Syfte: Syftet med studien var att undersöka tandhygienisters erfarenheter av uppsökande tandvård och deras upplevelser om dess effekt på oral hälsa hos beroende äldre. Metod: Studien bygger på en kvalitativ metod med en induktiv ansats. Nio legitimerade tandhygienister som arbetar med uppsökande tandvård inkluderades i studien. Inklusionskriterier var tandhygienister som arbetade med uppsökande tandvård i minst sex månader och minst två år som tandhygienist. Exklusionskriterien var tandhygienister som arbetade mindre än tre dagar i veckan med uppsökande tandvård. Intervjuer utfördes och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Uppsökande tandvård upplevdes höja engagemanget hos vårdpersonalen gällande den orala hälsan. En tanke har väckts att den orala hälsan tillhör resten av kroppen. Okunskap och attityder kunde dock begränsa effekten av arbetet med munvård. Känsla av frihet samt meningsfullhet nämndes som fördelar med arbetet med uppsökande tandvård. Faktorer som behövde förändras för att arbetet med uppsökande tandvård skulle vara mer effektivt och den orala hälsan bättre hos de äldre var större samverkan mellan professioner, bättre ergonomiskt stöd samt stöd till vårdpersonal som upplevdes för stressad. Slutsats: Äldre individer på vårdboende upplevs fortfarande ha en eftersatt munhygien. Uppsökande tandvård uppfattas vara en insats som sätter den orala hälsan i fokus, men det finns faktorer som försvårar arbetet med munvård på vårdboenden, främst på organisationsnivå. Trots detta finns möjligheter för att kunna erbjuda en mer adekvat munvård.

Bakgrund: En beteendeförändring kan vara ett långt och komplext förlopp. Det finns olika beteendepåverkande metoder att ta till stöd vid en process till beteendeförändring där de har gemensamt att strategiskt arbeta med en patients beteendeförändring. Syfte: att studera vilket vetenskapligt stöd det finns för att användning av beteendepåverkande metoder inom tandvården ger resultat till förbättrade munhygienbeteenden och oral hälsa hos patienter. Metod: En systematisk litteraturstudie utfördes och vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Dentistry & Oral Sciences Source, PubMed, CINAHL with fulltext samt PsycINFO. Resultat: Beteendepåverkande metoder som återfanns i litteraturstudien var health belief model, transteoretiska modellen, health action process approach, utbildningsprogram baserat på kognitiva beteendeprinciper på individ- samt gruppnivå, social kognitiva teorin, theory of planned behavior och theory of reasoned action. Begrepp som återfanns var känsla av sammanhang [KASAM], locus of control samt self-efficacy. Self-efficacy visade sig vara ett viktigt begrepp. Resultaten var motstridiga, det fanns både stödjande och icke stödjande resultat till förbättrade munhygienbeteenden samt gingivala förhållanden. Slutsats: Beteendepåverkande metoder i syfte att förbättra munhygienbeteende kan vara användbart i arbete med beteendeförändring. Self-efficacy är ett viktigt begrepp att beakta. Det finns behov av mer forskning som visar på evidens att beteendepåverkande metoder är effektiva inom tandvården.

Aim: The aim of the study was to investigate how independent elderly people experience the development of dental care in Sweden. Method and design: The design of the study is qualitative with an inductive approach. Seven elderly was included in the study. The data was collected through seven interviews. The interviews were analyzed using a qualitative content analysis. An ethical self-examination was conducted in consultation with the mentor. Results: The result shows that independent elderly people believe that the dental care in Sweden has undergone a positive change from a life-cycle perspective. The results are presented in the main categorieschanges in dental care and professional individual dental care treatment. The main category changes in dental care was divided into three subcategories: more competent dental care professionals and a more expensive dental care. The professional individual dental care treatment was divided into patient-centered dental care, improved working methods and reduced pain during treatment. Conclusion: Dental care has been improved from a life cycle perspective due to improved treatment methods, developed resources and a more accommodating dental care. This study cannot be transferred to the rest of the population. / Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur oberoende äldre upplever tandvårdens utveckling ur ett livscykelperspektiv. Metod: Studien var av kvalitativ design och antogs med en induktiv ansats. Studien utfördes genom intervjuer och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. I studien inkluderades sju oberoende äldre som har besökt tandvården regelbundet under hela livet. En etisk egengranskning utfördes i samråd med handledare. Resultat: Resultatet visar att tandvården har genomgått en positiv förändring ur ett livscykelperspektiv hos oberoende äldre. Resultatet presenteras i huvudkategorierna förändring av tandvården och professionellt individuellt omhändertagande. Huvudkategorin förändring av tandvården delas upp i underkategorierna mer kompetenta tandvårdsprofessioner och dyrare tandvård. Huvudkategorin individuellt omhändertagande delas upp i patientcentrerat bemötande, förbättrat arbetssätt och minskad smärta vid behandling Slutsats: Tandvården har förbättrats genom utvecklade behandlingsmetoder med utvecklade resurser och en mer tillmötesgående vård. Resultatet från denna studie går inte att överföra på andra individer.

