Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka arbetsterapeutens roll inom den palliativa vården, vilka bedömningar och behandlingar som utfördes av arbetsterapeuten, samt hur patienterna upplevde arbetsterapin i den palliativa vården. Metoden som valdes var en systematisk litteraturstudie och totalt ingick 10 artiklar i studien. Vid analysen av artiklarna användes två granskningsmallar, beroende på om artikeln hade en kvalitativ eller kvantitativ design. Resultatet visade att arbetsterapeuterna generellt kände en tillfredställelse med sitt arbete inom palliativ vård. Arbetsterapeuterna ansåg att andlighet var av stor betydelse vid arbete med döende patienter och det är viktigt att se till det som var bäst för patienten. Att lära patienten att arbeta enligt energibesparande metoder var också viktigt eftersom patienten då kunde lägga mer energi på de aktiviteter som han/hon upplevde som meningsfulla. Att sätta mål var värdefullt både för patienten och för arbetsterapeuten, så att han/hon vet vad som patienten behövde hjälp med. Det var även betydelsefullt för patienten att arbetsterapeuten snabbt kunde tillfredställa akuta behov t.ex. att patienten fick de hjälpmedel som han/hon behövde just för tillfället. En roll som arbetsterapeuten hade var att förbereda patienten för döden, att acceptera döden. Stötta med hjälpmedel när behovet uppstod och erbjuda möjlighet till dagrehab och kreativa aktiviteter. Patienterna upplevde arbetsterapi och arbetsterapeutens arbete som betydelsefullt och värdefullt, det gav dem livskvalitet ända in i slutet. Slutsatsen är att arbetsterapi var av stor betydelse för patienterna inom palliativ vård eftersom de ville ha en meningsfull tid under den resa som de hade kvar i livet. Mer forskning behövs om arbetsterapeutens arbete inom den palliativa vården och då med fokus på vilka behov det finns av arbetsterapeuten. Hur arbetsterapin upplevs, utförs och vad mer som behövs för att hjälpa patienter inom palliativ vård.

För de patienter som behandlas för obotlig cancer har det blivit allt vanligare att vården ges i hemmet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka faktorer som medverkar till att patienter med avancerad cancer kan känna trygghet i samband med vård i hemmet. Litteraturstudiens resultat utgår från 15 vetenskapliga artiklar som söktes i databaserna Pubmed och Cinahl. Resultatet beskrevs i fyra teman; hoppfullhet trots sjukdom, familjens betydelse, symtomkontroll och omvårdnad. Resultatet visade att patienter med avancerad cancersjukdom i stor utsträckning önskar att få vård i hemmet. För att möjliggöra detta krävs professionellt stöd tillsammans med närståendes insatser. Studien visar vikten av att patienterna är välinformerade om sjukdomen och behandlingen och har kunskap om symtom och symtomkontroll samt har ett socialt nätverk runt sig. Sjuksköterskan kan genom sin omvårdnad tillgodose dessa behov genom att ha specialkunskaper och kompetens inom området. Framtida forskning bör inrikta sig på dessa patienters behov i samband med vård i hemmet.

Många människor drabbas av sjukdom. En del blir friska medan andra aldrig återhämtar sig. Hos dessa patienter försämras tillståndet successivt och slutligen kommer sjukdomen till en brytpunkt (turning point) där det längre inte är motiverat att fortsätta med den kurativa behandlingen. När den kurativa behandlingen avbryts, syftar de fortsatta omvårdnadsåtgärderna till att patienten upplever välmående i livets slutskede. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka faktorer som påverkar identifikation av brytpunkten hos svårt sjuka patienter, samt på vilket sätt omvårdnadsåtgärderna ändras efter denna identifikation. En kvalitativ innehållsanalys på aktuella vetenskapliga studier har genomförts. Datamaterialet består av nio vetenskapliga artiklar. Resultatet har ordnats under två teman: Faktorer som påverkar identifikation av brytpunkten och omvårdnadsåtgärder efter identifikation av brytpunkten. Om patienten slutar svara på behandlingen och om dennes tillstånd ständigt försämras, påverkar detta den fortsatta kurativa behandlingen. Patientens egen önskan, är en annan påverkande faktor. Resultatet visar att när den kurativa behandlingen avslutas får patienterna ofta psykiska problem såsom ångest och oro. Omvårdnadsåtgärderna syftar till att lindra dessa samt att trösta och smärtlinda patienten. Denna studie kan öka sjuksköterskans kunskap om vilka omvårdnadsåtgärder hon kan bistå patienterna med i livets slutskede när det längre inte är motiverat med kurativ behandling.

