<p>Bemanningsbranschen i Sverige växer snabbt och närmare en procent av den totala arbetskraften i landet är anställd i bemanningsföretag. Tidigare forskning har ur ett organisationspsykologiskt perspektiv undersökt hur direktanställd personal reagerar på inhyrd personal och vice versa, då indikationer på att stigmatisering av inhyrd personal negativt påverkar arbetstillfredsställelsen framkommit. Dock har inga socialpsykologiska studier om direktanställdas arbetstrivsel i telemarketingbranschen kunnat hittas. Utifrån denna bakgrund syftar denna studie till att undersöka ingroup/outgroup bias i relation till direktanställd personals arbetstrivsel inom telemarketingbranschen. I en enkät ombads direktanställda vid ett telemarketingföretag att ta ställning till påståenden om personalrelationerna på arbetsplatsen. Resultaten indikerade att ingroup/outgroup bias kan förklara en betydande del av variansen i de direktanställdas arbetstrivsel, samt att direktanställd personal i homogena arbetsgrupper uppvisar hög grad av ingroup/outgroup bias till skillnad från kollegor i blandade arbetsgrupper. Utifrån erhållna resultat diskuteras relationen mellan personalintegration och ökad trivsel.</p>

Bemanningsbranschen i Sverige växer snabbt och närmare en procent av den totala arbetskraften i landet är anställd i bemanningsföretag. Tidigare forskning har ur ett organisationspsykologiskt perspektiv undersökt hur direktanställd personal reagerar på inhyrd personal och vice versa, då indikationer på att stigmatisering av inhyrd personal negativt påverkar arbetstillfredsställelsen framkommit. Dock har inga socialpsykologiska studier om direktanställdas arbetstrivsel i telemarketingbranschen kunnat hittas. Utifrån denna bakgrund syftar denna studie till att undersöka ingroup/outgroup bias i relation till direktanställd personals arbetstrivsel inom telemarketingbranschen. I en enkät ombads direktanställda vid ett telemarketingföretag att ta ställning till påståenden om personalrelationerna på arbetsplatsen. Resultaten indikerade att ingroup/outgroup bias kan förklara en betydande del av variansen i de direktanställdas arbetstrivsel, samt att direktanställd personal i homogena arbetsgrupper uppvisar hög grad av ingroup/outgroup bias till skillnad från kollegor i blandade arbetsgrupper. Utifrån erhållna resultat diskuteras relationen mellan personalintegration och ökad trivsel.

Across two studies I examined how making an intergroup ideology salient affected White Canadians’ openness to persuasive appeals and their support for increased government funding to provide clean running water to First Nations communities. In Study 1, 247 White Canadian participants were exposed to either multicultural or colour-blind ideology or no ideology and read six strong arguments in favor of increased government funding. Participants then rated their support for increased funding. Results revealed that White Canadians exposed to multiculturalism allocated less government funding to the issue than did those in the no-ideology condition. In Study 2, 74 White Canadian participants completed all the same measures except they did not read the strong arguments prior to rating their support. Results revealed that White Canadians exposed to multicultural or colour-blind ideology showed greater support for government funding than did those in the no-ideology condition. Implications are discussed. / October 2015

På samma sätt som saker och ting kategoriseras, grupperar sig människor till ”vi” och ”dem”. Tidigare forskning har visat att både en gärningsman och ett vittnes etniska ursprung har avgörande betydelse för hur en gärningsman bedöms vid ett brott. Denna studie undersökte om deltagarnas och gärningsmannens etniska ursprung inverkade på attityden till att vittna vid ett brott. Studien var en kvasiexperimentell enkätundersökning där sammanlagt 166 skolelever i årskurs 9, varav 81 av utländskt ursprung fick besvara påståenden utifrån en fiktiv berättelse då gärningsmannens etnicitet manipulerades. Ingen skillnad kunde påvisas mellan de olika etniska gruppernas attityd till att vittna beroende på gärningsmannens etnicitet. Dock påvisades en skillnad mellan de olika etniska gruppernas attityd till att vittna oberoende gärningsmannens etnicitet. Således gav hypoteserna inget stöd. Resultatet kan bero på att skoleleverna i studien kom från heterogena skolor, och på så vis kunnat utveckla en social samhörighet med varandra.

No description available.

