• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 1519
  • 7
  • Tagged with
  • 1526
  • 1526
  • 1010
  • 956
  • 718
  • 710
  • 371
  • 297
  • 295
  • 233
  • 231
  • 229
  • 224
  • 221
  • 216
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
261

Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda barn i livets slutskede och deras föräldrar

Berglund, Johan, Åkerman Sturup, Erik January 2010 (has links)
Bakgrund : Vård av barn i livets slutskede och deras föräldrar innefattar att försöka se både barnet och föräldrarnas behov och som sjuksköterska bemöta dessa. Syfte: Syftet är att utifrån aktuell forskning beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att ge vård till barn i livets slutskede och till deras föräldrar. Metod: Studien utgör en systematisk litteraturöversiktav kvalitativa studier. Sökningarna utfördes i PubMed, Cinahl och PsychINFO. Sex artiklar inkluderades efter kvalitetsgranskning och analyserades med innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskorna upplever att det är emotionellt påfrestande men också givande och bekräftande att ge vård till barn i livets slutskede. Sjuksköterskornas erfarenhet är att barnens existentiella frågor är svåra att bemöta. Samtidigt anser de att organisatoriska faktorer försvårar och upptar tid och resurser från patientarbetet. Copinstrategier var något sjuksköterskorna använde sig av eller som saknades för att klara av arbetet. Slutsats: Sjuksköterskor erfar svårighet att svara på barns frågor om döden och inte engagera sig för mycket emotionellt. Det professionella förhållningssättet var något som var problematiskt att upprätthålla vid vård av barn i livets slutskede. Brist på resurser och tid genererade att de kände en oförmåga att lindra barnens psykiska och fysiska lidande och föräldrarnas sorg. Sjuksköterska har behov informella och formella strategier för att klara av att vårda barn i livets slutskede och deras föräldrar
262

Mötet med Palliativ vård : Närståendes upplevelse av vård av en familjemedlem i livets slutskede

Zimmergren, Hanna January 2016 (has links)
Bakgrund: Varje år avlider 90 000 till 100 000 människor i Sverige, där majoriteten är i behov av palliativ vård. Palliativ vård är en vårdform som utformades för personer där syftet inte längre är att behandla sjukdomen utan att lindra symtom och ge en god livskvalitet. I den palliativa vården utgör närstående en stor roll för både patienten, men även för vårdpersonalen. Bristande kunskap om närståendes upplevelser i den palliativa vården utgav syftet till studien. Syfte: Syftet var att belysa närståendes upplevelser av att en familjemedlem vårdas palliativt i livets slutskede. Metod: En litteraturstudie utfördes där tio kvalitativa studier granskades och analyserades. Resultat: Resultatet visade att närståendes upplevelser av den palliativa vården var både positiv och negativ. De olika kategorierna som genomsyrade upplevelsen var att leva nära döden med subkategori känslomässig berg- och dalbana och förlust, samt behov av trygghet, med subkategori delaktighet och tillit. Slutsats: Studien visar att delaktighet bidrog till en känsla av sammanhang för närstående i den svåra situationen. Närstående behövde känna tillit för att uppleva trygghet i vårdsituationen. Studien visade även att de hade ett behov av stöd, samt behov av att vårdpersonal visade engagemang vid livets slutskede.
263

Livskvalitet hos personer som vårdas i palliativ vård / Quality of life among persons in palliative care

Eriksson, Åsa, Radojkovic, Olivia January 2012 (has links)
No description available.
264

Palliativ vård, cytostatikabehandling och brytpunktssamtal i livets slutskede hos patienter med metastaserad bröstcancer