Vikten av att som närstående uppleva stöd och hjälp av distriktssköterskan beskrevs vara mycket positivt både för den närstående och av den sjuke, vilket också krävde nya kunskaper inom området. Syfte: Syftet var att belysa närståendes upplevelser vid palliativ vård i hemmet av en familjemedlem. Metod: Studien är en litteraturstudie och utförandet har varit att följa de nio stegen enligt Polit och Becks tillvägagångssätt för genomförandet av litteraturstudie. Utifrån nyckelord identifierades sökord som kombinerades vid sökning i databaserna Academic Search Elite, PubMed och CINAHL. Materialet analyserades genom traditionell innehållsanalys. Resultat: Resultatet baseras på tolv vetenskapliga artiklar och analysen resulterade i fyra huvudkategorier: välbefinnande, relationen till den döende, en förändrad livssituation samt den palliativa vården. Resultatet visar att närståendes uppfattningar har ett brett spektrum. Social isolering uppfattas då all tid får läggas på hemmets sysslor istället för på socialt umgänge och andra fritidsaktiviteter. Då makt- och hjälplöshet upplevs leder det till att närstående och den döende grälar med varandra. Det uppfattas som betydelsefullt när personalen har tid att ägna sig åt den närstående och den döende. Slutsats: Resultatet visar att hur den närstående mår har betydelse, då en familjemedlem vårdas palliativt i hemmet. Resultatet kan användas som en kunskapskälla för distriktssköterskan i dennes kontakt och möten med närstående. / The sense of support and help from the district nurse was described as a positive impact both from the next of kin and the sick person which also demanded new knowledge about the subject area. Aim: The aim was to illuminate next of kin´s experiences at palliative care in the home of a family member. Method: The study is a literature review and the performing was to follow the nine steps according to Polit and Beck’s procedure to achieve a literature review. On the basis of the keywords, words were identified and combined for search in the databases: Academic Search Elite, PubMed and CINAHL. The material was analysed according to traditional content analysis. Result: The result bases on twelve scientific articles and the analysis results in four main categories: wellbeing, the relation to the dying person, a changed life situation and the palliative care. The result shows that the next of kin’s apprehensions have a wide spectrum. Feelings of social isolation perceive when all tasks in the home have to be taken care of instead of social interactions and other leisure activities. The power- and helplessness experiences will lead to quarrelling between next of kin’s and the dying person. It feels important when the staff has time to spend with the next of kin and the dying person. Conclusion: The result shows that the next of kin’s feelings of content have a meaning, when a family member receives palliative home care. Hence can the result be used as a source of knowledge when the district nurse encounters next of kin’s.

Syftet med denna studie är att beskriva familjens och sjuksköterskans upplevelser vid palliativ omvårdnad av barn. En systematisk litteraturstudie har gjorts och vetenskapliga artiklar har sökts fram, vilka ligger till grund för denna studie. Resultatet visar att familjerna upplevde att tydlig information samt stöd både under och efter den palliativa omvårdnaden var viktig. Det framkommer även i resultatet att sjuksköterskorna upplevde att stöd var en central del av den palliativa omvårdnaden. En del av sjuksköterskorna upplevde att de hade för lite kunskap och erfarenhet för att kunna bemöta familjerna på ett professionellt sätt. Ytterligare forskning bör bedrivas för att öka sjuksköterskans kunskaper och därmed underlätta familjernas situation.

Palliativ vård är en benämning på vård som ges till patienter i livets slut då botande behandling inte längre är möjlig. Palliativ vård ska integreras i all vård i livets slut, oberoende av hur vården organiseras. Målet för vården är bästa möjliga livskvalitet för patienten och dennes familj. Sjuksköterskans uppgift är att stödja och hjälpa den döende patienten och familjen att leva med de psykologiska, sociala, fysiska och andliga konsekvenserna av patientens sjukdom, något som ställer stora krav på sjuksköterskan. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda döende patienter inom vård och omsorg. Studiens resultat baseras på tio vetenskapliga artiklar som analyserats utifrån Evans metod, innehållande fyra delmoment. Resultatet indikerar att sjuksköterskors förhållningssätt innebär fokus på den döende patientens olika behov samt att hänsyn tas till patientens värdighet och integritet. Relationen till sjuksköterskekollegor, till övrig personal samt till patient och närstående är en resurs i omvårdnadsarbetet. Sjuksköterskor anser att yrkeserfarenhet underlättar i arbetet. Omvårdnadens svårigheter utgörs av tidsbrist, otillräcklig utbildning och träning, betungande känslor, likaså anses kommunikation med patient och närstående vara problematisk. Resultatet visar att organisation och vårdmiljö har en inverkan på sjuksköterskans arbete. Slutsatsen är att sjuksköterskor ser möjligheter och försöker finna tillvägagångssätt för att ge god palliativ omvårdnad, detta trots att de erfar praktiska och känslomässiga svårigheter.

