none

This article examines the dynamics of bank profitability in the USA, Germany, Great Britain, France, Italy and Switzerland over the period 1993-2014. We find long-run bank profit persistence in all six countries in the period before the financial crisis in 2008. Banks with large capital ratios are persistently more profitable, and there is little evidence of a link between bank size and the persistence of bank profits. Commercial (saving) banks are persistently more (less) profitable in four of the six countries. The effects of the financial crisis in 2008 differed dramatically across countries as well as across ownership types. While US banks experienced dramatic declines in the immediate aftermath of the crisis, they recovered much faster than their European counterparts and essentially retain their long run profit potential by the year 2014.

The last decade has seen the transition from single-core processors to multi-cores and many-cores. This move has by and large shifted the responsibility from chip manufacturers to programmers to keep up with ever-increasing expectations on performance. In the single-core era, improvements in hardware capacity could immediately be leveraged by an application: faster machine - faster program. In the age of the multi-cores, this is no longer the case. Programs must be written in specific ways to utilize available parallel hardware resources. Programming language support for concurrent and parallel programming is poor in most popular object-oriented programming languages. Shared memory, threads and locks is the most common concurrency model provided. Threads and locks are hard to understand, error-prone and inflexible; they break encapsulation - the very foundation of the object-oriented approach. This makes it hard to break large complex problems into smaller pieces which can be solved independently and composed to make a whole. Ubiquitous parallelism and object-orientation, seemingly, do not match. Actors, or active objects, have been proposed as a concurrency model better fit for object-oriented programming than threads and locks. Asynchronous message passing between actors each with a logical thread of control preserves encapsulation as objects themselves decide when messages are executed. Unfortunately most implementations of active objects do not prevent sharing of mutable objects across actors. Sharing, whether on purpose or by accident, exposes objects to multiple threads of control, destroying object encapsulation. In this thesis we show techniques for compiler-enforced isolation of active objects, while allowing sharing and zero-copy communication of mutable data in the cases where it is safe to do so. We also show how the same techniques that enforce isolation can be utilized internal to an active object to allow data race-free parallel message processing and data race-free structured parallel computations. This overcomes the coarse-grained nature of active object parallelism without compromising safety. / UPMARC

Bakgrund och problem: Forskning kring ägares heterogenitet har lett till att ägare kan kategoriseras efter preferenser och strategier i bolagsstyrningen. Homogeniteten inom ägarkategorierna kan dock ifrågasättas både inom den egna nationella kontexten och över institutionella kontexter. Företagsgrupper är en ägarkategori vars homogenitet särskilt kan ifrågasättas på grund av skillnader i ägarstrukturer mellan länder och i Sverige. Trots det stora inflytande som företagsgrupper har i Sverige är det även en förbisedd och understuderad ägarkategori som med problematik kopplas ihop med familjeägande. Syfte: Att förklara företagsgruppers strategier och beteenden för att avgöra om dessa utgör en homogen ägartyp inom den svenska kontexten. Metod: Undersökningen med utgångspunkt i år 2021 har en deduktiv ansats med modeller som utvecklas utifrån tidigare forskning om ägartyper och dess beteende. Modellerna ifrågasätts dock genom liknande forskning med kontrasterande slutsatser. Slutsats: Företagsgrupper bör inte behandlas som synonymt med familj eftersom åtskiljande prefenser för styrelseersättning pekar på skillnader mellan ägartyperna. Företagsgrupper är homogena på gruppnivå när det gäller dess preferenser för ägaroberoende och styrelseersättning. På sfärnivå upptäcks dock en heterogenitet bland sfärerna i form av avvikande preferenser för styrelseersättning. / Background and problem: Research into the heterogeneity of owners has led to owners being categorized according to preferences and strategies in corporate governance. However, the homogeneity within the ownership categories can be questioned both within the own national context and across institutional contexts. Business groups are an ownership category whose homogeneity especially can be questioned due to differences in ownership structures between countries and in Sweden. Despite the major influence that business groups have in Sweden, it is an overlooked and understudied ownership category that is problematically linked to family ownership. Purpose: To explain the strategies and behaviors of business groups to determine whether these constitute a homogenous ownership type within the Swedish context Method: The study, which examines the year 2021, has a deductive approach with models that are developed based on previous research on owner types and their behavior. However, the models are questioned by similar research with contrasting conclusions. Conclusion: Business groups should not be treated as synonymous with family ownership because deviant preferences for board compensation point to differences between the ownership types. Business groups are homogeneous at the group level in terms of their preferences for board independence from owners and board compensation. At sphere level, however, a heterogeneity is detected among the spheres in the form of deviant preferences for board remuneration.

