Smärta är det vanligaste symtomet till följd av obotlig cancersjukdom och inverkar på patientens livskvalité och välbefinnande i livets slutskede. Smärtan kan upplevas både som fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt lidande. En god palliativ vård har som mål att lindra patientens lidande utefter dennes individuella behov och därigenom förbättra patientens livskvalité. Många sjuksköterskor upplever att cancersmärtan är svårbehandlad och kan känna en hjälplöshet när de inte lyckas lindra patientens smärta och lidande. En sammanställning av tidigare kvalitativa artiklar analyserades utefter Fribergs modell. Studiens resultat redogörs i ett huvudtema, Att leva med smärta, med fyra underteman. Patienter upplever smärtan till följd av cancer som ett hinder för vardagliga aktiviteter såväl som upplevelsen av beteende- och relationsförändringar. Dessutom framkommer det att cancersmärtan påminner patienten om sin obotliga cancersjukdom vilket skapar tankar kring livet, framtiden och döden. Sjuksköterskan har en betydande roll för upplevelsen av smärta hos patienten i sitt förhållningssätt och bemötande. Med hjälp av denna studie kan patienters upplevelse av smärta vid obotlig cancer i ett palliativt skede studeras och därmed bidra till ökad kunskap om fenomenet. Denna kunskap kan således användas till att lindra dessa patienters smärta och lidande vilket kan förbättra deras livskvalité i livets slutskede.

Bakgrund: Sjuksköterskan har i mötet med patienter livets slut en komplex uppgift atttillgodose patientens fysiska, psykiska och sociala behov, detta för att ge förutsättningar tillen fridfull död. I mötet med patienter inom palliativ vård är kommunikation en central deloch vården runt patienten utformas därefter.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskans möte med patienterinom palliativ vård.Metod: Denna litteraturöversikt innehåller 14 artiklar med både kvalitativ och kvantitativansats.Resultat: I Litteraturöversiktens resultat framkommer hinder och förutsättningar försjuksköterskan i mötet med patienter inom palliativ vård där betydelsen av att varanärvarande och uppmärksam på patienternas lidande synliggörs. Sjuksköterskan behöver derätta förutsättningarna att våga vara fullständigt närvarande. Detta för att kunna tillgodosepatientens behov samt identifiera och förstå lidandet. Bristande kunskap och utbildning kanförsvåra mötet och vara ett hinder som kan bidra till att utformandet av vården blir bristfälligdär patientens behov inte tillgodoses.Diskussion: Sjuksköterskan ska tillsammans med patienten utforma vården efter hensförutsättningar, där förståelse för patientens livsvärld ska beaktas. Patientens lidande skaalltid uppmärksammas och lindras, detta för att bedriva en palliativ vård med god kvalitet.Slutsats: Denna litteraturstudie har en betydande roll för att belysa vad som kan främja samthindra sjuksköterskans möte med patienter inom palliativ vård. Utbildning kan möjliggöraen ökad förståelse för sjuksköterskan inom palliativ vård. Att våga stanna kvar och synliggöralidandet, trots sjuksköterskans egen sårbarhet är fundamentalt i mötet. / <p>Godkännande datum: 2018-11-08</p>

