Bakgrund: Det finns flera bestämningsfaktorer som kan påverka en individs oral hälsorelaterat beteende gällande egenvård och tandvårdsbesök. Socioekonomi är en bestämningsfaktor som har betydelse för oral hälsa och inkluderar utbildningsnivå, kultur, inkomst och levnadsvanor. Det finns en risk för att utveckla orala sjukdomar som påverkas av bestämningsfaktorn socioekonomi. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur bestämningsfaktorn socioekonomi påverkar oralhälsorelaterat beteende hos vuxna.   Metod: En litteraturöversikt utfördes där vetenskapliga artiklar söktes fram i två databaser, DOSS och MEDLINE. En modifierad granskningsmall användes till att granska och analysera artiklarna för att bedöma kvalitén. Enbart artiklar som bedömdes ha medel eller hög kvalité inkluderades. Slutligen inkluderades 10 artiklar till denna studie.  Resultat: Av resultatet framgår hur socioekonomiska faktorer påverkar den oralhälsorelaterade beteendet till egenvårdsvanor samt tandvårdsbesök. Flera socioekonomiska faktorer har visat påverka detta. Mindre goda egenvårdsvanor har visat en association till lägre socioekonomisk status samt individer med lägre socioekonomisk status besöktes tandvården främst vid akuta fall. Slutsats: Majoriteten av de inkluderade artiklarna påvisade ett samband mellan socioekonomi och egenvårdsvanor samt tandvårdsbesök. Ytterligare forskning inom området krävs för att undersöka sambanden närmare. / Background: There are several determinants that can affect an individual's self-care and dental visits. Socioeconomics is an important determinant for the oral health. Socioeconomic factors such as education level, culture, income and living habits have an impact. Several oral diseases are the result of these factors. Aim: The purpose of the study was to investigate how socioeconomic determinants affect oral health-related behavior in adults. Method: A literature review was implemented where scientific articles were searched in databases DOSS and MEDLINE. Using a modified review template, the articles were reviewed and analyzed to assess if the quality of the articles were medium or high according to inclusion and exclusion criteria. Lastly, 10 articles were included for this study. Results: The result examines how socioeconomic factors affect oral health-related behavior of self-care habits and dental visits. Socio-economic factors have been shown to influence this. Less good self-care habits have shown an association with lower socioeconomic status. Individuals with lower socioeconomic status visited dental care mainly in urgent cases.  Conclusion: The majority of the included articles have shown a link between socioeconomics and self-care habits as well as dental visits. Further research in this area is needed to investigate the association more closely.

Syfte: Studiens syfte var att undersöka bakomliggande orsaker till tandvårdsrädsla hos vuxna, samt att undersöka vilka konsekvenser som tandvårdsrädsla kan ge. Metod: En litteraturstudie utfördes med hjälp av databaserna MEDLINE, CINAHL och Dentistry & Oral Sciences Source. Artiklar publicerade mellan 2015–2021 och som kunde besvara syftet eftersöktes. Femton artiklar valdes ut för att presentera resultatet. Resultat: Tandvårdsrädsla kan bero på individens negativa erfarenhet av tandvården, upplevd smärta vid tidigare besök samt en omfattande kariesproblematik i barndomen. Rädslan kan resultera i undvikande av tandvården, bristande förtroende för tandläkaren och en försämrad oral hälsa. Gingivit och fler karierade tänder var vanligare bland tandvårdsrädda individer, i jämförelse med individer som inte var tandvårdsrädda. Slutsatser: Det finns ett samband mellan tandvårdsrädsla och upplevd bristande omhändertagande från tandvården, som kan leda till försämrad oral hälsa och försämrade orala hälsovanor. Vidare forskning krävs för att kunna öka förståelsen och stödet för tandvårdsrädda individer, samt för att kunna utarbeta preventiva metoder så att risken för framtida problem minskar. / Aim: The aim of the study was to examine the underlying causes of dental anxiety in adults, and to examine the consequences that dental anxiety may have. Method: A literature study was made using the databases MEDLINE, CINAHL and Dentistry & Oral Sciences Source. Articles published 2015-2021 and were able to answer the purpose were sought. Fifteen articles were selected to present the results. Results: Dental anxiety could be caused by the individual’s previous negative experiences of dental care services, extensive caries experience in childhood and experience of pain during previous visits. This anxiety could lead to avoidance of dental care services, lack of confidence in the dentists and poor oral health. Gingivitis and more carious teeth were more common among individuals with dental anxiety, compared to individuals without dental anxiety. Conclusions: There is a link between dental anxiety and experienced lack of care from dental care services, which can lead to deteriorated oral health and deteriorated oral health behaviour. Further research is required to better the understanding and support of patients with dental anxiety, and to be able to develop preventative measures so as to mitigate these potential risks.