Syfte: Syftet var att jämföra gymnasieelevers munhygienvanor samt konsumtion av sötsaker och snacks, före respektive under distansundervisning, till följd av covid-19-pandemin. Med två frågeställningar, vilka syftade till att jämföra kvinnor och män. Metod: Metoden var en kvantitativ enkätstudie där 215 gymnasieelever i årskurs tre, vilka haft distansundervisning under läsåret 2020–2021, bjöds in till deltagande. Data analyserades genom Fisher exact test, där statistisk signifikans ansågs vid p≤0.05. Resultat: Totalt deltog 86 gymnasieelever. Resultatet visade statistisk signifikant skillnad vid jämförelse av samtliga respondenters tandborstningsfrekvens (p=0.040), mellanrumsrengöringsfrekvens (p=0.001) samt konsumtion av sötsaker och snacks (p=0.001) före respektive under distansundervisning. Vid jämförelse förändrades kvinnornas tandborstningsfrekvens mer än männens (p=0.026 respektive p=o.411). Slutsats: Både munhygienvanor och konsumtion av sötsaker och snacks har påverkats i hög grad av distansundervisning till följd av covid-19-pandemin. Minskad tandborstningsfrekvens och ökad konsumtion av sötsaker och snacks bidrar till risk för oral ohälsa. / Aim: The purpose was to compare high school students’ oral hygiene habits and consumption of sweets and snacks before and during distance education, because of the covid-19-pandemic. With two question statements, which aimed to compare women and men. Method: The method was a quantitative questionnaire study in which 215 high school students in year three who had distance education during the academic year 2020-2021 were invited to participate. Data were analyzed through the Fisher exact test; statistical significance was considered at p≤0.05. Results: A total of 86 students participated. The results showed statistically significant difference when comparing all respondents' toothbrushing frequency (p=0.040), frequency of interdental cleaning (p=0.001) and consumption of sweets and snacks (p=0.001) before and during distance education. By comparison, women's toothbrushing frequency changed more than men's (p=0.026 respectively p=o.411). Conclusion: Both oral hygiene habits and consumption of sweets and snacks have been affected by distance education because of the covid-19-pandemic. Reduced toothbrushing frequency and increased consumption of sweets and snacks contribute to risk of oral diseases.