Bakgrund: Förr var tron att demens tillhörde det normala åldrandet men idag har kunskapen om demenssjukdomars orsak ökat. Antalet dementa i Sverige kunde år 2005 uppskattas till ca 142 200 varav 45 procent beräknades bo i särskilt boende. Syfte: Syftet med studien var att belysa vårdpersonalens erfarenheter i arbetet med dementa personer på vårdhem. Metod: Litteraturstudien baserades på en innehållsanalys från innehållet i nio vetenskapliga artiklar. Litteraturen som inkluderades i resultatet söktes i databaserna PubMed och Cinahl samt genom manuell sökning. Alla inkluderade artiklar genomgick en vetenskaplig bedömning. Resultat: Vårdpersonalen upplevde fina stunder med de dementa och betydelsen av fysisk kontakt var stor. Vårdpersonalen tog upp ämnet stöd och då främst bristen på stöd i flera olika sammanhang. Vidare diskuterade personalen bristen på kunskap och behovet av utbildning samt handledning. Vårdpersonalen uttryckte ett behov av uppskattning och diskuterade svåra omvårdnadssituationer där integritetsbevarandet hade en central roll. Organisationens och ledningens betydelse samt bristen på resurser och behovet av kvalitetsutveckling var andra erfarenheter som personalen tog upp. Diskussion: I diskussionen lyfts sjuksköterskan ut ur begreppet vårdpersonal och resultatets huvuddelar diskuteras utifrån sjuksköterskans ansvarsområden. Slutsatser: Vårdpersonalen behöver få bättre erkännande för sitt omvårdnadsarbete med de dementa och sjuksköterskan bör inta en större ledarroll.

No description available.

No description available.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva allmänsjuksköterskans palliativa omvårdnadsarbete med cancersjuka patienter. Metod: Deskriptiv litteraturstudie baserad på 15 artiklar som sökts i databaserna PubMed och Cinahl. Analysen identifierade fyra huvudkategorier som ligger till grund för resultatet. Huvudresultat: Att arbeta med palliativ vård är ett arbete som sjuksköterskor anser påverkar patienter inom flera olika aspekter, både fysiskt, psykiskt, socialt och andligt. Ett sätt som sjuksköterskan kan hjälpa patienten är att informera och utbilda patienter vilket har visat ge en viss lindring hos patientens symtom. Sjuksköterskan har även en viktig roll i att koordinera omvårdnadsarbetet och framförallt se till att patienten har det så bra som omständigheterna tillåter. Stöd av erfarna kollegor ansågs vara ett bra hjälpmedel och sambandet mellan erfarenhet och trygghet i yrkesrollen bidrog till en trygghet som förs vidare till patienten. Slutsats: De viktigaste perspektiven som framkom inom palliativ vård var fysiskt, psykiskt och socialt. Det andliga perspektivet skiljer sig dock från olika kulturer och behöver studeras mer i Sverige för att kunna tillämpa riktlinjer och arbetssätt. Det framkom även att utbildning behövs för att känna sig trygg i sin arbetsroll när sjuksköterskor arbetar med döende människor som vårdas palliativt. / Aim: The aim of this study was describe nurses’ palliative care with patients who suffer from cancer. Method: Descriptive study based on 15 articles sought in the databases PubMed and Cinahl. The analysis identified four main categories underpinning for the results. Main result: Working with palliative care is a task that nurses believe affects patients in various aspects, physically, mentally, socially and spiritually. One way that the nurse can help the patients is to inform and educate them, which has been shown to give some relief of the patient's symptoms. The nurse also has an important role in coordinating nursing care and, above all, to ensure that the patient is as comfortable as circumstances permit. The support of experienced colleagues was considered a great tool and the relationship between experience and confidence in the professional role led to a security that is passed on to the patient. Conclusion: Within palliative care it is revealed that the strongest perspectives were physically, mentally and socially. The spiritual perspective differs from different cultures and needs to be studied more in Sweden to be able to apply guidelines and procedures. It also emerged that education is needed to feel secure in the role as a nurse when working with dying people who are cared for palliative