Extreme right-wing political parties and movements are growing in number and size all over Europe and in their tail, an increased political focus on immigration and its pros and cons. Sweden is no exception to the European trend and the Swedish extreme right-wing political party, Sverigedemokraterna, became the third largest political party in the latest elections for the Swedish parliament in 2014. The objective of this study is to contribute to the current debate on rising right-wing party affiliation through an analysis of the reasons for extreme right-wing voting behavior of immigrants in Sweden. Through a case-study based on six in-depth interviews with immigrants voting for Sverigedemokraterna, the study looks into issues regarding social group identification as the issue of identification with or repudiation of the ‘outgroup’ appears, from previously conducted research, to be a key issue. An analysis of policy documents of Sverigedemokraterna, previously conducted research and finally an interview conducted by a Swedish anti-racist organization is also included in the case-study. The study shows that the reasons behind immigrant extreme right-wing voting behavior present substantial similarities with other highly represented groups of extreme right-wing voters in that voting is, in line with Realistic Conflict Theory, encouraged by a perceived socio-economic threat emanating from an identified ‘outgroup’. Further, the study validates the assumption of ‘in-’ and ‘outgroup’ identification as being a key issue in determining motives behind extreme right-wing voting. The key explanatory factor of the voting behavior of the studied group indeed shows to be the rejection of an identification with a homogenous group of ‘immigrants’. Finally, the study shows that the rejection of an identification with a homogenous group of ‘immigrants’, removes the theoretical base for assuming that immigrants should be expected to show favorable attitudes towards the group of immigrants in general.

In order to defend against outgroups, males and females respond to outgroup threat with different strategies. Specifically, males have been shown to respond to outgroup threat with increased ingroup solidarity and cooperation which is likely reflective of their ancestral role as warriors. What remains unknown is whether this cooperative warrior mindset among males not only increases ingroup prosociality, but also decreases ingroup aggression. Aggression against ingroup members under outgroup threat would likely disadvantage the ingroup by reducing the ingroup’s collective formidability. Further, prosocial motivations inhibit aggression. As such, I hypothesized that sex and outgroup threat would interact such that males, but not females, would respond to outgroup threat with reduced aggression towards ingroup members. To test this hypothesis, 41 male and 60 female participants were induced to either feel outgroup threat or no threat. All participants were then provoked by an ingroup member and then given a chance to aggress against that individual. Failing to support my hypothesis, outgroup threat did not interact with sex to predict aggression against ingroup members. This interactive effect was not further moderated by personality factors relevant to aggression. I discuss my findings in context of statistical power and the punishment of deviant ingroup members.

The aim of this thesis is to overview studies examining the effect ethnicity has on the neural and physiological responses associated with empathy and the underlying mechanisms behind this effect.  It has been revealed that ethnicity can modulate the empathic responses in that faster physiological arousal and greater sensorimotor resonance occurs during the perception of own ethnic members in suffering. A reduction and even total absence of activity in empathy-associated brain regions such as anterior cingulate cortex, anterior insula, temporo partial junction and medial prefrontal cortex has further been seen during the perception of other ethnic members in pain. There have however been studies where ethnicity has not had an effect on empathic responses, indicating that it might not be ethnicity per se but instead other underlying mechanisms that causes the difference in empathic responses. There is an ongoing debate on which these mechanisms might be. It has been suggested that it might be attitudes, similarity and familiarity with the target, general ingroup bias, differences in perceptual processes and culture. The thesis will end with a discussion on how the results can be interpreted, the implications of the results, proposals for future research directions and a conclusion.

国立情報学研究所で電子化したコンテンツを使用している。

Tatueringar har historiskt sett väckt fördomar hos människor i form av att tatuerade individer uppfattas besitta negativa egenskaper. Denna studie undersökte hur tatueringar på en förskollärare var relaterade till utomståendes uppfattning om dennes lämplighet att ta hand om barn. Vidare undersöktes även om likhetseffekten var en faktor i tatuerade och icke-tatuerade deltagares bedömning av yrkesutövaren. Genom en kvantitativ vinjettstudie fick 151 universitetsstudenter bedöma en förskollärares lämplighet utifrån 14 yrkesrelaterade egenskaper. Cirka hälften av deltagarna bedömde en icke-tatuerad förskollärare och den andra hälften bedömde en tatuerad förskollärare. Av deltagarna var 65 själva tatuerade och 86 icke-tatuerade. Resultatet presenterade inga signifikanta skillnader i bedömningen mellan den tatuerade förskollärarens och den icke-tatuerade förskollärarens lämplighet. Det fanns heller ingen skillnad i bedömningen utifrån om deltagaren själv hade tatueringar eller inte. Studiens resultat skiljer sig delvis från tidigare forskning och kan därav ligga till grund för vidare fördjupning i fördomar kring tatueringar inom olika yrken.