Introduktion/Bakgrund: Globalt är sjukdomen karies en av de vanligaste sjukdomarna i munhålan somdrabbar ca 3,5 miljarder människor årligen. I Sverige har det visats att barn har en god oral hälsa mensjukdomen karies är ojämnt fördelad bland grupper. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att kartlägga kariesförekomsten hos barn med svensk respektiveutländsk bakgrund i Sverige. Metod: En litteraturstudie där sökningar av vetenskapliga artiklar gjordes i databaserna Scopus ochPubMed. Granskningsmallar från SBU användes för att bedöma studiernas relevans till oral hälsa samt ävenför en kvalitetsbedömning. Resultat: Totalt 10 studier inkluderades i resultatet. Resultatet visade en signifikant högre kariesförekomstbland barn med utländsk bakgrund jämfört med svensk bakgrund. Socioekonomiska skillnader förekom,där låg socioekonomisk status hade ett signifikant samband med kariesförekomst bland barn ochungdomar. Föräldrarnas utbildningsnivå samt sysselsättning var associerat till barnens risk för att utvecklakaries. Slutsats: Litteraturstudien visar att barn med utländsk bakgrund har en högre förekomst av karies och attdet finns skillnad på barn med svensk respektive utländsk bakgrund. Barn till föräldrar med lägresocioekonomisk status har en ökad risk för kariesförekomst. Barn till föräldrar med utländsk bakgrund harett högre intag av sötsaker samt en lägre tandborstningsfrekvens vilket leder till högre risk för karies hosdessa grupper. Anpassade tandvårdsinsatser kan bidra till en större jämlikhet i oral hälsa för helabefolkningen / Introduction/Background: Globally, the caries disease is one of the most common diseases in the oralcavity, affecting approximately 3,5 billion people annually. In Sweden, it shown that the children have goodoral health, but within the population the disease is unevenly distributed among different groups. Aim: The aim of the literature study was to target the prevalence of caries in children with Swedish andforeign backgrounds in Sweden. Method: A literature study was made in the databases Scopus and PubMed. Review templates to assess therelevance of the studies was used and also for a quality assessment. Results: A total of 10 studies were included. The result of the study shows that there are clear differencesin the incidence of caries in children and youths with a foreign background. The study also shows that thereare socioeconomic differences, where low socioeconomic status has a strong connection with cariesoccurrence in children and youths. It has also been shown that the parents level of education andemployment have a clear connection to the child’s risk of developing caries. Conclusion: The literature study shows that children with a foreign background have a higher incidence ofcaries, that there is a difference between children with Swedish and foreign backgrounds. Children ofparents with lower socio-economic status have an increased risk of tooth decay. Children of parents withlower socio-economic status have an increased risk of tooth decay. Children of parents with foreignbackground have a higher intake of sweets and lower tooth brushing frequency, which leads to a higher riskof caries in these groups. Adapted dental interventions can contribute to greater equality in oral health forthe entire population

<p>Bruket av tobak har idag blivit en viktig folkhälsofråga eftersom rökning och snusning har negativa effekter på såväl allmänhälsa som munhälsa. Trots det röker nästan var fjärde svensk kvinna och var femte svensk man. Syftet med den här studien var att kartlägga tobaksvanorna bland förstaårsstudenterna på sjuksköterske-, tandhygienist- och folkhälsopedagogiska programmet samt att undersöka vilka kunskaper studenterna på respektive program har om tobak och dess effekter i munhålan. Studien genomfördes som en enkätundersökning där 121 enkäter delades ut till studenterna på de tre programmen. Resultatet visade att 7% av studenterna var dagligrökare och 17% var feströkare. Störst andel rökare återfanns på tandhygienistprogrammet. Endast 4% av studenterna brukade snus. Lungcancer, KOL och hjärt-kärlsjukdom var de sjukdomstillstånd som flest studenter associerade med tobaksbruk och när det gäller effekterna i munhålan, såg studenterna starka kopplingar till flera av de listade tillstånden. Rökning förknippades främst med dålig andedräkt, missfärgning av tänderna och muncancer medan snusning också förknippades med frätskador på munslemhinnan. Studenterna visade relativt goda kunskaper om tobak och dess effekter på hälsan. Trots detta rökte en stor del av studenterna vilket indikerar att kunskap allena, inte får unga människor att avstå från tobaksbruk.