Syftet med studien var att undersöka förekomsten av tandvårdsrädsla samt i vilka tandvårdssituationer rädslan uttrycker sig hos tredje års elever på gymnasiet.Metoden var en kvantitativ tvärsnittsstudie med en enkät bestående av sammanlagt 19 frågor. Enkäten var uppbyggd med hjälp av två mätinstrument, Dental Hygienist Anxiety Scale (DHAS) samt Dental Fear Survey (DFS). Respondenterna utgjordes av 103 tredje års elever ifrån en gymnasieskola i sydöstra Sverige. Resultatet visade att 57 av 103 (55,3%) respondenter hade ≥ 7 poäng enligt DHAS (lätt tandvårdsrädsla). Av samtliga respondenterna hade 11 respondenter ≥13 poäng som motsvarar en hög grad av tandvårdsrädsla. De tandvårdssituationerna som utlöste mest rädsla, ångest eller obehag var att se borren, att höra borren och att känna vibrationerna från borren samt att se bedövningssprutan och känna sticket från bedövningssprutan. Slutsatsen med studien var att svår tandvårdsrädsla förekom hos 11/103 (10,7%) av tredje års eleverna.

Bakgrund: Den orala hälsan har påverkan på individers välbefinnande, livskvalitet och allmän hälsa. Hälso- och sjukvårdspersonal bör ha kunskaper om orala hälsans risk och friskfaktorer samt hantering av symtom. Munvårdsutbildning är avgörande för att utföra åtgärder som krävs vid ohälsa, för att förebygga munhälsa och för att skapa förståelse om vikten av samarbete mellan tandvård och hälso- och sjukvården. Syftet: Syftet med studien var att studera om kunskap inom oral hälsa och munvård ökar genom att genomföra munvårdsutbildningen som görs i samverkan mellan sjuksköterske- och tandhygienistutbildningen.  Material och metod: En interventionsstudie genomfördes med pappersenkäter. Urvalet var sjuksköterskestudenter i termin två på Jönköping University. Metodanalys genomfördes med fisher exact test samt en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Respondenternas kunskap inom oral hälsa och munvård ökade efter utförd munvårdsutbildning och det visades en statistisk signifikant skillnad på de flesta frågor före respektive efter. Utifrån respondenternas reflektioner framkom tre kategorier, erhöll ny kunskap, Fick förståelse för munvård och sambandet mellan oral-allmän hälsa och Behöver praktisk träning. Slutsats: Sjuksköterskestudenters kunskap om munhälsa och munvård ökade efter utförd munvårdsutbildning. Utbildningen bidrog till framtida kliniska färdigheter och gav en inblick i samverkan mellan professioner. / Title: Evaluation of oral health care education for nursing students. A survey study. Background: Oral health care has an impact on individuals' well-being, quality of life and general health. Healthcare professionals should have knowledge of oral health risks and health factors as well as treatment of symptoms. Oral health education is crucial to carry out measures required in case of bad oral health and to create an understanding of the importance of cooperation between dental care and health care. Aim: The purpose of this study was to study whether knowledge in oral health and oral care increases by implementing oral health education in collaboration between the nursing program and the dental hygienist program. Method: An intervention study was conducted with paper questionnaires. The selection was nursing students in semester two at Jönköping University. Method analysis was conducted with fisher exact test and a qualitative content analysis. Results: The respondents' knowledge of oral health and oral care increased after oral health education and there was a statistically significant difference in most questions before and after. Based on the respondents' reflections, three categories emerged, Gained new knowledge, Gained an understanding of oral care and the link between oral-general health, Need practical training. Conclusion: Nursing students' knowledge of oral health and oral care increased after oral health education. The education contributed to future clinical skills and provided insight into interprofessional collaboration.