Bakgrund; Mångfald har under en lång tid varit ett högaktuellt begrepp inom näringslivet. Senaste åren har mångfalden i näringslivet fått mer uppmärksamhet, inte minst i bolagsstyrelser. En växande global marknad har lett till att mångfalden uppmärksammas alltmer. Förespråkarna för mångfald menar att det bidrar till bättre bolagsprestationer medan kritikerna menar att mångfald kan leda till försämrad kommunikation och försämrad konkurrensförmåga. Idag är Sverige ett heterogent land, kan heterogeniteten återfinnas i svenska styrelser och kan olika ägartyper förklara mångfalden i styrelsen.  Syfte; Uppsatsens syfte är att förklara om och i så fall hur olika ägartyper kan påverkamångfalden i bolagsstyrelser på den svenska börsmarknaden. Metod; Uppsatsen har en deduktiv forskningsansats, där en modell är grunden som förklarar hur mångfalden utgår ifrån agentteorin, resursberoendeteorin, upper echelon teorin, legitimitetsteorin och gruppkonfliktteorin. Kvantitativa forskningsmetoden bygger på svenskstyrelse-, ägar- och finansiell data från 2021.  Slutsatser; Uppsatsen kan konstatera att ägartyper inte kan förklara mångfalden i styrelsen. Uppsatsen ser istället homosocial reproduktion och upper echelon teorin som en möjlig förklaring till att styrelser ser ut som de gör. Styrelser i Sverige är homogena och det krävs stora förändringar för att de skall spegla svenska samhället på bättre sätt. / Bakground; Diversity has for a long time been a topic of discussion. In recent years, diversity in the business community has received more attention, not least in company boards. A growing global market has led to increasing attention to diversity. Proponents of diversity believe that it contributes to better corporate performance, while critics believe that diversity can lead to impaired communication and impaired competitiveness. Today, Sweden is a heterogeneous country, the question is if heterogeneity can be found in Swedish boards and if different types of ownership can explain the diversity of the board. Purpose; The purpose of the thesis is to explain if and how different types of owners can explain the diversity of board of directors in the Swedish stock market. Method; The thesis has a deductive research approach, where a theoretical model is the basis that explains how diversity is based on agent theory, resource dependency theory, upper echelon theory, legitimacy theory and group conflict theory. The quantitative research method is based on Swedish board-, ownership- and financial data from 2021. Conclusion; The thesis can state that ownership types can not explain the diversity of the board. The thesis instead sees homosocial reproduction and the upper echelon theory as a possible recruitment to make boards look the way they do. Boards in Sweden are homogeneous and major changes are required for them to reflect Swedish society in a better way.

Bakgrund: Bolagsstyrelsens roll och ansvarsområde har länge varit föremål för diskussion. I Sverige kan man från ett legalt perspektiv se att övervakning av företagsledningen får en central roll. Ägare i svenska bolag har stor möjlighet att påverka styrelsens genom den svenska valberedningsprocessen. Ägare får genom denna process möjlighet att påverka styrelsens övervakningsförmåga genom hur de sammansätter styrelsen. Påverkar därmed vilken sorts ägartyp företaget har styrelsens förmåga att övervaka effektivt. Syfte: Uppsatsens syfte är att förklara hur olika ägartyper påverkar styrelsens förmåga att övervaka. Metod: Studien har genomförts med en deduktiv forskningsansats, där teorierna agentteori, resursberoendeteori och institutionell teori har använts för att göra en teoretisk modell som förklarar ägartypernas påverkan på styrelsens övervakningsförmåga. Denna kvantitativa studie genomfördes genom användningen av data om svenska börsbolags styrelser från 2022. Slutsats: Studien visar att ägartyper har en påverkan på styrelsens förmåga att övervaka. Denna påverkan görs både direkt och indirekt genom styrelsens sammansättning. Dock tyder även resultatet på att det är ägarkoncentrationen av ägartyperna som är anledningen till detta som stämmer överens med agentteorin. / Background: The role and area of ​​responsibility of the board of directors has long been the subject of discussion. In Sweden, from a legal perspective, it can be seen that monitoring of company management has a central role. Owners in Swedish companies have a great opportunity to influence the board through the Swedish election committee process. Through this process, owners get the opportunity to influence the board's monitoring ability by how they compose the board. Can what kind of ownership type the company has then affect the board's ability to monitor effectively. Purpose: The purpose of the paper is to explain how different ownership types affect the board's ability to monitor. Method: The study has been carried out with a deductive research approach, where the theories agent theory, resource dependence theory and institutional theory have been used to make a theoretical model that explains the influence of ownership types on the board's ability to monitor. This quantitative study was conducted by using data on the boards of Swedish listed companies from 2022. Conclusion: The study shows that ownership types have an impact on the board's ability to monitor. This impact is shown both directly and indirectly through the composition of the board. However, the results also indicate that it is the ownership concentration of the ownership types that is the reason for this, which is consistent with the agency theory.