</p> / <p>The use of tobacco has today become an important question in the public health work since smoking and snuff use has a negative impact on general as well as oral health. Despite this, almost one out of four Swedish women and one out of five Swedish men are current smokers. The aim of this study was to survey tobacco habits among first grade students of nursing, dental hygiene and public health and to study the students’ knowledge about tobacco and its effects on the oral cavity. The study was carried out as a questionnaire survey where 121 questionnaires were handed out to the students of the three programmes. The result showed that 7% of the students were daily smokers and 17% were occasional smokers. The largest share of smokers was found at the dental hygienist programme. Only 4% of the students were current snuff users. Lung cancer, COPD and cardio vascular disease were the states of illnesses most students associated with tobacco use. Regarding the effects on the oral cavity, the students found strong connections to several of the listed conditions. Smoking was mainly associated with oral halitosis, tooth staining and oral cancer, while the use of snuff was also associated with corrosion damage to the oral mucous membrane. The students showed relatively good knowledge about tobacco and its health effects. Despite this, a large part of the students was current smokers, which indicates that knowledge alone does not make young people refrain from tobacco use.</p>

The aim of the study was to investigate oral hygiene experience, knowledge of oral health and oral diseases and attitudes about oral health care among students of nursing at the School of Nursing in Livingstone, Zambia. The respondents were women and men in the ages between 20 and 43. A questionnaire consisting of 29 questions was handed out to 119 students. The results showed that the majority of the students brushed their teeth every day. Visits to dental clinics, however, were few. The most common reason for dental visits was pain. Most of the respondents knew about one or more HIV-related oral diseases, and the most common answer was oral candidosis. The overall knowledge of HIV/AIDS-related oral lesions was very high, and the majority of the respondents were interested to receive more information about the subject. The respondents had good knowledge in oral health and oral diseases, and the majority had a positive attitude concerning oral health care providers. The majority also considered collaboration between dental care and regular health care as essential. Although the knowledge about oral health was good, the result showed infrequent dental visits among the respondents. / Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskestudenters munhygienvanor, deras kunskaper om oral hälsa och orala sjukdomar samt attityder till munhälsovård. Ett frågeformulär med 29 frågor delades ut till 119 andra- och tredje års studenter på sjuksköterskeskolan i Livingstone, Zambia. Respondenterna var både kvinnor och män mellan 20 och 43 år. Resultatet visade att flertalet studenter borstade sina tänder dagligen. Däremot var det ovanligt med täta tandvårdsbesök och den vanligaste orsaken till besök var smärta. Majoriteten av studenterna hade goda kunskaper om HIV-relaterade orala lesioner och det vanligaste svaret de uppgav var oral candida. De generella kunskaperna om HIV/AIDS- relaterade orala lesioner var väldigt goda och majoriteten av respondenterna var intresserade av mer information i ämnet. Generellt hade respondenterna goda kunskaper om oral hälsa, orala sjukdomar och majoriteten hade en positiv attityd till munhälsovård. Flertalet ansåg att ett samarbete mellan tand- och sjukvård var betydelsefullt. Trots den höga kunskapsnivån om oral hälsa visar resultatet att respondenterna inte besöker tandvården regelbundet.

Aim: The aim of this study was to examine and explain the various methods available to rate the erosion damage, and on which teeth and tooth surfaces of erosion damage mostly occurs in children and adolescents. Method: A literature review was conducted, based on 15 scientific articles that have been reviewed, evaluated and analyzed. Articles were searched for in the database PubMed. Result: Six of the articles used the TWI (tooth wear index), which is an index to diagnose the tooth wear in the primary and permanent dentition. Eight articles used other indices as they considered that the TWI was not sufficiently developed to register the degree of tooth wear on some teeth. Tooth wear in the primary dentition occurs most often in the canines and incisors. Tooth wear in the permanent dentition was found in the literature to be mostly occurring on the occlusal / incisal surfaces of all teeth and tooth surfaces.Lyssna Conclusion: There is no common index in the articles but many of them use the TWI. It may therefore be beneficial for the future to development a common index that can be useful for all age groups and categories in order to diagnose the tooth wear.

