Behörighetsutredning tillsattes år 2009 för att ta reda på huruvida legitimerade svenska op-tiker med kontaktlinsbehörighet bör få använda diagnostika eller ej. Ett godkännande skulle innebära utökade arbetsuppgifter och större ansvar. Syftet med denna studie var att ta reda på hur svenska optiker ställer sig till en eventuell lagändring där diagnostika godkänns som hjälpmedel i det kliniska arbetet. Även viljan att vidareutbildas för att få behörigheten utreds. Enkäter i pappersform skickades ut till optiker i Sveriges alla 21 län. Det som tillfrågades var bland annat inställning till diagnostiska droppar som hjälpmedel, inställning till vidare-utbildning, kön, ålder, kedjetillhörighet, antal år i branschen samt antal år som kontaktlins-behörig. 53 personer deltog i undersökningen, varav 30 kvinnor och 23 män. 64 % av alla frågade ställer sig positivt till förslaget. Män visar sig vara mer positiva än kvinnor. Vad gäller vil-jan att vidareutbildas valde de allra flesta alternativet "inte nu" då frågan ställdes. De allra flesta legitimerade optiker med kontaktlinsbehörighet är positivt inställda till an-vändande av diagnostiska droppar. I framtiden bör man utreda hur inställningen är då dia-gnostiska droppar får användas.

<p>Psykosocial stress på och efter arbetet kan på sikt leda till utbrändhet</p><p>och sjukskrivningar och drabbar ofta kvinnor i s.k. höganspänningsyrken.</p><p>Optiker faller in under denna kategori av yrken då det är både</p><p>omvårdande och inriktat på service i butiksmiljö. Syftet med uppsatsen</p><p>var att ge en beskrivning av kvinnliga optikers upplevelse av stress,</p><p>hur dessa upplevelser påverkar deras hälsa samt hur de hanterar</p><p>stressen. Sex kvinnor från en optikaffär intervjuades om sitt arbetsliv</p><p>samt livet i övrigt. Analysarbetet följde metoden induktiv tematisk</p><p>analys. Studien visar att det främst var arbetet som stressade</p><p>kvinnorna. Personalproblem, bristande kommunikation samt problem</p><p>med ledningen var det som stressade kvinnorna mest. Hanteringen av</p><p>stressen skedde främst efter arbetstid. Majoriteten av kvinnorna trivdes</p><p>med sitt liv i övrigt och ville fortsätta arbeta inom optikeryrket.</p>

Psykosocial stress på och efter arbetet kan på sikt leda till utbrändhet och sjukskrivningar och drabbar ofta kvinnor i s.k. höganspänningsyrken. Optiker faller in under denna kategori av yrken då det är både omvårdande och inriktat på service i butiksmiljö. Syftet med uppsatsen var att ge en beskrivning av kvinnliga optikers upplevelse av stress, hur dessa upplevelser påverkar deras hälsa samt hur de hanterar stressen. Sex kvinnor från en optikaffär intervjuades om sitt arbetsliv samt livet i övrigt. Analysarbetet följde metoden induktiv tematisk analys. Studien visar att det främst var arbetet som stressade kvinnorna. Personalproblem, bristande kommunikation samt problem med ledningen var det som stressade kvinnorna mest. Hanteringen av stressen skedde främst efter arbetstid. Majoriteten av kvinnorna trivdes med sitt liv i övrigt och ville fortsätta arbeta inom optikeryrket.

