Vid palliativ vård bör, enligt WHO, organiserat stöd erbjudas närstående såväl under patientens sjukdomstid som efter dödsfallet. Syftet med föreliggande arbete var att kvantitativt mäta effekterna av deltagande alternativt icke deltagande i efterlevandegrupp. Efterlevande (n=84) till patienter som vårdats hemma med hjälp av en palliativ enhet fick svara på enkätfrågor av likert-typ som mäter sorg, nedstämdhet och depression. Mätningarna skedde vid två tillfällen, före start av efterlevandegrupp och 10 veckor senare. Svar lämnades av 75 personer vid första mättillfället och 61 vid det andra. Av dessa svaranden deltog 17 i efterlevandegrupp. Svaren behandlades kvantitativt med icke parametriska metoder och deskriptiva data i frekvenstabeller. Materialet var inte tillräckligt stort för att kunna göra statistiska jämförelser mellan dem som deltog i och dem som inte deltog i efterlevandegrupper. Slutsatser: De flesta deltagare i studien uppvisade svår sorg vid båda mättillfällena. En fjärdedel visade på besvär med nedstämdhet och depression och av dessa deltog sex procent i efterlevandegrupp. Faktorer som kunde påverka deltagande i efterlevandegrupp var kön och geografiskt avstånd till sammankomsterna. Deltagande i efterlevandegrupp visade ingen mätbar effekt för sorgebearbetning. / In palliative care, organized support should be offered to family care givers during the disease and during bereavement according to the WHO. The aim of the study was to quantitatively measure the effects of participating in or not participating in bereavement-groups. The bereaved (n=84) to patients taken care of at home supported by a palliative unit were asked to answer questionnaires with likert-type, measuring mourning, anxiety and depression. The measures were done on two occasions, before the start of the bereavement-group and ten weeks later. On the first occasion 75 of the bereaved responded and 61 on the second occasion. In bereavement-groups participated 17 of the respondents. The data was analyzed with non-parametric tests and descriptive statistics. The analysis indicated that the material was not big enough to make statistic comparisons between participants and non participants in bereavement-groups. Conclusions: Most of the participants in the study showed signs of severe grief on both occasions. One fourth showed signs of high levels of both anxiety and depression and six percent of these participated in bereavement-groups. Factors affecting those participating in bereavement-groups were their gender and geographical distance to the meetings. Participating in bereavement-groups had no measurable effects on bereavement.

Bakgrund: Palliativ vård bygger på ett holistiskt synsätt där avsikten är att ge patienten ett så fullgott liv med så god livskvalitet som möjligt. Symtomlindring är en stor del i det palliativa vårdandet. Komplementära behandlingar har visat sig vara ett gott komplement till farmakologisk behandling. Mjuk massage syftar till att uppmärksamma hela människan, ge symtomlindring samt vara ett stöd. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa den komplementära behandlingsmetoden mjuk massage i palliativ vård. Metod: Litteraturöversikt som redovisar 13 vetenskapliga artiklar som har kvalitetsgranskats och analyserats. Tre kategorier uppkom: patientupplevelse, sjuksköterskans upplevelse och närståendes upplevelse. Resultat: Mjuk massage visade sig ha positiva effekter. Mjuk massage ledde till att kroppsuppfattningen blev mer positiv, symtom förmildrades och livskvaliteten ökade samtidigt som en trygghetskänsla uppstod. Sjuksköterskan byggde en djupare relation till patienten och svåra frågor blev mer lätthanterliga. Närstående fick en gynnsammare syn på den palliativa vården. Diskussion: Mjuk massage visade sig vara ett bra hjälpmedel i den palliativa vården utifrån flera olika aspekter. Mjuk massage kan ses som icke verbal kommunikation och vid rätt användning kan det vara gynnsamt för symtomlindring. De resonemang som finns för relationsskapandet genom mjuk massage stärks av Martinsens omsorgsteori. Slutsatser: Mjuk massage har flera fördelar för patient, sjuksköterska och närstående. Dock krävs mer forskning och fler utbildningar i ämnet för att göra denna komplementära behandling mer integrerad i vården.