Syftet med litteraturstudien var att undersöka den orala hälsans påverkan på ätandet hos äldre personer. Vetenskapliga artiklar söktes i databasen PubMed med begränsning till artiklar inom tidsperioden 2000-2010, åldersgruppen 60 år och äldre. Totalt 11 artiklar inkluderades i studien. Resultatet visade att försämrad munhälsa, nedsatt tuggförmåga, många saknade tänder, smärta och obehag i munnen, illasittande tandproteser och muntorrhet ger problem med ätandet. Detta leder till att äldre med försämrad oral hälsa ändrar på sina val av livsmedel och ofta avstår från livsmedel som är problematiska att äta på grund av svårigheter med att tugga och svälja eller rädsla för att orsaka ytterligare skada på bräckliga tänder.   Studiens slutsats är att en genomgång av litteraturen visade att äldre människor med nedsatt oral status hade risk för ätsvårigheter. Att ersätta förlorade tänder tycks ha betydelse för att upprätthålla en optimal tuggfunktion. / The purpose of this literature review was to investigate the oral health’s impact on eating among older people.Scientific articles were searched in PubMed, limited to articles published between 2000-2010,age 60 years and older. In total were 11 articles included in the study. The results showed that eating difficulties can be linked to impaired oral health, poormastication, partial tooth loss or edentulism, oral pain and discomfort, ill-fitting dentures anddry mouth. Elderly with impaired oral health change their eating habits and often refrain fromtough food items due to chewing and swallowing difficulties and fear of further damage tofragile teeth.  The conclusion of the study was that older people with poor oral status had a risk for eating difficulties. Replacement of missing teeth might play an important role in the maintenance ofan optimal chewing function.

För en god uppväxt är barnets hälsa av stor betydelse och den orala hälsan är en del av den allmänna hälsan. Syftet med studien var att undersöka gravida kvinnors kunskap om kostvanor, munvård och karies hos barn under tre år. Metoden var kvantitativ och har genomförts med en enkät. Undersökningsgruppen var gravida kvinnor och enkäten har distribuerats till dessa via barnmorskor. Resultatet har analyserats deskriptivt och baseras på 243 besvarade enkäter. Data visar att 10 % av de gravida kvinnorna svarade att färskpressad fruktjuice lämpligast bör ges mellan måltiderna. Av respondenterna svarade 93 % att tänderna bör borstas två gånger dagligen. På frågan ifall en mjölktand är känsligare än en vuxentand för karies svarade sammanlagt 60 % felaktigt nej eller vet inte. Slutsatsen tyder på att gravida kvinnor har hög kunskap kring munvård för barn under tre år, men kunskapen om kostvanor och karies är lägre. / General health is crucial in upbringing a child. Good oral health is an essential part of good general health. The aim of this study was to evaluate pregnant women's knowledge about nutrition, oral hygiene and caries in children under three years. A quantitative method was used with questionnaire. The study was carried on pregnant women and the questionnaires were distributed by midwives. Descriptive statistical analysis was performed based on 243 responses. The result indicates that 10 % of the pregnant women replied that freshly squeezed juice should preferably be given between meals. Of the respondents, 93 % responded that the teeth should be brushed twice a day. When asked if a baby tooth is more susceptible to caries than an adult tooth for caries 60% responded incorrectly no, or do not know. The conclusion suggests that pregnant women’s knowledge of oral care in children under three years is good, but knowledge with regard to diet and caries is lower.

