Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur besöksfrekvensen på Odontologiska fakulteten på Malmö Universitet påverkats under COVID-19 pandemin. Material och metod: Registerdata från Odontologiska fakultetens journalsystem T4 analyserades. Samtliga patienter som återfanns i utcheckningslistan och därmed hade besökt Odontologiska fakulteten under perioden januari 2019 till och med december 2021 inkluderades. Fördjupade analyser av tandvårdsbesöken vid avdelningen Oral diagnostik utfördes, där variablerna kön och ålder undersöktes. Resultat: Antalet patientbesök på Odontologiska fakulteten var högre 2019 jämfört med 2020 och 2021. Den största minskningen under de tre undersökta åren skedde 2020. Besöksfrekvensen minskade mest för den äldsta åldersgruppen (65+ år) mellan 2019 och 2020, men ökade igen mellan 2020 och 2021. Det var större andel kvinnliga besökare på Oral diagnostik genom alla de undersökta åren. Slutsats: COVID-19 pandemin har påverkat besöksfrekvensen på Odontologiska fakulteten. Hur stor påverkan pandemin har haft på den orala hälsan är fortfarande oklart och fortsatta studier behövs. / Aim: The aim of the study is to investigate how the frequency of visits at the Faculty of Odontology, Malmö University has been affected during the COVID-19 pandemic. Material and method: The study analyzed register data from the faculty’s journal system T4. All patients that had visited the faculty’s clinic and hence were found in the check-out list during the period January 2019 to December 2021 were included. In-depth analyses of the dental care visits at the Oral Diagnosis department were performed, where the variables gender and age were investigated. Data were compiled and analyzed in tables and charts. Results: The number of patient visits was higher in 2019 compared to 2020 and 2021 at the Faculty of Odontology. The largest decrease during the three examined years occurred in 2020. The largest decrease in frequency of visits was found in the oldest age group (65+ years old) between 2019 and 2020. However, the frequency increased again between 2020 and 2021. There have been more female visitors at Oral Diagnosis through all the investigated years.  Conclusion: The COVID-19 pandemic has affected the frequency of visits in the Faculty of Odontology. How big an impact the pandemic has had on oral health is still unclear and further studies are needed.

Bakgrund: Den äldre befolkningen ökar samtidigt som allt fler äldre i Sverige har sina tänder i behåll. Fler kvarvarande tänder och komplicerade restaurationer i munnen ställer större krav på utförd oral hälsovård för den äldre individen och de som ger omsorg till den sköra eller beroende äldre. Tillsammans med att den orala hälsan påverkar och påverkas av individers allmänhälsa och livskvalitet, blir omsorgspersonalens handlingar och beteenden avgörande. Därav finns ett intresse av att studera hur beteenden ser ut hos omsorgspersonal inom äldrevården. Syfte: Att beskriva attityden till och kunskapen om oral hälsovård för sköra eller beroende äldre hos ett begränsat antal omsorgspersonal inom Uppsala Kommun. Metod och material: En enkätstudie med totalt 82 personal inom hemtjänst respektive vård- och omsorgsboende utfördes. Mätinstrumentet som användes var nursing Dental Coping Beliefs Scale. Deskriptiva data presenterades samt analyserades. Resultat: Det blev totalt 53 enkätsvar som användes i studien. Medelvärdet för totala poängen av enkäten var tämligen lågt, detsamma gäller för oral hälsotro, självtillit, intern- och externt locus of control. Extern locus of controll visades signifikant högre för personalen inom vård- och omsorgsboenden jämfört med personalen inom hemtjänsten. Slutsats: Omsorgspersonalen visade gemensamt en tämligen positiv attityd och måttlig nivå av kunskap kring sköra eller beroende äldres orala hälsa. Det krävs fler studier inom området för en verklighetsbild då denna studies resultat visats tveksam. / Background: The elderly population is increasing at the same time as more and more older people in Sweden retain their natural teeth. More remaining teeth and complicated restorations in the mouth place greater demands on performing oral hygiene for the elderly and for those who provide care. Oral health has an impact on and is affected by general health and quality of life. Therefore, the actions and behaviors of nursing staff become crucial for the oral health and quality of life of the frail or dependent elderly. Aim: To describe the attitudes and knowledge regarding oral health care for frail or dependent elderly among a limited number of nursing staff within the Uppsala municipality. Method and material: A survey was conducted with a total of 82 participants. The Nursing Dental Coping Belief Scale index was used to measure and collect data. Descriptive data were presented and analyzed. Results: The mean value for the total score of the questionnaire was relatively low. The same applies to oral health care beliefs, self-efficacy, and internal and external locus of control. External locus of control was shown to be significantly higher for the nursing care staff compared to the home care staff. Conclusion: The care staff shows a moderate level of attitude and knowledge about the oral health of frail and dependent elderly people. This study has been shown to be questionable, therefore more studies are required within the area.