokuserar på likhetstecknet och syftar till att beskriva vanliga missuppfattningar elever i årskurs 1–3 kan ha kopplat till likhetstecknet samt hur lärare kan undervisa för att motverka dessa missuppfattningar. 16 vetenskapliga artiklar har noggrant och strukturerat analyserats för att på ett tillförlitligt sätt sammanfatta forskningen för att besvara syftet och frågeställningar. Resultaten indikerar förekomsten av två övergripande uppfattningar om likhetstecknet hos elever; den operationella och den relationella. Den operationella uppfattningen betraktas som en missuppfattning av symbolens innebörd. Studien identifierar även flera undervisningsstrategier avsedda att motverka dessa missuppfattningar och främja en korrekt förståelse av likhetstecknet. Genom att belysa detta bidrar studien till det pedagogiska kunskapsområdet och ger lärare en sammanställning av undervisningsstrategier för att stödja elevers korrekta uppfattning av likhetstecknet i lågstadiet.

Studies about logistics operations are rare to find and those that exist lack theoretical depth. The literature does not agree whether planning for a logistics operation or the actual implementation of it is more important, why this study addresses this matter. The aim of this study is to contribute with an explanation of how logistics affected the outcome in Operation Barbarossa and to verify Kress’ theory about Operational logistics. This is done by a case study comparing the Soviet and the German supply and support system during Operation Barbarossa based on principles of logistics that need to be present for the logistic operation to be planned and implemented with success. Even though both nations had a poor supply and support system, the system of the Red army was more applicable to the principles of the theory and the operation ended up being a Soviet victory. This meets the aim of the study to verify the theory. The results indicate that planning and preparing a logistics operation is a prerequisite for a successful implementation that is a prerequisite for success in a military operation. In addition to the existing theory, it is also dependent on the capabilities of the enemy, hence it’s enough to have a logistics system superior to that of the enemy.

Syfte: Den nya leasingstandarden IFRS 16 träder i kraft i år, 2019, vilken innebär att företag ska kapitalisera sina operationella leasingavtal. Huvudsyftet med studien är därför att undersöka hur denna kapitalisering påverkar företag med avseende på deras finansiella rapporter och nyckeltal. Studien har även ett delsyfte vilket är att undersöka hur väl kapitaliseringsmodellen har estimerat operationella leasingavtalens påverkan utifrån utvalda nyckeltal hos företag. Metod: Studien använder ett kvantitativt tillvägagångssätt med en deduktiv forskningsansats. Empiriska data har samlats in med hjälp av en innehållsanalys där de dokument som granskats är årsredovisningar. Det insamlade materialet har sedan granskats med hjälp av deskriptiv statistik och bivariata analyser. Kapitaliseringsmodellen har också tillämpats för att kunna jämföra modellens estimeringar med verkliga utfallet. Resultaten har sedan diskuterats och lett till studiens slutsatser. Resultat & Slutsats: Resultaten av studien visar att tillgångar och skulder ökar för företag efter införandet av IFRS 16. Studien kommer fram till att branscherna hälsovård och detaljhandel kommer påverkas mest, att mindre företag samt mindre finansiellt begränsade företag påverkas mer. Studien finner att kapitaliseringsmodellen i regel har fungerat bra, främst inom branschen fastigheter och för större företag. Uppsatsens bidrag: Teoretiskt bidrar studien till avsaknaden av forskning om de faktiska effekterna hos företag på grund av implementeringen av IFRS 16. Den ger också ett svar på hur väl kapitaliseringsmodellen har fungerat, vilket kan vara användbart för såväl analytiker som forskare. Det praktiska bidraget är att studien bidrar till en ökad förståelse kring hur företag och olika branscher påverkas av den nya leasingstandarden. Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till vidare forskning är att studera ett större urval för att kunna få ett mer generaliserbart resultat. Ett annat förslag är att göra liknande studier i andra länder, för att se om regelförändringen slår hårdare på andra marknader.