Den palliativa vården utvecklas allt mer. För sjuksköterskan är det viktigt att ha kunskap om vad patienten anser bidra till livskvalitet livet ut, för att kunna göra den sista tiden i livet till det bästa utifrån de förutsättningar som finns. Målet med den palliativa vården är att lindra lidande och främja livskvalitet hos både patient och närstående. Sjuksköterskan står under Hälso- och sjukvårdslagen som säger att vården ska bedrivas i samråd med samtliga aktörer. För att eftersträva livskvalitet måste sjuksköterskan skapa en vårdande relation till varje enskild patient. Problemet är att sjuksköterskan i en stressig arbetssituation inte alltid vet vad patienten lägger för innebörd i begreppet eftersom begreppet livskvalitet både är subjektivt och föränderligt. Syftet är att ur ett patientperspektiv beskriva vad livskvalitet kan innebära i palliativ vård oberoende av vårdkontext. Examensarbetet är en litteraturstudie gjord utefter Axelssons (2012) modell. Artiklarna är utvalda från databaserna PubMed och CINAHL, de har granskats och bildar uppsatsens resultatdel. Resultatet beskriver en del av det som kan bidra till livskvalitet för patienter som vårdas i palliativ vård, fem teman och tio subteman sammanfattar innehållet. De huvudteman som presenteras är: Att vara samma person som tidigare, Att ha ett inre lugn, Att behålla goda relationer, Att förbereda inför döden och Att ha en känsla av att vara hemma. Inför diskussionen valde författarna ut tre subteman, då de ansågs ha stor inverkan på patienternas livskvalitet: Att ha tillit till professionella, Att vara oberoende och Att känna sig betydelsefull. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund: I Sverige är 72 000 individer årligen i behov av palliativ vård. Denna vårdform innebär att sjukdomen inte längre kan botas utan enbart lindra symtom för att nå bästa möjliga livskvalitet. Närstående har en viktig roll i palliativ vård genom att bland annat vara ett stöd till den sjuka. Sjuksköterskan bör vid palliativ vård möta symtom från alla dimensioner och se den sjuke som en helhet. Syfte: Syftet är att beskriva närståendes upplevelser av att leva med en individ som får palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt som inkluderat 13 studier, funna i Medline via PubMed och Cinahl, med kvalitativ ansats där närståendes upplevelser har beskrivits. Resultat: Tre huvudteman identifierades: Omvårdnad ur närståendeperspektiv, Mötet med personal och Livets slut. Omvårdnad ur närståendeperspektiv berör områden som ökat ansvar, isolering, att göra allt för den man älskar samt skuldkänslor, tvång, oro och uppoffringar. Upplevelserna kring mötet med personal varierade, både positiva och negativa presenteras, där bland annat vårdform, sjuksköterskans bemötande, kunskap och tidigare erfarenheter påverkade resultatet. Livets slut och det kommande avskedet är ofrånkomligt i palliativ vård och de närstående hanterade frågor kring döendet och döden på olika sätt. Slutsats: Närvaron kring döden gav funderingar på närståendes egna existens. Hur de närstående upplevde vårdpersonalens bemötande speglade deras syn på hur den palliativa vården fungerat. I föreliggande studie har många upplevelser beskrivits, däremot finns en begränsad kunskap om hur de närstående hanterar de känslor som uppkommer. De upplevelser som följs genom denna studie kan sammantaget beskrivas som påfrestande men givande. / Background: In Sweden, 72,000 individuals are in need of palliative care annually. This type of care means that the disease can no longer be cured but only alleviates symptoms to achieve the best possible quality of life. Family have an important role in palliative care by, among other things, supporting the ill one. Palliative care nurses should face symptom from all dimensions and see the ill one as a unity. Aim: The aim is to describe families experiences of living with an individual who receives palliative care. Method: A literature review that included 13 studies, found in Medline via PubMed and Cinahl, with a qualitative approach, where the experiences of families have been described. Findings: Three main themes were identified: Nursing from a family perspective, The meeting with staff and The end of life. Family nursing concerns areas such as increased responsibility, isolation, doing everything for the one you love, but also guilt, coercion, worry and sacrifice. The experiences surrounding the meeting with staff varied, both positive and negative were presented, where, among other things, the form of care, the nurse's treatment, knowledge and previous experiences affected the result. End of life and resignation are inevitable in palliative care and the families dealt with issues of dying and death in different ways. Conclusion: The present of death gave thoughts about the families own existence. How families experienced the healthcare professional’s treatment reflected their view of the palliative care. In the present study many experiences have been described, however there is a limited knowledge about how the families cope with their feelings. The experiences that are followed in this study can be described as strenuous but worthwhile.