Munnen är ett viktigt organ vad gäller äldres fysiska, psykiska och socialavälbefinnande. Syftet med studien är att sammanställa sjuksköterskans syn påvilka faktorer och förhållande som spelar in på hur den orala vården utförs påäldre. Metoden för studien är en litteraturstudie. Resultatet visade attkunskapsbrist, rutinbrist, tidsbrist, utvärderingsredskap, oral hälsa i syfte attförebygga sjukdomar, etiska dilemma och samarbete med tandvården hade en storbetydelse för hur den orala vården utfördes. Kunskapsbristen ansågs vara kärnantill varför de äldres orala vård försummades av vårdpersonalen. Det framkomockså att munvården var ett bortprioriterat område i sjukvården och att det fannsett bristfälligt samarbete mellan olika yrkeskategorier och olika instanser. / The mouth is an essential organ to older people concerning their physical, mentaland social well-being. The aim of this study was to compile nurse’s view onwhich factors and conditions that matters the performance of oral care. Themethod was a literature study. The result showed that there was a lack ofknowledge, failing of routines, lack of time, lack of assessment tools, oral healthto prevent diseases, ethical dilemmas and collaboration with dental care have aimportant meaning to oral care performance. The lack of knowledge considered tobe the core why the oral care of aged were neglected. It also emerged that the oralcare was neglected by nursing staff and that an insufficient cooperation betweendifferent professions and instances.

Introduktion: Individer med Downs syndrom (DS) har en ökad benägenhet att drabbas av oral ohälsa. Studier visar att det finns en osäkerhet hos tandvårdspersonal i hur man bäst bemöter och behandlar personer med DS. Syfte: Syftet med studien är att beskriva tandhygienisters kunskaper och erfarenheter i mötet med barn och unga med DS i tandvårdssituationen. Metod: Webbenkätstudie med 20 frågor. Deskriptiv statistik användes.  Analyserades med chi-två test. Resultat: 92 tandhygienister deltog i studien där majoriteten har i sin yrkesroll mött barn och unga med DS. Respondenterna har önskemål om vidareutbildning, mer samarbete med andra instanser och mer stöd från ledningen. Konklusion: Resultatet indikerar att det finns behov av vidareutbildning, bättre samarbete mellan olika yrkesgrupper, mer tid för behandling, stöd från ledningen och inom organisationen för att öka tandhygienisters möjlighet att hantera komplexiteten i omhändertagandet av barn och unga med DS. Implikationer: Det är nödvändigt att öka medvetenheten om implementering av riktlinjer som framhäver behovet av individanpassad behandlingsplan. Tandhygienister bör använda alternativa kommunikationsstöd i mötet med barn och unga med funktionsnedsättning såsom DS samt stödja deras föräldrarna, anhöriga och assistenter, vilket kan leda till ett bättre omhändertagande av dessa patienter.