Palliativt förhållningssätt kännetecknas av helhetssyn av människan och uppnås genom stöttning av individen att leva med värdighet och största möjliga välbefinnande till livets slut oavsett diagnos eller ålder. Demens är en sjukdom som är svårt handikappande för den som drabbas och för de anhöriga är sjukdomen förödande. Den palliativa vården av personer med demens är inte optimerad. Studier visar att det dels beror på demenssjukdomen som är svår att vårda och dels för att stöd till de personer som vårdar sina anhöriga och det sociala kommunala nätverket har brister. Syfte: Att analysera upplevelsen av given vård i livets slutskede hos personer med demensdiagnos ur personalens och anhörigas perspektiv. Metod: Metasyntes utförd med Howell Major och Savin-Badins analysmodell, Qualitative Research Synthesis. Resultat: Kunskap och personcentrering var de två begrepp som blev produkten av syntesen. Begreppen fungerar som motsatser, om det finns kunskap och personcentrering så finns en bra upplevelse av given vård hos personal och anhöriga och om det brister i kunskap och personcentrering blir upplevelsen sämre. Diskussion: Kunskap om demens bland personal har i syntesen visats vara en indikator för god vård vid livets slut. Utbildning i demenssjukdom bör ske kontinuerligt och på olika nivåer beroende på vilken personalkategori som utbildas. Konklusion: Palliativ vård och demens måste få utrymme i utbildningarna av all personal, från undersköterska till specialistläkare. / Palliative care is an approach characterized by a holistic view of a person and is achieved by supporting the individual’s right to live with dignity and optimal comfort until the end, regardless of age and diagnosis. Dementia is seriously disabling for the individual and is often devastating for their caregivers and families. The palliative care of persons with dementia is not optimal. Studies show that it is partly due to dementia that is difficult to nurture and partly the support of those who care for their relative and the local social network is poor. Aim: To analyse the experience of given care to people with dementia diagnosis from key providers of care and relatives' perspective. Method: Meta Synthesis with Howell Major and Savin - Badins analytical model, Qualitative Research Synthesis. Results: Knowledge and person-centeredness were the two concepts that emerged from the synthesis. They work as contradiction in terms, if there is knowledge and person-centeredness, good experience of given care are achieved, if there is gaps in knowledge and person-centeredness, the experience of care is poor. Discussion: Knowledge of dementia among key providers of care and relatives in the synthesis proved to be a great indicator of good care at the end of life. Education in dementia and palliative care should be done routinely and be based on level of education. Conclusion: Palliative care, dementia and person centeredness must have their space in the education of all key providers of care, from assisting nurses to specialists.

Bakgrund: Varje år ställs sjuksköterskor inför diverse problemställningar gällande palliativ vård i livets slutskede. Nutritionsbehandling är en av de åtgärder som kan sättas in för att lindra situationen för både patient och anhöriga. Då det är flera parter så som patient, anhöriga, läkare och sjuksköterska inblandade är det av stort vikt att alla förstår och är informerade om situationen för att den svårt sjuke ska få bästa möjliga vård. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av nutritionsproblem hos patienter i livets slutskede. Metod: En litteraturstudie genomfördes där 10 kvalitativa och kvantitativa artiklar granskades och analyserades enligt Friberg (2012). Resultat: Det framkom tre olika kategorier som är avgörande för hur vården blir: Etiskt övervägande, där hänsyn tas till patient och anhöriga. Kommunikation, där sjuksköterskan spelar en avgörande roll som sammanlänkad mellan patient/anhöriga och läkare. Handledning och samarbete, här är individuella vårdplaner en viktig framgångsfaktor liksom ett nära samarbete mellan alla inblandande. Konklusion: Avgörande för en bra palliativ vård där nutritionsbehandling ingår är sjuksköterskans roll i att förmedla information från patient/anhöriga till läkare för att ge bästa förutsättningar för att kunna sätta in rätt vård, eller för att avstå viss behandling. / Background: Every year nurses are faced different problems and questions regarding palliative care in end of life. Treatment of nutrition is one of the methods to relieve the situation for the patient and relatives. When there are number of individuals that are involved in the treatment, like doctors, nurses, it is important that everyone is informed and understand the situation, so that the patient get the best treatment. Aim: The aim of this study is to describe nurses experiences of nutrition problems when nursing patients at the end of life. Methods: A literature study was performed, 10 quantitative and qualitative articles were examined and analyzed according to Friberg (2012). Result: There were three different categories who are crucial for the outcome of nursing; Ethical considerations which focus on the patient and relatives. Communication; where the nurse plays a crucial role as a bond between patient/relatives and the doctor. Supervision and cooperation; where the individual nursing plan is an important success factor as a close cooperation between all involved. Conclusion: Crusial for a good palliative care where nutrition treatment are involved is the nurse role to communicate information from patient/relatives to the doctor in order to give the best conditions for correct nursing or no nursing at all.