Bakgrund: Planeringsstadier inom skogsindustrin sker på både lång, medel och kort sikt. Virkesflödesplanering startar med en långsiktig strategisk planering rationaliseras på taktisk och operationell nivå desto närmare i tiden avverkning kommer. Planering i flera stadier utförs för att närma sig ett högt resursutnyttjande där verksamheten arbetat med att planera och utveckla sina aktiviteter. En stor aktivitet inom virkesflödet är transport. Skogsindustrin kör tunga transporter vilket ställer krav på planeringen av faktorer som vikt, volym och distans. Tunga transporter utreds för tillfället där målet är att kunna öka tillåten bruttovikt på svenska vägar. För skogsindustrin ses denna utveckling som en viktig del i ökad konkurrenskraft. Syfte: Studien syfte är att identifiera ett optimalt scenario av kostnadsbesparingar för Skogsbolaget AB genom ett förbättrat arbete med virkesflödesplanering samt undersöka framtida användande av HCT fordons påverkan på kostnader inom virkesflödet. Metod: Denna fallstudie har en kvalitativ inriktning som forskningsdesign och tillvägagångssätt för studien. Även om vissa matematiska beräkningar används anses den vara av kvalitativ natur. I studien har en mönsterjämförelse mellan teori och insamlad empiri utförts. Data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer samt genom simuleringsverktyget Woodflow. Respondenter bestod till början av produktionschefen tillika författarnas kontaktperson på Skogsbolaget AB för att sedan genom snöbollsurval expanderat till logistikchef och logistiker på Skogsbolaget AB. Slutsats: Studien har identifierat icke optimala delar av Skogsbolaget ABs virkesflöde och var kostnader uppstår. Ett förbättrat planeringsarbete med fokus på kostnadsbesparingar har tagits fram för att förbättra de delar som krävs. Planeringsarbetet sker på strategisk-, taktisk-, och operationell nivå. Total kostnadsbesparing för hela flödet har simuleras fram för att sedan brytas ned till produktgruppsnivå. De största kostnadsbesparingarna är funna i sågtimmerflödet, där mer specifikt sågtimmer tall har störst kostnadsbesparing. Därför rekommenderas det att sågtimmer tall flödet ska vara en start i planeringsarbetet. Vidare har tre olika scenarion skapats där 50-, 75- och 100 % HCT fordon används vid transportarbetet. Genom att använda HCT fordon sjunker fasta kostnader då de sprids ut på en högre transporterad volym per lastbil och rörliga kostnader sjunker enl. presenterad prislista per km. Det resulterar i att 100 % HCT fordon innebär högst kostnadsbesparingar, men det är i grunden Trafikverkets ansvar att tillhandahålla möjligheten att använda HCT fordon i den utsträckningen.

Leasing har generellt sett varit en attraktiv finansieringsmetod för företag att erhålla de tillgångar som krävs för att kunna konkurrera inom sin bransch. Med IAS 17 kan leasingavtal klassificeras som antingen finansiella eller operationella vilket påverkar hur företagen redovisar sina leasingavtal. Operationell leasing har skapat möjligheter för företag att hålla sin finansiering utanför balansräkningarna och därmed dold för företagens externa intressenter. Företagen har på så vis kunnat visa en bättre bild av deras finansiella ställning samt prestation. Denna problematik försöker nu International Accounting Standards Board (IASB) åtgärda genom att införa den nya redovisningsstandarden IFRS 16. Denna nya redovisningsstandard leder till att alla börsnoterade bolag nu tvingas redovisa alla sina leasingavtal som finansiella vilket innebär att de blir kapitaliserade i företagens finansiella rapporter. Syftet med denna studie är att förklara IFRS 16 och de effekter en kapitalisering av operationella leasingavtal kan ha på ett företags finansiella rapporter samt nyckeltal. Utöver detta vill vi skapa en förståelse för hur denna förändring kan påverka kreditgivares bedömningar av de finansiella rapporterna utifrån egenskaperna i IASBs konceptuella föreställningsram. Vi har med hjälp av en kapitalisering fört in ett företags operationella leasingavtal i deras resultat- och balansräkning och därefter studerat effekterna på de finansiella nyckeltalen. Detta material har därefter använts vid intervjuer med olika kreditgivare. Resultatet av vår studie visar att de finansiella rapporterna samt nyckeltalen påverkas vid en övergång till IFRS 16. En annan slutsats av vår studie är att kreditgivare får en mer rättvisande bild av företagets finansiella ställning samt att jämförbarheten ökar vid en kapitalisering av de operationella leasingavtalen. / Leasing has generally been an attractive financing method for companies to obtain the assets required to compete in its industry. With IAS 17, leases can be classified as either financial or operating leases, which affects how companies report their leases. Operating leases has created opportunities for companies to keep their financing outside their balance sheets and thus hidden from the companies’ external stakeholders. The companies have thus been able to show a better picture of their financial position and performance. International Accounting Standards Board (IASB) now seeks to resolve this issue by introducing a new accounting standard called the IFRS 16. This new accounting standard means that all listed companies now have to report all their leasing contracts as financial, which means they are capitalized in the company's financial reports. The purpose of this study is to explain IFRS 16 and the effects a capitalization of operating leases can have on a company's financial reports and key ratios. In addition, we want to create an understanding of how this change can affect creditors' assessments of financial reports based on the features of the IASB Conceptual Framework. With the help of a capitalization, we have entered a company's operating leases in their income statement and balance sheet and subsequently studied the effects on the key financial ratios. This material has then been used in interviews with different creditors. The results of our study show that the financial statements and key ratios are affected by a transition to IFRS 16. Another conclusion of our study is that creditors get a more faithful representation of the company's financial position and that the comparability increases when a company’s operating leases are capitalized.