Bakgrund: Mineraliseringsstörning på tänder kan antingen vara genetiska eller orsakas av interna och/eller externa faktorer. De olika faktorerna orsakar antingen en lokal eller en generell mineraliseringsstörning på emalj. En av faktorerna är en kemikalisk i form av fluor. Fluoridhalter i vatten som är mellan 1,5 – 3,0 mg/l kan orsaka dental fluoros, vilket gör tänderna ömtåliga och mycket sköra. Det har upptäckts höga fluorhalter, i dricksvatten, även långt över det av WHO rekommenderade, 1,0 mg/l, i flera olika länder, däribland Sydafrika. Syfte: Att studera samband mellan fluoridkoncentration i dricksvatten och dental fluoros i Sydafrika hos barn. Frågeställning: Hur påverkar höga respektive låga fluoridkoncentrationer förekomsten av dental fluoros i Sydafrika? Metod: Databaserna DOSS, MEDLINE samt CINHAL användes för att utföra litteraturstudien. Totalt inkluderades 10 artiklar som sedan kvalitetsgranskades inspirerade Forsberg & Wengström kvalitetsgranskningsmall. Resultat: Barn som bodde i ett lågt fluoridområde med 0,19 mg/l, där var det 49% som hade dental fluoros och 38% hade ingen dental fluoros. På områden med hög fluoridhalt upp till 3,00 mg/l var det 96% av barnen som hade dental fluoros, varav 30% hade grad 5 vilket är svår dental fluoros. Slutsats: Ju högre fluoridkoncentrationer i dricksvatten desto större antal fall av dental fluoros / Background: Teeth mineralization disorder can either be genetic or caused by internal and/or external factors. The various factors cause either a local or a general enamel mineralization disorder. One of the factors is a chemical in the form of fluoride. Fluoride levels in water between 1.5 - 3.0 mg/l can cause dental fluorosis, making teeth delicate and very brittle. High fluorine levels have been detected in drinking water, even well above the WHO recommended 1.0 mg/l, in several different countries, including South Africa. Aim: To study the relationship between fluoride concentration in drinking water and dental fluorosis in South Africa in children. Question: How do high respective low fluoride concentrations affect the incidence of dental fluorosis in South Africa? Method: The DOSS, MEDLINE and CINHAL databases were used to carry out the literature study. A total of 10 articles were included, which were then quality checked inspired by Forsberg & Wengström's quality review template. Results: Children living in a low fluoride range of 0.19 mg/l, where 49% had dental fluorosis and 38% had no dental fluorosis. In areas with high fluoride concentrations up to, 3.00 mg/l, 96% of children had dental fluorosis, of which 30% had grade 5 which is severe dental fluorosis. Conclusion: The higher the fluoride concentrations, the greater the number of dental fluorosis cases.

En god munhälsa kan förebygga sjukdomar hos sköra äldre i ordinärt boende. Hur välinformerade vårdpersonalen i hemsjukvården är om munhälsa och tandvårdsbidrag spelar en stor roll i arbetet med att uppmärksamma äldres rätt till tandvårdsinsatser och kan vara avgörande för att förebygga orala sjukdomar. Syfte: Enkätstudiens syfte var att studera vilken kunskap och hurdana attityder som finns till äldres munhälsa och munvård bland olika professioner inom hemsjukvården. Metod: Interprofessionella team bestående av sjuksköterskor, fysioterapeuter, arbetsterapeuter och undersköterskor besvarade en enkät om munhälsa och munvård. Resultat: Antal arbetade år med äldre ökade förmågan att utföra munvård samt kunskapen om regelverket kring äldres tandvård. Även utbildning påverkade vilken kunskap vårdpersonal i hemsjukvården upplever att de har för att kunna utföra munvård. Utbildning och kunskap för att kunna utföra munvård skiljde sig mellan respondenterna. Signifikant skillnad fanns mellan sjuksköterskor och arbetsterapeuter (p=0,003) samt mellan sjuksköterskor och fysioterapeuter (p=<0,001). Flest sjuksköterskor hade fått utbildning i munvård både under sin grundutbildning eller i sitt arbetsliv. Majoriteten av vårdpersonalen i hemsjukvården vet att det går att förhindra sjukdom i munnen och de flesta är positiva till munvårdsarbete enligt enkätstudien.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka sambandet mellan socioekonomiska faktorer, oral hälsa och oral hälsorelaterad livskvalitet. Material och metod: Det gjordes en systematisk litteratursökning som gav totalt 454 träffar varav 24 artiklar var relevanta. Artiklarna granskades efter relevans och kvalitet och inkluderades därefter i studien. Resultat: Socioekonomiska faktorerna inkomst, utbildning, yrke, social status, kön och etnicitet var associerade med oral hälsa, dock var inkomst och utbildning det som var mest korrelerat med oral hälsa. Sämre oral status kunde verifieras med klinisk undersökning som oftast undersökte antal tänder, karies och parodontit, vilket antogs kunna påverka oral hälsorelaterad livskvalitet. Detta tillsammans med patientens självskattade orala hälsa formar patientens egentliga orala hälsa ur ett biomedicinskt och biopsykosocialt perspektiv. Slutsats: Denna studie har beskrivit sambanden mellan oral hälsorelaterad livskvalitet, socioekonomiska faktorer och oralt hälsostatus. De socioekonomiska faktorer som har mest påverkan på oral hälsa är inkomst och utbildning för alla ålderskategorier. / Purpose: The purpose of this study is to examine the relationship between socio-economic factors, oral health and oral health-related quality of life. Material and methods: A systematic literature search yielded a total of 454 hits of which 24 articles were relevant. The articles were reviewed for relevance and quality before inclusion in the study. Results: Socio-economic factors such as income, education, occupation, social status, gender and ethnicity were associated with oral health status. However, income and education were strongly correlated with oral health status. Poorer oral health status such as fewer number of teeth, dental caries and periodontal disease could affect the oral health-related quality of life. This, together with the patient's self-rated oral health mold the patient's actual oral health from both a biomedical and biopsychosocial perspective. Conclusions: This study described links between oral health-related quality of life, socioeconomic factors and oral health status. The socio-economic factors that have the most impact on oral health in all age categories are income and education.

