Demens är ett samlingsnamn för många olika sjukdomar som bidrar till en kognitiv nedsättning med symtom som minnesproblematik och svårigheter att utföra enkla vardagliga sysslor. En demenssjukdom går inte att bota utan vården får inriktas på att lindra symtom och öka livskvaliteten under sjukdomens olika faser. I dagsläget betraktas inte demenssjukdomsom en palliativ sjukdom vilket gör att det ofta inte finns en långsiktig vårdplan för hur personen vill ha det. Vilket orsakar problem för den omvårdnadsavsvariga sjuksköterskan då omvårdnaden ska utgå från ett personcentrerat förhållningssätt. Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård för personer med demenssjukdom.  Metoden var en allmän litteraturöversikt med 16 kvalitativa artiklar som hämtades från databaserna Medline, PubMed och Cinahl. En integrerad analys utfördes för att sammanställa resultatet.  Resultatet gav två huvudkategorier med fyra underkategorier var. Palliativ vård – en utmaning vid demenssjukdom, kännetecknades av etiska dilemman då sjuksköterskor, läkare och anhöriga inte hade samma syn på vad som var en god död. Erfarenheter av palliativ vård för personer med demens var en fördel vid bedömning av icke verbala-signaler. Att se en helhet, kännetecknade vikten av att lära känna personen med demenssjukdom och dennes livshistoria för att tillgodose behov, det krävdes att sjuksköterskor hade en helhetssyn och teamarbete med andra yrkesgrupper. En avancerad vårdplan underlättade det palliativa arbetet men borde initieras tidigare i sjukdomen då personen själv kan besluta, eventuellt tillsammans med anhöriga. Slutsatsen visar att kommunikationssvårigheter är vanligt vid demenssjukdom, sjuksköterskor får ofta göra bedömningar av symtom genom observationer av personens icke verbala kommunikation. Omvårdnad vid demenssjukdom ska fokusera på att lindra symtom och sträva efter att förbättra och bibehålla en god livskvalitet. Det är därför en god idé att arbeta med ett personcentrerat förhållningssätt och skapa en vårdplan för hur personen vill ha sin framtid.

Bakgrund: Önskemålet att få dö i sitt eget hem, i kretsen av sina närstående är något som många obotligt sjuka delar i västvärlden, och palliativ vård i hemmet är en vanlig vårdform. Under tiden detta sker kan det finnas behov hos närstående som sjuksköterskan behöver identifiera för att kunna ge adekvat stöttning. Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av palliativ vård i hemmet. Metod: En litteraturöversikt av övergripande kvalitativ design och två artiklar av mixad metod där den kvalitativa delen användes. Totalt 14 artiklar inkluderades efter kvalitetsgranskningen. Resultat: Resultatet redovisar, utifrån omvårdnadsteorin adaption, hur närstående upplevde att det var svårt att inte längre ha kontroll, vilka konsekvenser det kunde medföra och vad behovet för att återfå kontroll kunde vara. Diskussion: Utifrån huvudfynden och Roy’s adaptionsteori diskuterades närståendes upplevelser av palliativ vård i hemmet. Vad det innebär att inte längre ha kontroll och vad närstående behöver för att kunna anpassa sig till den nya situationen. Slutsats: Då även de närståendes behov av stöd behöver tillgodoses under tiden den obotligt sjuke får palliativ vård i hemmet är det viktigt att sjuksköterska har ett personcentrerat förhållningssätt och är lyhörd. Genom fortsatt forskning kan sjuksköterskan få ökad kunskap inom området vilket genererar i att bättre stöd kan ges till närstående. / <p>2023-03-23</p>

Bakgrund: Palliativ vård är lindrande vård och behandling inriktat för patienter med obotlig sjukdom. Ett palliativt förhållningssätt innebär bland annat att förebygga och lindra symtom och lidande samt främja och förbättra livskvaliteten hos patienter med palliativa vårdbehov. Palliativ cytostatikabehandling kan ges till patienter med obotlig cancer som då syftar till att lindra symtom och bibehålla eller förbättra livskvaliteten. Syfte: Att belysa patienters erfarenheter av palliativ cytostatikabehandling. Metod: Litteraturöversikt bestående av kvalitativa artiklar som analyserades med Burnard’s (1991) tematiska innehållsanalys med en induktiv ansats.  Resultat: Tolv kvalitativa originalartiklar inkluderades i resultatet och presenteras i tre teman: Motiv till att acceptera palliativ cytostatikabehandling, farhågor kopplat till cytostatikabehandlingen och vårdpersonalens betydelse.  Slutsats: Patienterna hade olika erfarenheter av cytostatika och motiven till att genomgå behandling var många. Patienterna uttryckte olika farhågor relaterat till cytostatika, bland annat rädslor för biverkningar och oro över att behandlingen skulle ställas in. Vårdpersonalen hade en betydande roll för patienterna som genomgick palliativ cytostatikabehandling.