Bakgrund Flera kvantitativa studier redogör för att många elever har svårigheter att tolka likhetstecknet men ger dessvärre inte läsaren en inblick i hur eleverna tänker kring likhetstecknet. Den svenska läroplanen lyfter att eleverna ska ges förutsättningar att utveckla förtrogenhet med grundläggande matematiska begrepp. Resultaten som presenterats i TIMSS-undersökningar visar att svenska elever ligger under genomsnittet och detta kan tolkas bland annat bero på en bristande förtrogenhet med de matematiska begreppen. Av den anledningen ville vi genom en kvalitativ metod undersöka vad eleverna tänker om begreppet likhetstecknet. Den kvalitativa metoden gav oss även möjligheten att undersöka elevernas förmåga att uttrycka sig och föra matematiska resonemang. Syfte Syftet med denna studie är undersöka elevers uppfattningar om och förståelse för likhetstecknet. Vidare vill vi undersöka i vilken form matematiska samtal gestaltar sig i användandet av arbetsmaterialet concept cartoon. Metod För insamlingen av studiens empiriska material genomfördes en matematiklektion med arbetsmaterialet concept cartoon. De deltagande eleverna valdes ut utefter ett kartläggningstest med fokus på uppfattningen av likhetstecknet. Vid lektionen agerade vi båda två som deltagande observatörer. Lektionen spelades in med ljudupptagning. Resultat Studiens resultat synliggör elevernas tankar och uppfattningar om likhetstecknet med utgångspunkt i en concept cartoon. Under lektionen kunde vi även identifiera olika samtalstyper samt hur dessa upplevdes påverka samtalet och elevernas uppfattningar av likhetstecknet.

Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om hur eleverna introduceras till likhetstecknet och vilka svårigheter som ligger till grund för att eleverna brister i sin förståelse kring likhetstecknet. Studien utgår från två forskningsfrågor. I studien används en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer. I resultatet framkommer det att eleverna i viss mån introduceras till symbolerna för större än och mindre än samtidigt, dock är det få som även får kunskap om olikhetstecknet. Svårigheterna hos eleverna är att de utgår från en operationell förståelse för tecknet, att ett resultat ska räknas fram. Denna svårighet beror på bristande förståelse för likhetstecknet vilket kan påverka eleverna när de introduceras för ekvationer. Vår slutsats är att för att motverka detta bör lärarna arbeta med att utveckla den relationella förståelsen genom varierande räknehändelser och bör även introducera alla relevanta symboler samtidigt som större än, mindre än och olikhetstecknet samt undvika symboler för de olika räknesätt under denna introduktion för att undvika att eleverna skapar en operationell förståelse. / The purpose of the study is to deepen the knowledge about how students are introduced to the equal sign and what difficulties underlie the students' lack of understanding of the equal sign. The study is based on two research questions. In the study uses a qualitative approach in the form of semi-structured interviews. In the result appears that the students are to some extent introduced to the symbols for greater than and less than at the same time, however, few also gain knowledge of the sign of dissimilarity. The difficulty of the students is that they start from a operational understanding of the sign, that a result should be calculated. This difficulty is due to a lack of understanding of the equal sign, which can affect students when introduced to equations. Our conclusion is that to counteract this, teachers should work on developing the relational understanding through varying counting events and should also introduce all relevant symbols while being greater than, less than and the sign of difference and avoiding symbols for the different counting methods during this introduction to avoid students creating an operational understanding.

Syftet med denna studie var att undersöka skolår 4 elevers förståelse av likhetstecknet. Vi ville även studera hur symbolen presenteras i elevernas läroböcker och mot bakgrund av tidigare forskning diskutera hur detta kan påverka deras förståelse av begreppet. I studien använde vi oss av tre insamlingsmetoder: en kvantitativ undersökning, kvalitativa intervjuer och en textanalys av läroböcker för skolår 3 och 4. Vår undersökning visar att även om eleverna uppvisar bra förståelse av likhetstecknet när de löser uppgifter av strukturell typ, har de svårigheter med att muntligt beskriva likhetstecknets funktion. Textanalysen synliggör att andelen utsagor av operationell typ som framhävs i läroböckerna för åk 3 minskar betydligt i läroböckerna för åk 4. Från vår studie drar vi slutsatsen att matematikböckernas ensidiga presentation av likhetstecknet kan vara anledningen till elevers bristande förståelse av dess innebörd.