The aim of the present study was to examine smoking behaviour and motivation for smoking cessation in patients at a dental clinic. Another aim was to examine if the patients had been asked by the dental staff regarding their smoking habits. Twenty-two patients from a student clinic and twenty-one patients from a Swedish Public Dental Service Clinic in southern of Sweden participated in the study. Participants consisted of eighteen women and twenty-five men. Data collection was carried out using a questionnaire that was directed at smokers. The questionnaire was answered in connection with the visit to the dental hygienist. The patients smoked between eight and twelve cigarettes per day and had on average smoked between 5 -15 years. More than half of the patients started smoking because of pressure from friends. In the future the patients would consider quitting smoking to avoid oral health diseases. Most of the patients wanted to try without external aid. The general health and oral health was perceived as good, or very good by 43 respondents. The most common oral health problems were dry mouth, dark brown coating on the teeth and gingivitis. This survey shows that many of those who currently smoke started smoking because of their surroundings. Giving up smoking to avoid oral health diseases was very important / important to the respondents. The motivation for smoking cessation was different among the patients. It was difficult for many patients to stop smoking. The survey also showed that more dental hygienists than dentists asked their patients about smoking habits and informing them about smoking cessation. / Syftet med denna studie var att undersöka rökvanor och motivation till rökavvänjning hos patienter vid tandvårdsklinik. Ytterligare ett syfte var att undersöka om patienterna blivit tillfrågade av tandvårdspersonalen om sina rökvanor. Tjugutvå patienter från en studentklinik och tjuguen patienter från en folktandvårdsklinik i södra Sverige deltog i studien. Deltagarna bestod av 58 % män och 42 % kvinnor. Datainsamlingen genomfördes med användning av en enkät som var riktad till rökare. Enkäten besvarades i samband med ett tandhygienistbesök. Patienterna uppgav att de rökte mellan åtta och tolv cigaretter per dag och hade rökt mellan  5-15 år. Mer än hälften av patienterna började röka på grund av grupptryck eller kompisar. Patienterna kunde tänka sig att sluta röka i framtiden, för att undvika munhälsoskador och dem flesta av rökarna vill försöka sluta röka utan hjälp. Den allmänna hälsan respektive munhälsan upplevdes som bra eller mycket bra av samtliga 43 respondenter. De vanligaste problemen med munhälsan var muntorrhet, svarta bruna beläggningar på tänderna samt gingivit. Denna enkätstudie visar att många av dem som rökte började röka på grund av att personer i deras omgivning rökte. Att sluta röka för att undvika munhälsoskador var mycket viktigt/viktigt för patienterna. Motivationen till rökstopp varierade bland patienterna. Det var svårt för många av de att hålla sig rökfria. Studien visar även att det var fler tandhygienister än tandläkare som frågade patienterna om deras rökvanor och informerade om rökavvänjning.

Bruket av tobak har idag blivit en viktig folkhälsofråga eftersom rökning och snusning har negativa effekter på såväl allmänhälsa som munhälsa. Trots det röker nästan var fjärde svensk kvinna och var femte svensk man. Syftet med den här studien var att kartlägga tobaksvanorna bland förstaårsstudenterna på sjuksköterske-, tandhygienist- och folkhälsopedagogiska programmet samt att undersöka vilka kunskaper studenterna på respektive program har om tobak och dess effekter i munhålan. Studien genomfördes som en enkätundersökning där 121 enkäter delades ut till studenterna på de tre programmen. Resultatet visade att 7% av studenterna var dagligrökare och 17% var feströkare. Störst andel rökare återfanns på tandhygienistprogrammet. Endast 4% av studenterna brukade snus. Lungcancer, KOL och hjärt-kärlsjukdom var de sjukdomstillstånd som flest studenter associerade med tobaksbruk och när det gäller effekterna i munhålan, såg studenterna starka kopplingar till flera av de listade tillstånden. Rökning förknippades främst med dålig andedräkt, missfärgning av tänderna och muncancer medan snusning också förknippades med frätskador på munslemhinnan. Studenterna visade relativt goda kunskaper om tobak och dess effekter på hälsan. Trots detta rökte en stor del av studenterna vilket indikerar att kunskap allena, inte får unga människor att avstå från tobaksbruk. / The use of tobacco has today become an important question in the public health work since smoking and snuff use has a negative impact on general as well as oral health. Despite this, almost one out of four Swedish women and one out of five Swedish men are current smokers. The aim of this study was to survey tobacco habits among first grade students of nursing, dental hygiene and public health and to study the students’ knowledge about tobacco and its effects on the oral cavity. The study was carried out as a questionnaire survey where 121 questionnaires were handed out to the students of the three programmes. The result showed that 7% of the students were daily smokers and 17% were occasional smokers. The largest share of smokers was found at the dental hygienist programme. Only 4% of the students were current snuff users. Lung cancer, COPD and cardio vascular disease were the states of illnesses most students associated with tobacco use. Regarding the effects on the oral cavity, the students found strong connections to several of the listed conditions. Smoking was mainly associated with oral halitosis, tooth staining and oral cancer, while the use of snuff was also associated with corrosion damage to the oral mucous membrane. The students showed relatively good knowledge about tobacco and its health effects. Despite this, a large part of the students was current smokers, which indicates that knowledge alone does not make young people refrain from tobacco use.