Introduktion/Bakgrund: Andelen och antalet äldre personer ökar i hela världen. Dagens äldre personer åldras med flera naturliga tänder och tandimplantat än någonsin. Tandimplantat ersätter tänder som ofta förlorats på grund av orala sjukdomar. Riskfaktorerna för orala sjukdomar kan dock kvarstå och till exempel leda till periimplantit. Periimplantitbehandling är avgörande för implantatöverlevnad. För att ytterligare förstå vad som påverkar huruvida äldre personer genomgår perimplantitbehandling genomfördes följande litteraturgenomgång. Syfte var att utforska och kartlägga vilka faktorer som påverkar huruvida äldre personer genomgår periimplantitbehandling eller ej.  Metod: En litteraturstudie utfördes genom att systematiskt söka, identifiera, granska och sammanställa vetenskaplig litteratur gällande ämnet. Systematiska sökningar genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl.Totalt identifierades 258 artiklar varav slutligen 9 artiklar inkluderas i resultatet. Urvalsprocessen understöddes av kvalitetsgranskning av artiklarna med hjälp av granskningsmallar. Resultat: Studiens resultat visar att kunskap var en viktig faktor förl att behandla periimplantit- såväl hos tandvårdspersonal som patienter. Andra faktorer som påverkade var tillgång till tandvård, patientens hälsotillstånd och ekonomiska situation. Slutsats: Periimplantit är ett komplext tillstånd och många faktorer påverkar hälsan. Ingen av de identifierade studierna har beskrivit mer samhälleliga faktorer som kan tänkas påverka om periimplantitbehandling genomförs eller ej. Studien visar att fortsatt forskning beträffande periimplantit behövs, till exempel interventioner gällande kunskap och kommunikation samt interventioner på övergripande, mer samhällelig nivå som kan tänkas påverka om periimplantitbehandling utförs eller ej. / Introduction/Background: The proportion and number of elderly people is increasing worldwide. Today´s elderly people are aging with more natural teeth and dental implants than ever before. Dental implants replace teeth that are often lost due to oral diseases. However, the risk factors for oral disease may persist and lead to peri-implantitis. Peri-implantitis treatments is essential for implant survival. To further understand whether older people undergo peri-implantitis treatment or not, this paper was written. Aim: The purpose of the study was to to explore and map factors that affect whether older people with  undergo peri-implantitis treatment or not.  Method: A literature study was carried out by systematically searching, identifying, reviewing and compiling scientific literature on the subject. Systematic searches were carried out in the PubMed and Cinahl databases. A total of 258 articles were identified and 9 articles are included in the results. These were quality reviewed using review templates. Results: The results of the study shows knowledge was an important factor in treatening peri-implantitis- both in staff and patients. Other influencing factors were access to dental care, the patient´s state of health and financial situation. Conclusion: The study shows that peri-implantitis is an area where further research is needed, especially in terms of communication, knowledge and regarding social factors that can affect whether peri-implantitis treatment is performed or not. Especially studies concerning  factors are lacking.

Introduktion: Att minska användningen av tobak och nikotinprodukter i samhället är avgörande då det är en betydande riskfaktor för allmän hälsa och oral hälsa hos ungdomar. Under ungdomsåren utforskar ungdomar olika identiteter och intressen, vilket ibland kan inkludera riskabla beteenden som tobaksanvändning. Genom att implementera hälsofrämjande strategier riktade mot ungdomar minskas hälsoriskerna och hälsan främjas. Syfte: Att beskriva tobaksanvändning och dess effekt på oral hälsa bland ungdomar i åldern 13–26 år Metod: Sökningen genomfördes i två databaser, PubMed och CINAHL. Totalt valdes 11 artiklar ut som ansågs svara på syftet och genomgick sedan en kvalitetsgranskning enligt Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) granskningsmallar. Dessa artiklar omfattade ungdomar i åldersspannet 13–26 år. Resultat: Tobaksanvändning har en negativ effekt på ungdomars orala hälsa, vilket inkluderar en ökad förekomst av karies, parodontal ohälsa, benförlust, gingival recession, oral mukosal lesion och muntorrhet.  Diskussion: Tobaksanvändning, både genom rökning och snusning, har betydande konsekvenser för oral hälsa, vilket förstärker behovet av att integrera ett biopsykosocialt perspektiv i forskningen och vårdpraxisen för att förbättra interventioner för ungdomars oralhälsa. De utvalda artiklarna från olika länder bidrar med sin globala omfattning och mångfald till en djupare förståelse av tobaksanvändningens påverkan på ungdomars oral hälsa. Slutsats: Ungdomar är särskilt mottagliga för ohälsosamma beteenden, och trots att rökning minskar, ökar användningen av andra tobaksprodukter, vilket höjer risken för hälsoproblem. Det är nödvändigt med ett samarbete mellan olika samhällsaktörer för att främja både den allmänna och den orala hälsan hos ungdomar.

