Sarbanes-Oxley Act (SOX) antogs i USA som ett svar på deredovisningsskandaler som uppdagades under 2000-talets början. Lagengäller även exteritorriellt och därför har flera svenska bolag varit tvungna attfölja lagstiftningen, vilket även påverkat de svenska revisorernas arbete.SOX:s främsta syfte är att se till att VD:n och ledningen tar ett större ansvarför bolagets finansiella rapporter och att se till att de upprätthåller en godintern kontroll. Det är Section 404 i SOX som behandlar den internakontrollen och ställer dessa krav på ledningen.Uppsatsen syfte är att beskriva samt att öka förståelsen för hur revisornsgranskning av de berörda bolagens interna kontroll, utifrån de svenskarevisorernas perspektiv, har påverkats i och med införandet av Section 404.Syftet är vidare att ta reda på om revisorns oberoende enligt Section 201påverkats och i sådana fall i vilken bemärkelse det har påverkats. Vi har valtatt tillämpa en kvalitativ metod med aktörssynsätt. För att få en ökadförståelse för problemet genomförde vi intervjuer med revisorer som harbetydande kunskaper och arbetar aktivt inom området.I studien har det framkommit att revisorer idag måste granska den internakontrollen mer på detaljnivå än vad de gjort tidigare, för att ta reda på vilkakontroller som är väsentliga för bolagets interna kontroll. Studiensrespondenter anser att SOX bidrar till att öka revisionens kvalitet då bolagenidag har mer kontroller samt dokumentation. Detta ger revisorn en bättreöverblick av bolagets verksamhet och därmed ett bättre underlag för eneffektivare och grundligare revision.Section 201 förbjuder revisorer att utföra icke-revisionstjänster för sinabefintliga revisionsklienter. Men bolagen har idag sällan någon annan änrevisorn att vända sig till för eventuella råd avseende SOX. Revisorn fårdock aldrig vara en del av sin klients interna kontrollstruktur. Detta dårevisorn måste vara noga med att bibehålla sin roll som en skeptisk ochobjektiv granskare för att inte oberoendet skall ifrågasättas av intressenterna.Det har i uppsatsen framkommit att revisorernas oberoende påverkats i enpositiv bemärkelse men inte enbart på grund av SOX, utan även från ökadekrav från marknaden. Investerarna har blivit mer kritiska och kräver mer avrevisorer för att de skall kunna lita på bolagens finansiella information. Föratt revisorernas granskning skall ses som legitim måste intressenterna serevisorn som oberoende. Om revisorn inte uppfattas som oberoende avintressenterna förlorar revisionen sitt värde. / Uppsatsnivå: D