SUMMARY Environmental issues are currently a hot topic of debate. Studies within the optics branch have not specifically been conducted previously, so the aim of this study was to determine the extent of environmental-awareness specifically within this branch. A survey, consisting of questions relating to environmental issues, was distributed to 100 randomly-selected opticians in Sweden. Of these 100 surveys, 64 were returned and showed a varied branch-engagement for environmental issues. Results of this survey showed that opticians were best in sorting newspapers, magazines, other paper and hazardous waste. Metal and rigid plastic were not sorted to any larger extent. Choosing environmentally-safe products was not so popular and only six stores always do this. 25 shops turn off electrical machines and equipment over night; while the majority of the remaining stores leave the machines on during the night. 27 stores did not know if their electrical company provided “green electricity”. Results showed that there is a lot of work to be done in making the stores more environmentally friendly. Changes do not have to be great, however all changes can help protect the environment and even result in economic benefits for a practice. • Choose electrical-companies that provide “green electricity” • Sort garbage better • Create an environmental policy in the practice • Discuss environmental issues with suppliers • Request environmentally-safe products from suppliers • Choose environmentally safe products as much as possible • Try to think about the environment when travelling or commuting • Turn off all electrical machines when not in use • Don’t waste water, electricity, chemicals, paper etc. • Get information and get environmentally active / Abstrakt Miljöarbete är i full gång i hela världen och det är ett mycket aktuellt och viktigt ämne. Därför kom funderingar över hur miljöarbetet ser ut i optikbranschen, och om man kunde göra några förbättringar i det. För att ta reda på det skapades en enkät som skickades ut till 100 slumpmässigt utvalda optikerbutiker i Sverige. 64 enkäter besvarades och visade på ett blandat miljöengagemang. Enkätsvaren visade att butikerna var bäst på att källsortera tidningar, annat papper och miljöfarligt avfall, medan de var sämst på att sortera metall och hårdplast. Att alltid välja miljövänliga produkter var inte så vanligt, bara 6 butiker väljer alltid det. Att stänga av de elektriska apparaterna till natten var det 25 butiker som gjorde medan 37 stycken låter apparaterna stå på. 27 stycken butiker visste inte om de anlitade ett elbolag som sålde ”grön el”. 53 butiker tror att de kan påverka miljön till det bättre genom att ”dra sitt strå till stacken”. Enkätsvaren visar dessutom på att det finns en del att jobba med för att göra butikerna miljövänligare. Det behöver inte vara särskilt stora förändringar för att miljöarbetet ska skjuta fart. Vissa miljöinsatser kan faktiskt spara pengar. 2008:O20

<p>SUMMARY</p><p>Environmental issues are currently a hot topic of debate. Studies within the optics branch have not specifically been conducted previously, so the aim of this study was to determine the extent of environmental-awareness specifically within this branch.</p><p>A survey, consisting of questions relating to environmental issues, was distributed to 100 randomly-selected opticians in Sweden. Of these 100 surveys, 64 were returned and showed a varied branch-engagement for environmental issues.</p><p>Results of this survey showed that opticians were best in sorting newspapers, magazines, other paper and hazardous waste. Metal and rigid plastic were not sorted to any larger extent.</p><p>Choosing environmentally-safe products was not so popular and only six stores always do this. 25 shops turn off electrical machines and equipment over night; while the majority of the remaining stores leave the machines on during the night.</p><p>27 stores did not know if their electrical company provided “green electricity”.</p><p>Results showed that there is a lot of work to be done in making the stores more environmentally friendly. Changes do not have to be great, however all changes can help protect the environment and even result in economic benefits for a practice.</p><p>• Choose electrical-companies that provide “green electricity”</p><p>• Sort garbage better</p><p>• Create an environmental policy in the practice</p><p>• Discuss environmental issues with suppliers</p><p>• Request environmentally-safe products from suppliers</p><p>• Choose environmentally safe products as much as possible</p><p>• Try to think about the environment when travelling or commuting</p><p>• Turn off all electrical machines when not in use</p><p>• Don’t waste water, electricity, chemicals, paper etc.