Furubrand, Jenny, Johansson, Elisabeth January 2017 (has links)
ABSTRACT   Background: About 1500 women dies every year of breast cancer, many of them have received chemotherapy (PCT) close to the end of life. This can lead to that they and their significant others do not get enough time to prepare themselves for the death and seize their last time the way they desire.   Aim: The aim of this study is to study the palliative care, PCT and a break point conversation at the end of life among patients with metastatic breast cancer (mBC) in two oncology clinics in Sweden.   Method: A quantitative investigation has been performed with a retrospective and descriptive design. 99 patients are included who died 2014-2016, with a mBC. The data was collected by patient record review.   Results: Most of the patients had received a break point conversation and had contact with a palliative team when they died. There was a statistic significant that patients who died at a Hospice/palliative unit or at home/residential care had more likely received a break point conversation compared to patients who died in a Hospital.   More than a third of the patients were treated with PCT during the last 30 days of their lives, somewhat more younger than older. There was no significant difference in the results above.   Conclusion: The studie shows that patients with mBC who has received PCT receives PCT close to death and that those who died in a Hospice/palliative care unit or at home/residential care has had a break point conversation statistically more often compared to patients who died in a Hospital. There’s a need to develop the clinical care in a way that follows the guidelines at a higher level.   Keywords: Breast cancer, palliative chemotherapy, break point conversation, palliative care / SAMMANFATTNING   Bakgrund: Cirka 1500 kvinnor dör varje år av bröstcancer varav många har behandlats med cytostatika nära livets slut. Detta kan leda till att de och deras närstående inte hinner förbereda sig på döden och ta tillvara på den sista tiden som de önskar.   Syfte: Syftet med studien är att studera palliativ vård, cytostatikabehandling och brytpunktssamtal i livets slutskede hos patienter med metastaserad bröstcancer på två onkologkliniker i Sverige.   Metod: En kvantitativ undersökning har utförts med en retrospektiv, deskriptiv design. Totalt 99 patienter som avlidit 2014-2016, med en metastaserad bröstcancer ingår i studien där data inhämtats med hjälp av journalgranskning.   Resultat: De flesta av patienterna hade erhållit ett brytpunktssamtal och hade ett palliativt team inkopplat vid dödsfallet. Resultatet var statistiskt signifikant i att de patienter som avled på Hospice/palliativ enhet eller i hemmet/vårdboende i högre grad erhållit ett brytpunktssamtal jämfört med patienter som avled på Sjukhus. Mer än en tredjedel av patienterna fick cytostatikabehandling under livets sista 30 dagar, något fler yngre än äldre. Någon signifikant skillnad kunde inte finnas i dessa resultat.   Slutsats: Studien visar att patienter med metastaserad bröstcancer som fått palliativ cytostatika får cytostatika nära livets slutskede och att de som avled på Hospice/palliativ enhet eller i hemmet/vårdboende haft ett brytpunktssamtal i statistiskt högre grad jämfört med dem som avled på Sjukhus. Det finns ett behov att utveckla den kliniska verksamheten så att riktlinjerna för palliativ vård följs i högre utsträckning.   Nyckelord: Bröstcancer, palliativ cytostatika, brytpunktssamtal, palliativ vård.
265

En god palliativ omvårdnad : - en litteraturstudie om patienters upplevelser

Eriksson, Hilde, Sjöblom Johansson, Matilda January 2017 (has links)
Bakgrund: Palliativ vård syftar till att lindra och främja livskvalitet hos patienter med obotlig sjukdom. Syfte: Studiens syfte var att undersöka vad patienter som vårdas palliativt upplever är en god omvårdnad i livets slut. Studien undersökte även vad patienter i livets slut upplever vad en god död innebär samt vad som är upplevs som viktigt i livets slutskede. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie. Resultat: Symtomlindring av både fysiska som psykiska symtom var en viktig komponent för en god omvårdnad och för en god död. Att kunna bibehålla en god relation till sina anhöriga var också viktigt i livets slutskede. Relationen till vårdpersonal var också viktig, där ett gott bemötande från vårdpersonalen kunde ses vara högt prioriterat. Att leva sista tiden i livet med värdighet samt att dö med värdighet ansågs viktigt för en god palliativ omvårdnad. Slutsats: Patienter som vårdas palliativt anser att en god omvårdnad i livets slut innebär ett gott bemötande från personal, en god symtomlindring, bibehållen värdighet samt att få tillbringa tid med sina närstående.
266

Närståendes erfarenhet av palliativ vård: En litteraturöversikt

Bergman, Jerker, Svedén Berglund, Michelle January 2017 (has links)
No description available.
267

Närståendes upplevelser och behov av stöd vid palliativ vård : en litteraturöversikt

Samuelsson, Lisa January 2017 (has links)
Bakgrund Palliativ vård har som syfte att lindra lidande och främja livskvalitet hos patienten. Men den palliativa vårdens fokus ligger inte endast på patienten utan också på stödet till de närstående. Stödet är viktigt då denna period i livet kan upplevas som traumatisk för de närstående, speciellt om de närstående inte hunnit förbereda sig. Detta kan leda till otrygghet och förvärra de närståendes psykiska mående. Syfte Syftet med studien var att beskriva närståendes upplevelser och behov av stöd vid palliativ vård. Metod En litteraturöversikt genomfördes där aktuella kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga forskningsartiklar granskades, bearbetades och analyserades. Resultat Litteraturöversiktens resultat visade tydligt på att de närstående inom palliativ vård är i behov tydlig och konkret information från sjuksköterskan där närstående önskar få utbyta kunskap tillsammans med sjuksköterskan. De närstående är även i behov av emotionellt stöd. Att få delta i olika stödgrupper var också en typ av stöd där både sjuksköterskan och andra människor i lika situationer var av betydelse för de närstående. Slutsats Närstående har ett stort behov av stöd från sjuksköterskan samt sjukvården generellt. Det är viktigt att sjuksköterskan informerar närstående samt förbereder dem inför den vårdande rollen, annars resulterar detta i att närstående känner sig otrygga i situationen. De närstående är i behov av mycket emotionellt stöd. Här spelar sjuksköterskans personliga egenskaper roll som kan påverka de närståendes upplevelser av stöd och information.
268