AIM: The overall aim of this thesis was to examine the associations between dental anxiety, experiences of dental care, psychosocial factors and oral health among 15-year-olds, and to analyse changes in the prevalence of dental anxiety over time. MATERIALS AND METHODS: The thesis was based on two cross-sectional epidemiological studies in Jönköping, Sweden. Papers I, II, and III were based on a random sample of 15-year-old individuals. The total sample consisted of 221 individuals. Six questionnaires were used, one included items of background data, while the others were psychometric instruments measuring dental anxiety, temperament, general anxiety and depression, general fearfulness and attitudes to dental care. Paper IV was based on the Jönköping studies, a series of epidemiological studies from 1973, 1983, 1993, and 2003 in which random samples of 15-year-old individuals were included. The total sample consisted of 405 individuals. Questionnaires including background data and dental anxiety were used and clinical data were collected. RESULTS: Of the 15-year-old individuals 6.5% were classified as dentally anxious with girls proportionally more fearful than boys (Papers I-III). Dental anxiety correlated significantly with three of the temperament dimensions; emotionality, activity and impulsivity. Reported pain or unpleasant experiences during dental care treatment were clear predictors concerning dental anxiety (Paper I). Both symptoms of general anxiety and depression were significantly correlated with dental anxiety after controlling for other potential risk factors (Paper II). Dental anxiety was associated with both general fearfulness and with attitudes to dental care, where the strongest predictor of dental anxiety was general fearfulness (Paper III). A trend analysis over the 30-year period showed a gradient of statistically significantly decreasing dental anxiety prevalence, from 38.1% in 1973 to 12.8% in 2003. Over the period the 15-year-old individuals with dental anxiety had significantly higher number of filled tooth-surfaces than those with no dental anxiety, and also more caries in 1973. There were no such differences concerning plaque and gingivitis (Paper IV). CONCLUSIONS: Dental anxiety in 15-year-olds correlated with experiences of dental care, psychosocial factors as well as to oral health. Specifically, pain experiences related to dental care, attitudes to dental care and general fearfulness seem to have the strongest impact on dental anxiety. Dental anxiety showed a clear declining change over time. More girls than boys reported dental anxiety. The thesis shows that dental care providers need paying attention on providing a supportive dental care situation, in which the patients should not experience pain. One part may be adequate local anaesthesia during operative dentistry or similar dental treatments. Another part may be a good oral health to prevent negative experiences of dental care. There is a need for the understanding of psychological factors associated with dental care procedures. / SYFTE: Det övergripande syftet med denna avhandling var att bland 15-åringar undersöka sambanden mellan tandvårdsrädsla, erfarenheter av tandvård, psykosociala faktorer och oral hälsa, samt att analysera förändringar i förekomsten av tandvårdsrädsla över tid. MATERIAL OCH METOD: Avhandlingen baseraspå två epidemiologiska tvärsnittsstudier i Jönköping. I arbete I, II och III redovisas studier av 221 slumpmässigt utvalda 15-åriga individer. Deltagarna besvarade frågor avseende bakgrundsdata, tandvårdsrädsla, temperament, ångest och depression, generell rädsla samt attityder till tandvård. Arbete IV bygger på Jönköpingsstudierna, från 1973, 1983, 1993, och 2003, där sammanlagt 405 slumpmässigt utvalda 15-åriga individer ingick. Datainsamling gjordes med hjälp av frågeformulär, bestående av bakgrundsdata och tandvårdsrädsla, samt kliniska data. RESULTAT: Resultatet i arbete I, II och III visade att 6,5% av ungdomarna rapporterade hög tandvårdsrädsla, där en övervägande andel var flickor. I arbete I visade tandvårdsrädsla samband med tre av temperamenten; emotionalitet, aktivitet och impulsivitet. Rapporterad smärta eller obehagliga upplevelser under tandbehandling var tydliga