I syfte att undanröja oegentligheter förekommer det att arbetstagare inom bolag avslöjar uppkomna missförhållanden; så kallad whistleblowing. För svensk rätts vidkommande lagstiftades detta rättsinstitut först år 2017, i syfte att förhindra företeelser såsom marknadsmissbruk, korruption och miljöförstöring. Den nyligen antagna lagstiftningen tycks enligt kritikerna dock innehålla oklara moment. Det är sålunda av vikt att undersöka huruvida lagstiftningen kommer verka effektivt för whistleblower[s]. Skulle lagstiftningen vara att anse otillräcklig och icke förutsebar, föreligger nämligen risk för informationsasymmetrier. För att utreda problematiken är en komparativrättslig studie med stöd av amerikansk rätt avseende whistleblowing relevant. Aktuellt för detta arbete är Sarbanes-Oxley Act och Dodd-Frank Act, vilka antogs år 2002 i genmäle till större redovisningsskandaler inom Enron och Worldcom, respektive marknadskollapsen år 2008 och efterföljande bankkonkurser. Det huvudsakliga syftet var att etablera procedurer för behandling av larm avseende missförhållanden, förbud mot repressalier, samt skadestånds- och straffrättsligt ansvar respektive främjande av finansiell stabilitet. Beträffande svensk rätt har whistleblower[s] erhållit skydd medelst yttrandefrihet, meddelarskydd, arbetsrättsligt skydd, lojalitetsplikt, samt av bolag företagen självreglering. Denna gällande rätt har dock ansetts ofullständig och omständlig. Den för svensk rätts vidkommande antagna lagstiftningen avseende whistleblowing innehåller krav på allvarliga missförhållanden och fog för påstående, samt möjliggörs intern- och externrapporterting. Argumentationen i propositionen framstår emellertid såsom inkonsekvent. Det bör sålunda vara rimligt anta, att de svagheter i svensk rätt som kan återfinnas i regleringen avseende whistleblowing resulterar i ett, för svensk rätts vidkommande, skydd för arbetstagare som är fragmenterat och svårtillämpat. Visserligen har även amerikansk rätt avseende whistleblowing fått utstå kritik. Oavsett reflektioner beträffande kritiken amerikansk rätt mottagit, får amerikansk reglering anses erbjuda tydligare skydd, varför det bör vara möjligt överföra vissa delar av amerikansk rätt till svensk reglering avseende whistleblowing, för att stärka regleringen och möjliggöra att dess ändamål uppfylls. / In order to eliminate irregularities in companies, workers can reveal anomalies; through so-called whistleblowing. In Swedish law, this legal phenomenon was adopted into legislation in 2017. However, according to critics, the legislation contains unclear clauses. Thus, it is important to examine whether the legislation will work effectively. Should the newly adopted legislation be considered inadequate and unpredictable, there is a risk for information asymmetries. Therefore, a comparative legal study with support of American law regarding whistleblowing, is motivated. In this thesis, I will examine the Sarbanes-Oxley Act of 2002 (SOX) as well as the Dodd-Frank Act of 2008, which were adopted in response to the major accounting scandals of Enron and WorldCom, respectively the market collapse in 2008 and subsequent bank failures. In both SOX and the Dodd Frank Act, procedures for the management of whistleblower alarms, prohibitions on reprisals as well as rules on tort and criminal liability were introduced with an aim to promote financial stability. As to Swedish law, whistleblowers have received protection from reprisals by laws regulating freedom of speech, protection of sources, labor law protection, the concept of duty of loyalty, and by companies establishing self-regulation. However, statutory protection of whistleblowers in other laws has been considered incomplete, which is why the legislature has deemed whistleblowing worthy of protection by a separate law only governing whistleblowing. However, the newly adopted Swedish law regarding whistleblowing appears to contain some weaknesses due to inconsistencies and unclear clauses. It is true that American laws regarding whistleblowing have endured criticism. However, it is reasonable to assume that the weaknesses in Swedish law regarding whistleblowing result in a protection for workers, which is fragmented and difficult to apply. Given the fact that American regulation regarding whistleblowing is providing more consistent protection to whistleblowers, Swedish regulators should consider the adoption of certain rules from American law, to strengthen the regulation and allow its purpose to be fulfilled.

Práca je sondou do amerického zákona z roku 2002, implementovaného v roku 2004 do akciových spoločností - tzv. Sarbanes-Oxley Act. V krátkosti vysvetľuje históriu bankrotov veľkých firiem po roku 2001, zaoberá sa vplyvom na účtovnícke, audítorské a finančné profesie, geografickým dosahom tejto americkej úpravy, ktorá sa týka prakticky celého sveta. Prevádza obsahom zákona, skúma náklady a prínosy. Najmä sa práca dotýka sekcie 404 o interných kontrolách nad finančným reportovaním a ich testovania, overenia ich správnosti a funkčnosti.

Práce pojednává o počátečních veřejných nabídkách na amerických trzích. Nosným pilířem je hlavně na zmapování jejich výkonnosti a některých statistik. Práce také obsahuje doplňující analýzy jejich věku a sporného zákona Surbanes-Oxley Act. Dále tu testuji některé strategie pro obchodování počátečních veřejných nabídek, které jsou založeny hlavně na technické analýze a jsou určeny pro malé individuální investory, kteří nemají přístup na primární trh. Na závěr analyzuji počáteční veřejnou nabídku NYMEX Holdings, Inc., která byla uvedena na New York Stock Exchange v listopadu 2006.

V práci se jedná o roli interního auditu v organizacích a zvlášť v českém bankovnictví, o rozvoji interního auditu. Jednou z kapitol je právní a písemná úprava interního auditu; stručný popis zákonů a Standardů, kterými se praxe interního auditu řídí. Značnou části je podrobný rozbor činnosti následujících institucí: finančního arbitra ČR, bankovního ombudsmana České spořitelny, bankovního ombudsmana Komerční banky. Práce také zahrnuje průzkumy trhu, které byly uskutečněné společnostmi Ernst&Young a PricewaterhouseCoopers.

The work deals with ethics in the auditing profession and its abuses. It focuses in particular on the legal regulation of ethics in the external and internal audit, in detail deals with the ethical code in both auditing professions. Part of the thesis deals with fraud in the audit and are given specific cases of violation of ethics in practice and in the end work is given Sarbanes-Oxley Act, which was created in response to the first major scandals associated with the auditing firms.

Research examines audit fee trends for a decade. The research focuses on audit fees of companies in the East Tennessee Area and compares the audit fees of these companies to similar companies based in similar regions of the United States. Possible causes for the fluctuations of audit fees during the decade are also discussed.