Syftet med denna studie var att via intervjuer av nyckelpersoner, varav tre inom vårdsektorn och en antropolog, identifiera en del av de faktorer som påverkar arbetet med att förbättra den orala hälsan och i synnerhet införandet av ett förebyggande tandvårdssystem i Kosovo. Kvalitativa intervjuer med fyra nyckelpersoner genomfördes och analyserades enligt Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat av intervjumaterialet mynnade ut i följande kategorier: Förebyggande tandvård saknas, Socioekonomiska hinder, Brist på strategi och fakta och God vilja. Kategorierna visar på följande faktorer som påverkar situationen för den orala hälsan i Kosovo. Det finns en hälsoplan där man bland annat planerar att minska kariesförekomst med 10 procent fram till år 2014, men den verkställs inte. Detta får till följd att kariesprevalensen fortfarande är hög och akuttandvården dominerande. Resultat från intervjuerna visar även att sociala bestämningsfaktorer påverkar oral hälsa och tillgången till tandvård, patienter med låg socioekonomisk status undviker tandvården och söker vård endast vid akut värk. Respondenterna uppgav att epidemiologiskt underlag och forskning skulle underlätta utveckling av olika preventiva aktivitetsprogram. Brist på ett sjukförsäkringssystem och korruption anses förhindra utvecklingen av en fungerande förebyggande tandvård. I intervjumaterialet har faktorer identifierats som på sikt gynnar införandet av den förebyggande tandvården. Man har nyligen startat en kurs i förebyggande tandvård vid odontologiska fakulteten i Pristina. Studien visar att avsaknad av ett förebyggande tandvårdssystem försvårar situationen för den orala hälsan i Kosovo. De sociala bestämningsfaktorerna påverkar idag tillgången till tandvården och även utveckling av hälso- och sjukvårdssystemet. / The aim of the study was that through interviews with key persons, including three in health sector and an anthropologist, identify some of the factors affecting the work to improve the oral health and especially the introduction of a preventive dental care system in Kosovo. Qualitative interviews with four key persons was conducted and analyzed, according to Graneheim and Lundmans qualitative content analysis. Results of the interviews fall into the following categories: Preventive dental care is lacking, Socio-economic barriers, Lack of strategy and facts and Good will. The categories show the following factors affecting the situation of the oral health in Kosovo. There is a health plan that includes plans to reduce tooth decay by 10 percent until 2014, but it is not being executed. This has the effect of caries prevalence is still high, and emergency dental care is dominant. Results from the interviews also show that the social determinants affect oral health and access to dental care, patients with low socioeconomic status avoids dental care and seek treatment only for acute pain. Respondents stated that the epidemiological data and research would facilitate the development of preventive activity program. Lack of a health insurance scheme and corruption are considered being barriers for the development of a workable preventive dental care. The interviews also identified factors which ultimately favor the introduction of preventive dental care. Recently the faculty in Pristina started a course in preventive dentistry. The present study shows that the lack of a preventive dental care system complicates the situation for the oral health of Kosovo. The social determinants are affecting the access to dental care and also development of the health care system.