Leasingstandarden IAS 17 har motstått en del kritik eftersom företag har kunnat ta del av fördelarna av operationell leasing då både leasade tillgångar och motsvarande skulder har effektivt hållits utanför balansräkningen med endast not-upplysningar om framtida leasing skyldigheter. Under 2005 uttrycktes oro över brist på öppenhet och information gällande leasingförpliktelser av US Securities and Exchange Commission (SEC), något som redan bekymrade investerare och andra intressenter. Som svar på kritiken initierade International accounting standards board (IASB) tillsammans med Financial accounting standards board (FASB) ett projekt i hopp om att förbättra redovisningen av leasingavtal. Den nya standarden, IFRS 16, innebär att alla operationella leasingavtal kapitaliseras och redovisas i balansräkningen, det vill säga, en modell som liknar redovisningen av finansiella leasingavtal. Således elimineras uppdelningen av leasingavtal i operationella och finansiella leasingavtal. Syftet med denna studie är genom att analysera skillnaderna mellan IAS 17 och IFRS 16, utforska vilken inverkan IFRS 16 kommer att ha på företagens finansiella rapporter och nyckeltal. Vidare utgörs syftet av att förklara hur effekterna på nyckeltal förhåller sig till jämförelseperioder särskilt vid tillämpning av den modifierade retroaktiva övergångsmetoden. I denna studie har en kvalitativ ansats i kombination med ett induktivt angreppssätt tillämpats. Undersökningen har genomförts på ett fiktivt bolag samt åtta årsredovisningar från åtta olika företag inom detaljhandel och flygbranschen. Vad gäller de verkliga företagen har datamaterialet som extraheras från årsredovisningarna bearbetats med hjälp av den konstruktiva kapitaliseringsmodellen utformad av Imhoff, Lipe och Wright (1991, 1997) och modifierad av Fülbier, Silva och Pferdehirt (2008). Utifrån studiens undersökning blir det tydligt att IFRS 16 handlar om öppenhet och delgivning av information. IFRS 16 inverkan på resultat- och balansräkningen leder till att nyckeltal som bland annat soliditet, skuldsättningsgrad, räntabilitet på eget- och totalt kapital och genomsnittlig skuldränta påverkas. Användare av finansiella rapporter använder dessa nyckeltal för att identifiera problemområden samt möjligheter inom ett företag. Vi finner att kapitaliseringen av operationella leasingavtal förser användare av finansiella rapporter med mer verklighetstrogen information. Vidare bidrar studien till en djupare förståelse för hur och varför en del nyckeltal kommer att påverkas av IFRS 16 i förhållande till jämförelseperioder. Studien bidrar även till att förstå relevansen av IFRS 16 och hur denna standard bidrar till redovisningens informationsvärde. / The lease accounting standard IAS 17, has been criticized for enabling companies to take advantage of the benefits of operational leasing, since both leased assets and their corresponding liabilities have been kept off-balance sheet with information on future lease obligation presented only in notes. In 2005, the US Securities and Exchange Commission (SEC) raised some concerns due to the lack of transparency and information on lease obligations, something that already worried investors and other stakeholders. In response to the criticism, the International Accounting Standards Board (IASB), together with the Financial Accounting Standards Board (FASB), launched a project hoping to improve the accounting of leases. With the new IFRS 16 standard, all operating leases will be capitalized and reported on the balance sheet. Hence, a model similar to the accounting for financial leasing agreements eliminating the division of lease agreements into operational and financial leases. The aim of this study is to analyze the differences between IAS 17 and IFRS 16, examine what impact IFRS 16 will have on the companies' financial reports and key ratios. Furthermore, the study aims to explain how the effects on key ratios relate to comparative periods in particular when applying the modified retrospective approach. In this study, a qualitative approach in combination with an inductive approach has been applied. The study has been carried out on a fictitious company and eight annual reports from eight different companies within the retail and airline industry. With regard to the actual companies, the data material extracted from the annual reports has been processed using the constructive capitalization model designed by Imhoff, Lipe and Wright (1991, 1997) and modified by Fülbier, Silva and Pferdehirt (2008).Based on the study's results, it becomes clear that IFRS 16 is about transparency and disclosure of information. IFRS 16’s impact on the income statement and balance sheet results in key ratios such as equity ratio, debt/equity ratio, return on equity and total capital and average debt interest rate to change. Users of financial reports use these key ratios to identify problem areas and opportunities within a company. This study finds that the capitalization of operating leases provides users of financial reports with more accurate information. The study contributes to a deeper understanding of how and why some key ratios will be affected by IFRS 16 in relation to comparative periods. The study also helps in understanding the relevance of IFRS 16 and how this standard contributes to the information value in accounting.