Den palliativa vården i hemmet är olika organiserad i olika delar av landet, men möjligheten att få dö i sitt hem är ett val som alla har rätt till. Vård i hemmet ökar ständigt, dels på grund av en allt äldre befolkning, men även på grund av att fler väljer att dö i hemmet. Palliativ vård är inriktad på att lindra lidande och öka livskvaliteten och de vårdande sjuksköterskorna har en nyckelroll i detta. En god relation mellan patienter och sjuksköterskor är av största vikt för vårdens kvalitet. Att som sjuksköterska arbeta med palliativ vård beskrivs som komplext och känslosamt. Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård i hemmet. Metoden som använts var en allmän litteraturöversikt. Tio kvalitativa artiklar granskades och analyserades enligt Friberg (2012, ss. 133-144) och resultatet sammanfördes till fyra huvudteman och elva underteman. Resultatet visar att sjuksköterskor upplever den palliativa vården i hemmet som komplex och utmanande. Relationer till såväl patienter som kollegor är viktiga liksom stöd och utbyte av kunskap. Trots att sjuksköterskorna påverkas känslomässigt vid dödsfall känner de ändå mening och tillfredsställelse i arbetet. Specialistutbildning tillför kunskap och ger en större säkerhet i vårdandet. Brist på specialistutbildade sjuksköterskor leder till att grundutbildade sjuksköterskor anställs, detta ökar kraven på att utbyte av kunskap prioriteras. För att inte känna sig otillräckliga är det viktigt att sjuksköterskor får stöd i att möta människor i existentiell kris. De kan då stödja patienterna i livets slut. Sjuksköterskor känner sig beroende av läkarna och ibland frustrerade om detta samarbete inte fungerar väl vilket kan leda till ett vårdlidande för patienterna.

Palliativ omvårdnad är något de flesta sjuksköterskor kommer i kontakt med under sitt yrkesverksamma liv. Syftet med litteraturstudien var att belysa upplevelser i omvårdnaden ur ett patientperspektiv.  Nio artiklar valdes för granskning, ur artiklarnas resultat framkom sex teman: Upplevelser av; omvårdnadsrelationer, kommunikation och information, vårdmiljön, symtomkontroll, tillgänglighet och självbestämmande. I resultatet framkom att en förtroendefull relation och kommunikation skapade god omvårdnad. Brister i kommunikationen kunde även förekomma. En bra sjuksköterska upplevdes som någon som lyssnade och hade bred kunskap. Patienter ville vara delaktiga i sin vård och behandling. / Palliative care is something most nurses are dealing with during their working lives. The purpose of this study was to illuminate the experiences of nursing care from a patient perspective. Nine articles were selected for review, from the articles six themes revealed: Experiences of; nursing relationships, communication and information, the care environment, symptom control, accessibility and self-determination. The result showed that a relationship of trust and communication created good nursing care. Lack of communication could also occur. A good nurse was perceived as someone who listened and had broad knowledge. Patients wanted to be involved in their care and treatment.

När patienten önskar att få avsluta sitt liv i hemmet krävs det att den avancerade vården också flyttas till hemmet. Distriktssköterskor har övergripande omvårdnadsansvar inom palliativ hemsjukvård och kan uppleva etiska, moraliska och kommunikativa svårigheter. För en god palliativ omvårdnad krävs det att distriktssköterskor är engagerade, har erfarenhet och har avancerad kompetens inom palliativ vård. Syftet med denna studie är att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede inom palliativ hemsjukvård. Nio distriktssköterskor intervjuades. För att analysera data användes en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Analysen resulterade i fyra teman med tillhörande åtta underteman. Teman benämns; Kunna samarbeta och samverka i vården, Kunna vårda anhöriga, Kunna hantera negativa känslor och Skapa en god vårdmiljö. Slutsatsen blev att, ett bra teamarbete är viktigt för distriktssköterskor men att ha olika vårdaktörer kan försvåra vårdarbetet. Det är viktigt för distriktssköterskor att kunna möta anhöriga och ta emot sorg då sorgen kunde komma som missnöje. Detta kan påverka vårdpersonalen negativt. Det är viktigt att distriktssköterskor får stöd vid känsla av otillräcklighet och känslomässiga reaktioner. Fortsatt forskning kan riktas ur anhörigas synvinkel för att kunna förstå anhörigas reaktioner. / When the patient wishes to die at their own home requires that the advanced care also moved to their home. District nurses have primary care responsibilities in palliative home care and may experience ethical, moral and communicative difficulties. For a good palliative care requires that district nurses is involved, have the experience and have advanced skills in palliative care. The purpose of this study is to illuminate district nurses' experiences of caring for patients in the final stage in palliative home care. Nine district nurses were interviewed. To analyze the data, a qualitative content analysis with an inductive approach was applied. The analysis resulted in four main themes with its eight sub- themes. Main themes titled; Being able to collaborate and cooperate in care, Being able to care for relatives, Being able to manage negative emotions and Able to create a good care environment. The conclusion was that, a good teamwork is important for district nurses but having different care providers can complicate caring. It is important for district nurses to meet relatives and receive grief when grief could come as dissatisfaction. This could affect the nursing staff negatively. It is important that district nurses are supported in the sense of inadequacy and emotional reactions. Further research may be aimed at relatives ' point of view in order to understand family members' reactions.