<p>Som ett resultat av ekonomiska skandaler, såsom Enron och Worldcom, där man har konstaterat att bristen på den interna kontrollen har varit orsaken, stiftades lagen Sarbanes-Oxley Act som gäller för amerikanska börsnoterade företag. Denna lag är till följd av att ägarna ställer högre krav på Corporate Governance (bolagsstyrning) i de nordamerikanska börsnoterade företagen. Detta leder till ett ökat skydd för finansiärerna eftersom i dagens komplexa bolag är ägandet och styrningen till stor del åtskilda. Lagen har lett till att internrevisionen har fått en allt starkare roll i att stödja ledningens arbete med att dokumentera och följa upp den interna kontrollen. En liknande lag, svensk kod för bolagsstyrning, har stiftats i Sverige och gäller för svenska börsnoterade företag.</p><p>Författarna har undersökt hur den interna revisionen har utvecklats inom olika företag i Sverige. Detta med hjälp av ett antal valda faktorer vilka är implementeringen och utvecklingen av internrevisionen i företagen, den interna revisionens uppgift och roll, samarbetet mellan den interna och externa revisionen, organisatorisk och funktionell placering av den interna revisionen i företagen samt synen på internrevisionen av resterande delen av företaget.</p><p>Undersökningen har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod. Författarna har undersökt åtta företag med hjälp av intervjuer. Dessa företag är ICA, Ericsson, SEB, GE Money Bank, Posten, Swedbank, Volvo/ Ford och SCA.</p><p>Studien har visat att det har skett förändringar i alla de valda faktorerna förutom den funktionella placeringen av internrevisionen i de olika företagen. Hos alla undersökningsobjekten är internrevisionen funktionellt placerat under styrelsen och rapporterar till dessa. De två största förändringar som författarna ser i internrevisionens utveckling utifrån de olika faktorerna är förändringarna i arbetsuppgifterna och internrevisorernas roll samt samarbetet och arbetsfördelningen mellan den interna och externa revisionen.</p>

<p> </p><p><strong>Inledning: </strong>Under 2000-talet har olika slag av bolagsskandaler uppmärksammats inom företags- och finansvärlden, som har kommit att påverka ekonomin och redovisningen en hel del. Bland dessa finns bland annat energibolaget Enron, telecombolaget Worldcom samt svenska bolaget Skandia. Effekterna av bolagsskandalerna är många och i värsta fall kan företagsledarna få handskas med fängelsestraff.<strong> </strong></p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet med studien är att granska begångna regelbrott i stora bolag samt jämföra de med varandra för att se vilka likheter och samband som finns kring bolagsskandalerna som uppstått.</p><p><strong>Teori: </strong>I den teoretiska referensramen beskrivs teorier om bolagsstyrning, Svensk kod för bolagsstyrning, den svenska modellen för bolagsstyrning, agentteorin samt Sarbanes Oxley Act.<strong> </strong></p><p><strong>Metod: </strong>Insamlingen av kvalitativ data har skett via sekundär datainsamling, exempelvis via artiklar, tidigare studier, Internet samt böcker. </p><p><strong>Slutsats: </strong>Det finns tydliga mönster mellan de begångna bolagsskandalerna som har undersökts i denna studie. Ett av de dessa är att ledningen i de flesta fall håller i trådarna. Motivet till de flesta brotten ligger i grund och botten på att rädda bolaget från att gå med förlust eller till och med i konkurs, eller att leva upp till ställda förväntningar på exempelvis Wall Street.</p><p> </p>

<p>Sarbanes-Oxley Act, SOX, har inneburit stora förändringar för de företag som</p><p>är noterade på en amerikansk börs. Med höga krav på en struktur för interna</p><p>kontroller av processer inom företaget har detta inneburit mycket arbete för</p><p>företagen och revisorer. Framförallt under införandet men även efteråt i det</p><p>dagliga arbetet.</p><p>I denna uppsats redogör vi för hur svenska företag ser på Sarbanes-Oxley Act</p><p>och vad de anser om hur väl regelverket uppfyller sina mål att förhindra fel</p><p>och fusk i redovisningen samt den finansiella rapporteringen. För att komma</p><p>fram till våra slutsatser har vi intervjuat sex olika personer som på något sätt</p><p>kommer eller har kommit i kontakt med SOX. Det är svar från personer på</p><p>ABB, AstraZeneca, Autoliv, Ericsson samt Ernst & Young som varit grunden</p><p>i vårt arbete.</p><p>Det visade sig att de alla ansåg att SOX höjt kvaliteten i deras redovisning och</p><p>hjälpt dem att hitta felaktigheter i ett tidigare skede. Dock är det tveksamt om</p><p>regelverket motverkar de riktigt omfattande bedrägerier vi sett och kanske</p><p>även i fortsättningen kommer se.</p>