prediktorer avseende tandvårdsrädsla. I arbete II visade både symtom på ångest och depression samband med tandvårdsrädsla, sedan effekterna av andra potentiella riskfaktorer hade kontrollerats för statistiskt. I arbete III visade tandvårdsrädsla starkt samband med både generell rädsla och med attityder till tandvård, där den starkaste prediktorn för tandvårdsrädsla var generell rädsla. I arbete IV visade en trendanalys en statistiskt säkerställd minskning gällande förekomsten av tandvårdsrädsla, från 38,1% år 1973 till 12,8% år 2003. Ungdomarna med tandvårdsrädsla hade signifikant fler fyllda tandytor än ungdomarna utan tandvårdsrädsla under 30-årsperioden, och år 1973 även mer karies. Det fanns inga sådana skillnader avseende plack och gingivit. SLUTSATSER: Resultatet visar att tandvårdsrädsla är relaterat till smärtsamma erfarenheter av tandvård, generell rädsla, och oral hälsa. Resultatet visar också att tandvårdsrädsla hos 15-åringar har minskat över tid och är vanligare hos flickor. Resultaten pekar på att tandvårdspersonalen har en viktig uppgift i att unga tandvårdspatienter inte utsätts för smärtsam behandling. Framtida forskning av intresse kan vara hur olika sätt att administrera lokalbedövning kan förändra uppfattningen av smärta och nivåer av tandvårdsrädsla.

Bakgrund: Förmågan att utföra oral egenvård kan påverkas av skörhet hos äldre, därmed krävs fler för gruppen anpassade hjälpmedel. Syfte: Att hos sköra äldre i ordinärt boende analysera upplevelsen av att använda ett tekniskt munhälsohjälpmedel, en så kallad trigger, för påminnelse av tandborstning. Metod: Rekrytering av informanter gjordes i samverkan med folktandvården i Region Jönköpings län och institutionen för Gerontologi på HHJ. Triggern testades i egna bostaden av sju informanter i en vecka vardera. Två intervjuer utfördes om livssituation/munhygien och kring upplevelsen av användandet. En kvalitativ, induktiv innehållsanalys av materialet utfördes. Resultat: Analysen gav huvudkategorin, ”användning”, vilken kopplades till subkategorin ”förhållningssätt och vanor”. Där ansågs munhygienvanorna goda och värdet av användningen sattes istället i relation till om kapaciteten att upprätthålla munhygienen hade blivit försämrad. Behovet anpassa triggern till föränderliga vardagstider upplevdes i relation till subkategorin ”fungerande vardagstruktur”. Huvudkategorin ”Funktion”, upplevdes i stort som god, subkategorin ”otillförlitlig” syftade dock till teknik som upplevts brista. Subkategorin ”utvecklingsmöjligheter” berörde signalsystemet som upplevdes behöva kompletterande ljud/ljusintryck.              Slutsats: Informanterna upplevde sig för friska i relation till huvudkategorin ”användning”. Gentemot huvudkategorin ”funktion” kom dock detta att resultera i användbara aspekter till vidareutvecklingen av triggern, såsom uppmärksamhetsförhöjande ljudintryck. Detta bör fokus läggas på innan fortsatta studier utförs. / Background: The ability to perform oral self-care can be affected by frailty in the elderly. Aim: To analyze the experience of using assistive technology, a so called trigger, as a reminder of tooth brushing, for the home dwelling elderly. Method: The recruitment was done in collaboration with the public Dental service and the Institute of Gerontology at HHJ. Seven informants tested the trigger for a week. Two interviews regarding their life situation/oral hygiene and the experience around the trigger was performed.A qualitative inductive content analysis was performed. Result: The main category "use", was linked to the subcategory "approaches and habits", here the value of the use was linked to if the capacity to maintain oral hygiene was impaired. In "everyday structure" a need to adapt the trigger to a changing schedule was experienced.  The main category ”function” and the subcategory "unreliable" referred to the parts that malfunctioned. “Improvement opportunities” regarded the need to develop the signal system. Conclusion: The informants perceived themselves as too healthy in relation to "use". In “function” this can be perceived as a strength. It resulted in improvement suggestions, such as sound-developments for attention, that should be taken into account before further studies are performed.