Introduktion/Bakgrund: Under det senaste decenniet har dental erosion blivit ett omtalat ämne då förekomsten av det ökat markant. Anledningen till denna ökade förekomst beror bland annat på individers attityder och vanor. Dental erosion påverkar individen negativt då den orala hälsan försämras. Dental erosion kan även leda till obehag och smärta för patienten då tandens skikt försämras. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva ungdomars attityder och kunskaper om dental erosion. Metod: En litteraturstudie utfördes genom att på ett systematiskt sätt granska och sammanställa rådande forskning och kunskap gällande ämnet från databaserna PubMed, CINAHL och Onesearch. Granskningsmallar nyttjades för de studier som inkluderades efter kvalitetsgranskningen. Sammanlagt inkluderades 8 studier i presenterat resultat.Resultat: Presenterat resultat sammanställs i ordning efter följande underrubriker; ’’Attityder och kunskaper om dental erosion’’ ’’Ungdomars kunskaper och attityder gällande prevalens av dental erosion i samband med erosiva drycker’’. Studiens resultat visade att ungdomar har bristande kunskaper gällande dental erosion och att detta påverkar deras attityd gällande förändring. Slutsats: Ungdomars kunskap kring dental erosion är bristande. Detta i kombination med dålig attityd kring förändring leder till ökad benägenhet att vara utsatt för dental erosion. Pojkar har i större utsträckning än flickor dental erosion och värre gradering av det.

Syfte: Studiens syfte var att studera munhygien- och kostvanor hos individer som arbetar natt inom vården. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie med pappersenkäter som datainsamlingsverktyg genomfördes. Urvalet var nattarbetare inom vård- och omsorgssektorn på sju arbetsplatser i södra Sverige. Analys av materialet genomfördes i form av deskriptiv statistik som redovisas i text och tabeller. Resultat: Totalt deltog 73 nattarbetare. Studien visade att majoriteten borstade tänderna två gånger om dagen i två minuter med fluoridtandkräm. Cirka hälften av deltagarna (n=36, 49,3%) använde sig av extra fluoridtillskott, och 69,9% (n=51) utförde regelbundet approximal rengöring. Gällande kostvanorna visade resultatet en hög konsumtion av småätande mellan måltider och intag av sötade drycker. Dessutom missade en majoritet dagligen frukost, middag eller lunch. Slutsats: Studien visar att nattarbetare har goda munhygienvanor, men missar huvudmåltider vilket ger upphov till frekvent småätande som kan vara en risk för den orala hälsan. Det visar också behovet av ytterligare forskning för att förstå de underliggande faktorerna bakom nattarbetares hälsobeteenden. / Purpose: The aim of the study was to examine oral hygiene and dietary habits among individuals working night shifts in healthcare. Method: A quantitative cross-sectional study utilizing paper surveys as data collection instrument was conducted. The sample consisted of night-shift workers in the healthcare and social care sector at seven workplaces in southern Sweden. The material was analyzed using descriptive statistics, presented in text and tables. Results: A total of 73 night shift workers participated. The study showed that the majority brushed their teeth twice a day for two minutes using fluoride toothpaste. Approximately half of the participants (n=36, 49,3%) used additional fluoride supplements, and 69,9% (n=51) performed regular interdental cleaning. Regarding the dietary habits the results showed a high consumption of snacks between meals and intake of sweet beverages. Additionally, a majority missed breakfast, dinner or lunch daily. Conclusion: The study demonstrates that night-shift workers have good oral hygiene habits but tend to miss main meals, leading to frequent snacking, which may pose a risk to their oral health. It also highlights the need for further research to understand the underlying factors behind the health behaviors of night-shift workers.