Att som anhörig vårda och leva tillsammans med en person döende i cancer som får palliativ vård i hemmet är både givande och utmanande. Hemmet har uttryckts som en betydelsefull plats att vårdas i. Möjligheten att vårdas i det egna hemma, innebär att de sjukas självbestämmande kan respekteras. Detta ställer krav på de anhöriga och de tar ett stort ansvar. Därför är det viktigt att de känner sig sedda och får de stöd de är i behov av. Av den anledningen är det viktigt att belysa anhörigas upplevelser av att vårda och leva tillsammans med en person som lider av cancer och får palliativ vård i hemmet. Metoden som valts är en litteraturstudie där tolv kvalitativa artiklar utgjort datamaterialet. I resultatet framkom det att anhörigas livssituation förändrades i och med den sjukes sjukdom. Anhöriga har berättat att de bortsett från sina egna behov för att tillgodose de sjukas. Resultatet tar också upp de motiv anhöriga har haft för att vårda. De strategier anhöriga har använt sig av för att hantera situationen belyses. Slutligen beskriver anhöriga hur de upplevt relationerna till de professionella vårdarna. I diskussionen diskuteras de sjukas och professionella vårdarnas tankar och upplevelser kring hemmet som plats för vårdandet. Detta ställs i relation till hur de anhöriga har upplevt det. Hur patientsäkerheten skall kunna säkras i hemmet har diskuterats med fokus på anhörigas behov och känsla av trygghet. Denna trygghet kan uppnås genom information och stöd ifrån professionella vårdare. / Program: Sjuksköterskeutbildning

När en patient vårdas palliativt i hemmet är det inte enbart patientens upplevelse som är betydande utan också närståendes. Palliativ vård innebär att bot inte längre finns att tillgå utan vården går ut på att lindra. Med närstående menas den eller de personer som patienten anser sig stå närmast och behöver således inte innebära blodsband. När den palliativa vården sker i hemmet innebär det att hemmet förändras även för den närstående. Syftet med vårt examensarbete är att beskriva närståendes upplevelse när en familjemedlem får palliativ vård i hemmet. Det är en allmän litteraturöversikt enligt Fribergs (2017, ss. 141–152) riktlinjer. Vi valde att ta med både kvalitativ och kvantitativ forskning. Resultatet bygger på tolv artiklar som analyserats och som resulterade i sex subkategorier som sedan sammanfördes till tre huvudkategorier. Det tre huvudkategorierna är: Att anpassa sig till förändrade livsvillkor, att hitta balansen mellan att vara närstående och vårdgivare och att samarbeta med den professionella vården. Resultatet påvisade att närståenderollen var komplex och innebar en upplevelse av nedsatt livskvalitet för den närstående. Det visade också på en förändrad relation mellan den närstående och den sjuka familjemedlemmen. I resultatet gick det att se att närstående upplevde en ökad stress om de inte kände delaktighet med den professionella vården. För närstående är det viktigt att sjuksköterskan kan identifiera deras behov av stöd och skapa en trygghet redan från början. Utifrån resultatets delar valde vi att lyfta fram frivilligt och ofrivilligt vårdande samt skapa delaktighet till diskussionen. Diskussionen handlade om närstående som tog på sig vårdgivarrollen frivilligt och ofrivilligt och vad det innebar för dem. Det togs också upp delar av närståendes upplevelse relaterat till stöd från professionella vården och hur det kan bidra till en förbättring för alla inblandade.

No description available.