Bakgrund År 2010 avled 90 000 personer i Sverige. Cirka 80 procent bedöms ha varit i behov av palliativ vård. En allmän palliativ vård, dvs vård som kan ges av personal med grundläggande kunskap och kompetens inom palliativ vård, ska kunna bedrivas på alla vårdenheter oavsett om patienten befinner sig på en akutvårdsavdelning eller på ett kommunalt boende. På en allmän vårdavdelning är för det mesta vården fokuserad på att bota och att ta beslut om att vården övergår till att vara palliativ är ofta komplext. Syfte Att belysa sjuksköterskans erfarenhet av att möta patienter som befinner sig i ett palliativt skede på en allmän vårdavdelning. Metod En systematisk litteraturstudie med 13 artiklar, varav tre med kvantitativ ansats och tio med kvalitativ ansats genomfördes. Dessa analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Fyra kategorier identifierades. Dessa var sjuksköterskans profession, teamet, mötet med den döende patienten samt kompetens. Utifrån dessa kategorier skapades elva underkategorier. Slutsats Att vårda patienter som befinner sig i ett palliativt skede kan vara givande men också en svår uppgift för sjuksköterskan. Tillgängliga resurser är mycket bristfälliga, men sjuksköterskan strävar efter att ge bästa möjliga vård efter de förutsättningar hon har.

Introduktion Livskvalitet är ett subjektivt begrepp och det finns flera olika definitioner Merparten definierar det som en patients tillfredsställelse av någon del av livet. Ett av de viktigaste målen med palliativ vård i livets slutskede är att främja livskvalitet hos patienter.   Syfte Syftet med litteraturstudien var att beskriva omvårdnad som främjar livskvaliteten i livets slutskede inom palliativ vård, ur ett patientperspektiv.   Metod Litteraturstudien följde de nio stegen enligt Polit & Becks modell (2012). Artiklarna söktes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo. Efter en granskning av kvaliteten resulterade det i tio artiklar. Tre kvantitativa artiklar och sju kvalitativa artiklar genomgick tre urval och kvalitetsgranskades. Med litteraturstudiens syfte i fokus framkom det olika mönster som bildade sex teman.   Resultat De olika teman som framkom var: Symtomlindring, främst smärtlindring. Känslan av självbestämmande, att få möjligheten att påverka sin vård. Sociala relationer, familj och vänner hade en stor betydelse. Känsla av trygghet/säkerhet, att känna tilltro till vården. Andliga relationer och förberedelser inför döden, tro till en högre makt. Positiv inställning till livet, att tänka positivt.   Slutsats Smärtlindring och sociala relationer var två framstående delar som främjade livskvalitet i omvårdnad i livets slutskede. Eftersom livskvalitet är ett subjektivt begrepp och individanpassat var även självbestämmande av vikt för patienten.

Syftet med litteraturöversikten var att belysa kommunikationen inom den palliativa vården samt vilka copingstrategier sjuksköterskan använder sig av. Studien genomfördes som en litteraturöversikt där resultatet baseras på 15 artiklar genomförda i totalt åtta olika länder. Artiklar söktes i databaserna CINAHL, PubMed, Vård i Norden och PsykINFO. Teman som framkom i resultatet var kommunikation och copingstrategier följt av fyra respektive fem subteman. Resultatet visar att kommunikationen är central i den palliativa vården. Utbildning var grunden till att sjuksköterskan utvecklade ett bra förhållningssätt inom kommunikation och copingstrategier. Tidigare erfarenheter påverkade copingstrategier och kommunikationsfärdigheter i den palliativa vården. Tid för reflektion var något som sjuksköterskor tyckte var viktigt i bearbetningen av svåra situationer. Sjuksköterskan bör vara medveten om copingstrategier och dess påverkan för en god empatisk omvårdnad samt för sin egen hälsa. Tid för reflektion tillsammans med kollegor bör appliceras på varje arbetsplats inom hälso och sjukvården.