Många faktorer påverkar den orala hälsan, däribland kosten. Idag finns många olika kosttyper samt livsstilar, och något som ökar i Sverige är den vegetariska kosthållningen. Syftet med denna litteraturstudie är därför att kartlägga vilken inverkan vegetarisk kost har på den orala hälsan. Artiklarna som användes i denna litteraturstudie hämtades från databasen PubMed, och studiernas referenslistor granskades kritiskt. Det upptäcktes också artiklar genom referenslistgranskningen. Totalt användes 11 artiklar i denna studie och dessa visade på vissa skillnader mellan vegetarianers och icke-vegetarianers orala hälsa. Två studier påträffade en ökning av salivsekretionen hos vegetarianer. En olikhet gällande män och kvinnors kariesförekomst observerades. En del av studierna som berörde ämnet karies, visade på en högre förekomst hos vegetarianerna. En annan del visade det motsatta. Det har förekommit en ökad eller ingen ökad frekvens av tanderosion och abrasion hos vegetarianer. Gällande det parodontala fanns motsägande resultat om vegetarianerna hade bättre parodontal hälsa eller inte. En ökad konsumtion av grönsaker samt en minskad konsumtion av alkohol och sötsaker har observerats hos vegetarianer. Slutsatsen av denna litteraturstudie är att det finns motstridiga resultat kring hur den orala hälsan påverkas vid vegetarisk kost. Det krävs därför mer forskning. / Many factors affect oral health, including diet. Today there are many different types of diet and lifestyles, and particular the vegetarian diet is increasing in Sweden. The purpose of this study is to identify the impact of vegetarian diet on oral health. The articles used in this study were taken from the database PubMed, and reference lists of the studies were examined critically. Further articles were also discovered by reviewing the reference list of the original articles. There were a total of 11 articles in this study and these showed some differences between vegetarians and non-vegetarians oral health. Two studies find an increase in saliva secretion in those on a vegetarian diet. A difference regarding men's and women's caries prevalence was observed. Some of the studies involving substance caries, showed a higher incidence in vegetarians. Another part showed the opposite. There has been an increase or no increase in tooth erosion and abrasion of vegetarians. Regarding the periodontal there were contradicting results about the vegetarians had better periodontal health or not. An increased consumption of vegetables and a reduced consumption of alcohol and sweets have been observed in those on a vegetarian diet. The conclusion of this study is that there are conflicting results regarding how oral health is affected by vegetarian diet. Therefore is more research needed.

Introduktion/Bakgrund: Demenssjukdom är ett spektrum av neurodegenerativa tillstånd som kännetecknas avgradvis kognitiv försämring. Globalt påverkar demenssjukdom miljontals äldre individer och deras omgivning.Oral hälsa är ofta förbisedd i vårdprocesser kring demenssjukdom. Orala hälsa är viktig för livskvaliteten. Sämreoral hälsa kan leda till sämre livskvalitet, smärta och påverkan på allmänhälsan. Munhälsointerventioner är därförviktiga för att förbättra livskvaliteten och minska riskerna för orala hälsoproblem.Syfte: Att kartlägga munhälsofrämjande interventioner riktade mot äldre individer med demenssjukdom.Frågeställningar: Vilka interventioner riktas mot demenssjuka för att främja deras orala hälsa? Vilka aktöreransvarar för genomförandet av interventionerna?Metod: En litteraturstudie genomfördes för att systematiskt granska och sammanställa befintlig forskning ochkunskap om ämnet. Databaserna PubMed och CINAHL användes. Analys genomfördes med hjälp avgranskningsmallar för att bedöma kvaliteten på de inkluderade studierna.Resultat: Utbildning för vårdpersonal och samarbetsbaserade strategier med vårdpartners ledde till bättre oralhygien och livskvalitet för äldre individer med demenssjukdom. Resultaten visade att enkla, regelbundna insatsersom tandborstningstekniker och kommunikationsträning hade positiva effekter på oral hälsa och välbefinnandebland äldre individer med demenssjukdom. Samarbete mellan tandvårdspersonal, vårdpersonal och vårdpartnersförbättrade den orala hälsan hos äldre individer med demenssjukdom.Slutsats: Äldre individer med demenssjukdom har ofta haft bristande oral hälsa. För att förbättra den orala hälsanhos äldre individer med demenssjukdomar är det viktigt att vara medveten om att det är ett komplext vårdpanoramasom äldre individer vårdas inom. Interventioner på en mer övergripande nivå, såsom syftar till att etablerasamarbete i strategier, tycks vara ett utvecklingsområde.