</p><p>• Get information and get environmentally active</p> / <p>Abstrakt</p><p>Miljöarbete är i full gång i hela världen och det är ett mycket aktuellt och viktigt ämne. Därför kom funderingar över hur miljöarbetet ser ut i optikbranschen, och om man kunde göra några förbättringar i det. För att ta reda på det skapades en enkät som skickades ut till 100 slumpmässigt utvalda optikerbutiker i Sverige. 64 enkäter besvarades och visade på ett blandat miljöengagemang.</p><p>Enkätsvaren visade att butikerna var bäst på att källsortera tidningar, annat papper och miljöfarligt avfall, medan de var sämst på att sortera metall och hårdplast. Att alltid välja miljövänliga produkter var inte så vanligt, bara 6 butiker väljer alltid det. Att stänga av de elektriska apparaterna till natten var det 25 butiker som gjorde medan 37 stycken låter apparaterna stå på. 27 stycken butiker visste inte om de anlitade ett elbolag som sålde ”grön el”. 53 butiker tror att de kan påverka miljön till det bättre genom att ”dra sitt strå till stacken”.</p><p>Enkätsvaren visar dessutom på att det finns en del att jobba med för att göra butikerna miljövänligare. Det behöver inte vara särskilt stora förändringar för att miljöarbetet ska skjuta fart. Vissa miljöinsatser kan faktiskt spara pengar.</p><p>2008:O20</p>

<p><strong>Syfte: </strong>Syftet var att ta reda på vilken metod som är lämpligast att använda för synfältsundersökning vid ett körkortstest hos optiker samt vilken metod det är vanligast att optiker i Sverige använder idag. Dessutom var syftet att utreda varför optiker inte får använda konfrontationstest då det är den metod läkare ska använda för synfältsundersökning enligt körkortsföreskrifterna.</p><p><strong>Metod: </strong>En enkätundersökning med 275 deltagande optiker gjordes. De fick besvara ett fåtal frågor kring vilken metod de använder när de undersöker synfältet vid ett körkortstest samt deras kunskap och inställning till bestämmelserna kring vilken metod som skall användas utav optiker och läkare. Enkätundersökningen publicerades med web-enkätprogrammet Easy Survey.</p><p><strong>Resultat: </strong>Enkätundersökningen visade att endast 58,5 % av optiker i Sverige använder sig av den speciellt avsedda apparaturen. 34,9 % av deltagarna svarade att de använde sig av Donders konfrontationstest. Undersökningen visade på att många optiker i Sverige inte vet vilken metod de enligt föreskriften från 2008 ska använda. Dessutom visar resultaten att en klar majoritet av dem inte förstår varför inte optiker får använda samma metod som läkare för synfältsundersökning vid ett körkortstest.</p><p><strong>Slutsats: </strong>Studien visar att en majoritet av optiker i Sverige använder den av myndigheten rekommenderade metoden men att många också använder Donders. Ett konfrontationstest borde vara mer lämpligt att använda för att undersöka synfältet vid en synprövning för körkort hos optiker än en synfältsapparat. Optiker har tillräckligt stor kunskap för att klara av att använda Donders konfrontationstest och när det utförs korrekt verkar det vara mer tillförlitligt än en apparatur så som Campitestet, då det undersöker synfältet mer utförligt.</p>

Syfte: Syftet var att ta reda på vilken metod som är lämpligast att använda för synfältsundersökning vid ett körkortstest hos optiker samt vilken metod det är vanligast att optiker i Sverige använder idag. Dessutom var syftet att utreda varför optiker inte får använda konfrontationstest då det är den metod läkare ska använda för synfältsundersökning enligt körkortsföreskrifterna. Metod: En enkätundersökning med 275 deltagande optiker gjordes. De fick besvara ett fåtal frågor kring vilken metod de använder när de undersöker synfältet vid ett körkortstest samt deras kunskap och inställning till bestämmelserna kring vilken metod som skall användas utav optiker och läkare. Enkätundersökningen publicerades med web-enkätprogrammet Easy Survey. Resultat: Enkätundersökningen visade att endast 58,5 % av optiker i Sverige använder sig av den speciellt avsedda apparaturen. 34,9 % av deltagarna svarade att de använde sig av Donders konfrontationstest. Undersökningen visade på att många optiker i Sverige inte vet vilken metod de enligt föreskriften från 2008 ska använda. Dessutom visar resultaten att en klar majoritet av dem inte förstår varför inte optiker får använda samma metod som läkare för synfältsundersökning vid ett körkortstest. Slutsats: Studien visar att en majoritet av optiker i Sverige använder den av myndigheten rekommenderade metoden men att många också använder Donders. Ett konfrontationstest borde vara mer lämpligt att använda för att undersöka synfältet vid en synprövning för körkort hos optiker än en synfältsapparat. Optiker har tillräckligt stor kunskap för att klara av att använda Donders konfrontationstest och när det utförs korrekt verkar det vara mer tillförlitligt än en apparatur så som Campitestet, då det undersöker synfältet mer utförligt.