Bakgrund: När en familjemedlem får en obotlig sjukdom vänds livet upp och ned för både den som är sjuk och de som står bredvid, de närstående. Närstående behöver ta en roll och utföra uppgifter de aldrig varit med om tidigare samtidigt som de ska balansera det övriga livet. Sjuksköterskor har en viktig roll i att upptäcka och förstå vilket stöd och insatser närstående behöver. Genom att undersöka närståendes erfarenheter av hur de upplever att ha en familjemedlem som är i behov av palliativ vård i hemmet kan sjuksköterskor bemöta närstående lättare.  Syfte: Beskriva närståendes erfarenheter av att ha en familjemedlem med behov av palliativ vård i hemmet.  Metod: En litteraturöversikt genomfördes med 16 kvalitativa artiklar. Artiklarna analyserades genom tematisk analys. Resultat: Resultatet visade att närstående till familjemedlemmar med behov av palliativ hemsjukvård fann egna strategier att hantera situationen som uppkom. En situation vilket var krävande och för vissa helt ny. Stöd från både den egna familjen och hemsjukvården var viktig och behov av avlastning för den som vårdar sin sjuke familjemedlem visade sig vara stort och många bad inte om hjälp. Vårdandet av sin familjemedlem upplevdes som ansträngande samtidigt som den närstående fick nya uppgifter i hemmet och i relationen då den sjuke inte längre orkade vilket skapade en stor belastning på den som vårdar. Slutsats: Att ha flera roller som närstående behövs när ens familjemedlem blir allvarligt sjuk, vilket kan tära på närstående och det krävs stöd från sjukvården för underlätta för närstående och för att situationen ska bli hanterbar. Närstående finner även egna strategier att hantera situationen som uppkommer och det är viktigt att förstå som vårdpersonal vad som är viktigt för individen.

Bakgrund: Palliativ vård är lindrande vård och behandling inriktat för patienter med obotlig sjukdom. Ett palliativt förhållningssätt innebär bland annat att förebygga och lindra symtom och lidande samt främja och förbättra livskvaliteten hos patienter med palliativa vårdbehov. Palliativ cytostatikabehandling kan ges till patienter med obotlig cancer som då syftar till att lindra symtom och bibehålla eller förbättra livskvaliteten. Syfte: Att belysa patienters erfarenheter av palliativ cytostatikabehandling. Metod: Litteraturöversikt bestående av kvalitativa artiklar som analyserades med Burnard’s (1991) tematiska innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultat: Tolv kvalitativa originalartiklar inkluderades i resultatet och presenteras i tre teman: Motiv till att acceptera palliativ cytostatikabehandling, farhågor kopplat till cytostatikabehandlingen och vårdpersonalens betydelse. Slutsats: Patienterna hade olika erfarenheter av cytostatika och motiven till att genomgå behandling var många. Patienterna uttryckte olika farhågor relaterat till cytostatika, bland annat rädslor för biverkningar och oro över att behandlingen skulle ställas in. Vårdpersonalen hade en betydande roll för patienterna som genomgick palliativ cytostatikabehandling.

Introduktion/Bakgrund: Behovet av palliativ vård är stort både i Sverige och internationellt. Palliativ vård benämns som en lindrande och stödjande vård som syftar till att bibehålla en god livskvalitet hos patienter med progressiv obotlig sjukdom. Sjuksköterskor har en viktig roll i att erbjuda adekvat omvårdnad i samband med palliativ vård. Syfte: Att belysa omvårdnadsinterventioners påverkan på patienters livskvalitet vid palliativ vård på vårdavdelning Metod: Litteraturstudien utfördes systematiskt med Roséns (2017) granskningsprocess. Resultatet baseras på sju vetenskapliga artiklar som söktes fram i databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna genomgick en kvalitetsgranskning baserat på Forsberg och Wengströms (2016) kvalitetgranskningsmall. Resultatet bearbetades med en induktiv dataanalys. Resultat: En kombination av flera omvårdnadsinterventioner resulterade i en ökad livskvalitet. Enskilda omvårdnadsinterventioner som samtal och information, musikintervention och omvårdnadsplanering gav inte en ökad livskvalitet. Dock ökade det emotionella och fysiska måendet delvis. Slutsats: En kombination av omvårdnadsinterventioner som kompletteras av en god personcentrerad omvårdnadsplanering påvisades ge en ökad livskvalitet hos palliativa patienter. Fortsatt forskning kring sjuksköterskans förståelse av begreppet livskvalitet efterfrågas. Även vidare forskning kring hur en kombination av omvårdnadsinterventioner påverkar palliativa patienters livskvalitet efterfrågas.

No description available.

Bakgrund: Palliativ vård ges till patienter med sjukdom eller skada som inte går att bota. Syftet med den pallitiva vården är att lindra lidande och främja livskvaliteten där sjuksköterskan arbetar utifrån fyra hörnstenar, symtomlindring, kommunikation och relationer, stöd till närstående samt teamarbete. Den enskilda patienten har rätt att få den palliatiav vården i sin egen hemmiljö.  Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att ge palliativ vård i hemmet.  Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med en systematisk struktur. Artiklarna analyserades utifrån en innehållsananlys med en induktiv ansats.  Resultat: I resultatet framkom erfarenheter som delades upp i två huvudteman, att vara anpassningsbar och ett givande och utmanande arbete, samt sex underteman, anpassa sig i interaktionen med patienter och anhöriga, anpassa sig till den fysiska arbetsmiljön, anpassa sig för att skapa relationer, anpassa sig för att ge stöd, positiva erfarenheter och negativa erfarenheter. Resultatet bygger på sju artiklar.  Slutsats: Sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård i hemmet var att det både var ett givande och utmanande arbete där det krävdes att vara anpassningsbar till olika miljöer, situationer och patienter.

No description available.

No description available.