Upplevelsen av att vara närstående till någon som vårdas palliativt : En litteraturstudie / The experience of being related to a person who receive palliative care. : A litterature review

Uggla, Viveca, Kottorp, Hanna, Kytölä, Lizzie January 2017 (has links)
No description available.
269

Transition till palliativ vård - patienters upplevelser / Transition to palliative care - patients' experience

Persson, Berit, Nilsson, Anna January 2017 (has links)
Bakgrund: När livet på grund av sjukdom börjar närma sig slutet och döden är nära, kan patienten befinna sig i en situation då ett besked ges att botande behandling kommer avslutas. Den fortsatta vården kommer istället riktas mot symtomlindring och att få en värdig sista tid i livet. Övergången från vardagen till palliativ vård kan ses som en hälso- och sjukvårdsrelaterad transition som påverkar patientens livsvärld. Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av övergången från vardagen till palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt där induktiv design användes. Tio artiklar med kvalitativ analys inkluderades. Med hjälp av Fribergs femstegsmodell har artiklarna granskats, bearbetats och analyserats. Resultat: I resultatet framkommer att patienter i övergången från vardagen till palliativ vård upplever känslor av ovisshet och förlust. Stöd i övergången påverkar patienters upplevelser av hopp och värdighet. Resultatet visar också att introduktion till palliativ vård tidigt i sjukdomsförloppet påverkar känslan av trygghet och värdighet. Resultatet presenteras i fem teman, Ovisshet, Förlust, Hopp, Stöd samt Värdighet. Slutsats: Patienter upplever osäkerhet och ovisshet i övergången från vardagen till palliativ vård. Tidig introduktion till palliativ vård och därmed stöd från sjuksköterskan och närstående i transitionen skapar trygghet och värdighet. / Background: When life due to illness is approaching the end and death is near, often the patient is informed that curative treatment must be discontinued and that care instead focus on symptom relief and to get a worthy last time in life. The transition from everyday life to palliative care can be seen as a health-related transition that affects the patient's life-world.Purpose: To describe patients' experience of the transition from everyday life to palliative care. Method: A literature overview with inductive design has been conducted. Ten articles with qualitative analysis were included. With the help of Friberg's five-step model, the articles have been reviewed, processed and analyzed. Result: The result shows that patients in the transition from everyday life to the palliative care experience feelings of uncertainty and loss. Support in the transition affect patients' experiences of hope and dignity. The result also shows that early introduction to palliative care affects the sense of safety and dignity. The results presented in five themes, Uncertainty, Loss, Hope, Support and Dignity. Conclusion: Patients experiencing insecurity and uncertainty in the transition from everyday life to palliative care. Early introduction to palliative care with support from nurses and relatives in the transition creates security and dignity.
270

God palliativ vård i ordinärt boende : –Distriktssköterskors uppfattning

Fasshauer, Zinaida, Niemi, Erica January 2016 (has links)
Bakgrund: Befolkningen i Sverige blir allt äldre och ökar i antal. Detta innebär att det blir allt vanligare med palliativ vård i ordinärt boende. Distriktssköterskors kunskaper beträffande en god palliativ vård är av betydelse. Syfte: Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors uppfattning av vad en god palliativ vård är i ordinärt boende. Metod: Tio distriktsköterskor från två kommuner intervjuades utifrån semistrukturerade frågor beträffande deras uppfattning om god palliativ vård i hemsjukvården. Manifest och latent innehållsanalys användes för dataanalys. Resultat: Resultatet utmynnade i fem huvudkategorier. Distriktssköterskorna ansåg att det var viktigt med symtomlindring, främja livskvalité samt stöd i form av att skapa en trygg och tillitsfull relation till de döende och dennes närstående samt övrig personal. De önskade utveckla sina kunskaper inom palliativ vård samt att samarbetet mellan olika verksamheter och yrkesprofessioner skulle förbättras. Tydligare rutiner och riktlinjer, mer resurser i form av personal och tid samt möjligheter till kontinuerlig vidareutbildning ansåg distriktssköterskorna skulle kunna förbättra kvalitén på palliativ vård. Konklusion: Distriktssköterskorna önskar tydliga rutiner och vidareutbildning som syftar till att utöka deras kunskap om önskemål och behov bland personer i palliativt skede samt deras närstående. Ett gott samarbete och en god kommunikation med andra yrkesgrupper såsom primärvårdsläkare och hemtjänstpersonal är en förutsättning för en god palliativ vård.

Page generated in 0.0964 seconds