Bakgrund: Palliativ vård kan förklaras som lindrande vård och ges när kurativ behandling inte längre har någon effekt. Behandlingen inriktar sig på att ge livskvalité och smärtlindring. Syfte: Syftet är undersöka de komplementära metoderna musik och beröring som smärtlindrande effekt för personer i palliativ vård. Metod: Litteraturöversiktens sökningar utfördes via databaserna Pubmed och Cinahl. Artiklarna var av kvantitativ, kvalitativ samt mixad metod och kvalitetsgranskades genom granskningsmallar. Resultat: I de flesta av studierna upplevde deltagarna att de fick en smärtlindrande effekt efter deltagande i musikterapi eller beröring/massage. Diskussion: Att arbeta med komplementära metoder är ett sätt för sjuksköterskan att arbeta med smärtans olika delar. För att uppnå detta krävs det att sjuksköterskan ser helheten och hela människan. Konklusion: Musikterapi och beröring är ett sätt för sjuksköterskan att möta de utmaningar sjuksköterskan ställs inför i vården av en palliativ patient. Genom musik och beröring kan sjuksköterskan nå smärtan utifrån olika dimensioner.Mer forskning krävs för att öka det vetenskapliga beviset av den smärtlindrande effekten och göra komplementär medicin till en del i den palliativa vården. Brist på utbildning, engagemang, tid och förståelse har visat sig vara de bristande länkarna för att de komplementära metoderna används i vården. / <p>Godkännande datum: 2019-03-25</p>

<p><p>Palliativ vård är en benämning på vård som ges till patienter i livets slut då botande behandling inte längre är möjlig. Palliativ vård ska integreras i all vård i livets slut, oberoende av hur vården organiseras. Målet för vården är bästa möjliga livskvalitet för patienten och dennes familj. Sjuksköterskans uppgift är att stödja och hjälpa den döende patienten och familjen att leva med de psykologiska, sociala, fysiska och andliga konsekvenserna av patientens sjukdom, något som ställer stora krav på sjuksköterskan. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda döende patienter inom vård och omsorg. Studiens resultat baseras på tio vetenskapliga artiklar som analyserats utifrån Evans metod, innehållande fyra delmoment. Resultatet indikerar att sjuksköterskors förhållningssätt innebär fokus på den döende patientens olika behov samt att hänsyn tas till patientens värdighet och integritet. Relationen till sjuksköterskekollegor, till övrig personal samt till patient och närstående är en resurs i omvårdnadsarbetet. Sjuksköterskor anser att yrkeserfarenhet underlättar i arbetet. Omvårdnadens svårigheter utgörs av tidsbrist, otillräcklig utbildning och träning, betungande känslor, likaså anses kommunikation med patient och närstående vara problematisk. Resultatet visar att organisation och vårdmiljö har en inverkan på sjuksköterskans arbete. Slutsatsen är att sjuksköterskor ser möjligheter och försöker finna tillvägagångssätt för att ge god palliativ omvårdnad, detta trots att de erfar praktiska och känslomässiga svårigheter.</p></p>

<p>Cancer är en av de sjukdomar som ökar mest för tillfället. En av orsakerna till ökningen är att medellivslängden blivit högre. Den ökade medellivslängden är något positivt i sig, men det innebär också att sjukdomen hinner drabba fler människor. Cancer är en sjukdom som påverkar många personer direkt eller indirekt och det är inte bara de som har cancer som är sjuka, utan hela familjen blir sjuk. Syftet med denna fallstudie var att belysa en persons upplevelse av att vara närstående till en svårt sjuk familjemedlem. Metoden som användes var manifest innehållsanalys av en skönlitterär självbiografisk bok, skriven av Conny Palmqvist med titeln ”Hejdå, allihopa!”. Analysen resulterade i fyra kategorier; maktlöshet, relationer, kärlek och sorg. Det är svårt att stå bredvid och se på när en familjemedlem sakta tynar bort och att inte kunna göra något för att förhindra detta. Att som patient känna kärlek och närhet är en förutsättning för att kunna känna hopp och orka kämpa. Efter att ha analyserat boken har vi fått en ökad förståelse för den närståendes upplevelse vid palliativ vård. Att kunna bemöta och ge god omvårdnad till patienter och närstående anser vi är en förutsättning vid arbete inom vård.</p>