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka aktuell praxis bland optikeri Sverige vad gäller evidensbaserat arbete för att främja god compliance hoskontaktlinspatienter, samt att belysa de eventuella områden där optiker iSverige kan förbättra sitt arbete i ovan nämnda avseende. Metod: En online-baserad enkät med 28 frågor togs fram och delades medOptikerförbundets medlemmar samt via Facebookgruppen Optikforum. Svaren sammanställdes och analyserades. Utvalda frågor poängsattes därmaxpoäng innebar “godkänt”, alltså att deltagaren alltid gör det somefterfrågas i enkäten, i enlighet med Kvalitetsnorm i synvården. Resultat: Antal svarande var 196, varav 190 inkluderades. 108 av dessaarbetade självständigt, alltså utan delegation till annan personal, vidnytillpassning, återbesök samt årskontroll vid kontaktlinstillpassning, ochpoängsattes därför. 24% av de 108 erhöll full poäng och ansågs arbetaevidensbaserat för att främja god kontaktlinsrelaterad compliance. Områdendär dessa 108 optiker fick lägst poäng, och således skulle kunna förbättra sittarbete för att främja kontaktlinsrelaterad compliance, var informerande av:vikten av egenkontroll av ögonen, vikten av rätt skötselrutin om patientenanvänder smink, hur länge kontaktlinserna bör gnuggas samt vikten avlinsvila. Hos de samtliga 190 inkluderades svar framkom att 4 av 5 optiker isamband med årskontroll aldrig eller sällan ber sina patienter att visa hur derengör sina kontaktlinser, eller ber sina patienter visa hur de sätter i- och tarur sina kontaktlinser. Slutsats: Alla optiker i denna studie arbetade inte helt och hålletevidensbaserat. Denna studie visade att optiker i Sveriges arbete med attfrämja kontaktlinsrelaterad compliance kan förbättras, bland annat vad gällertillhandahållande av patientinformation. Detta kan bidra till ökad compliancehos denna patientgrupp, vilket i sin tur kan minska risken förkontaktlinsrelaterade komplikationer. Ökad tillgång till extra utbildning omkontaktlinser för optikerna skulle också kunna förbättra detta arbete. / Purpose: The purpose of this study was to investigate current practiceamongst optometrists in Sweden regarding evidence-based work toencourage compliance in their contact lens patients. Moreover, to highlightthe potential areas where the optometrists possibly could improve their workwithin the field of encouraging contact lens-related compliance. Method: An online based survey was developed and shared with membersof the Swedish Optometrists’s Association, Optikerförbundet, and theFacebook-group ‘Optikforum’. The responses were compiled and analysed.Selected questions were scored, where the maximum score amounted to a“passing grade”, meaning that the participant always does what is requestedin the questionnaire, in accordance with the Quality Norm of vision care. Result: The number of respondents was 196, of which 190 were included.108 of these worked independently, i.e. without delegation to other staff,during new fitting, return visits and annual control during contact lens fitting,and were therefore scored. 24% of the 108 received full points and wereconsidered to be working evidence-based to encourage contact lens-relatedcompliance. Areas where these 108 opticians scored the lowest, and thuscould improve their work to encourage contact lens-related compliance, wereinformative of: the importance of self-examination of the eyes, theimportance of the correct care routine if the patient wears make-up, how longthe contact lenses should be rubbed and the importance of contact lens rest.In the responses of all 190 included, it emerged that 4 out of 5 opticians inconnection with the annual check-up never or rarely ask their patients toshow how they clean their contact lenses, nor ask their patients to show howthey put in and take out their contact lenses. Conclusion: All optometrists in this study were not always working in anevidence-based manner. This study showed that optometrists in Sweden’swork to encourage contact lens-related compliance can be improved, one ofthem being in terms of providing patient information. This can contribute toincreased compliance in this patient group, which in turn can reduce the riskof contact lens-related complications. Increasing the amount of extraeducation for the optometrists regarding contact lenses, could also improvetheir work in this regard.