Introduktion: Vård av patienter i behov av palliativ vård innebär att sjuksköterskans huvudfokus är att symtomlindra patientens fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov. Symtom är subjektivt och upplevs olika, interventionerna grundar sig i självbestämmande, sociala sammanhang, strategier samt symtomlindring för att individen ska kunna leva värdigt och med största välbefinnande till livets slut. Intresset för komplementära behandlingsmetoder som komplement till konventionell behandling ökar. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa betydelsen av komplementära behandlingsmetoder för patienter i palliativ vård.  Metod: Litteraturstudie grundad utifrån nio steg (Polit & Beck 2017). Databassökningar gjordes i databaserna CINAHL, PsycInfo och PubMed. Utifrån Polit och Beck (2017) granskningsmallar för kvalitativa och kvantitativa studier utfördes en kvalitetsgranskning och resulterade i 13 studier relevanta för studien. Sex teman identifierades efter databearbetning och analys. Resultat: Resultatet visar att komplementära behandlingsmetoder kan användas i palliativ vård sammanställt i sex teman: Kan ge symtomlindrande effekt, Kan ge ökat välbefinnande, Acceptans av livet, Relationer och social gemenskap, Minnesframkallande effekt och Avslappnande effekt.  Slutsats: Komplementär behandlingsmetoder användas som komplement till konventionell behandling för att lindra palliativa patienters fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov

Bakgrund: Etiska dilemman förekommer ofta inom hälso- och sjukvården och något som sjuksköterskor dagligen stöter på. Etiska dilemman innebär att sjuksköterskor behöver fatta ett beslut. Ibland kan det vara svårt att veta vad som är rätt och vad som är fel. Det är framförallt vanligt förekommande inom palliativ vård. Det är patienter som lider av obotlig livshotande sjukdom som vårdas palliativt. Palliativ vård syftar till att ge dessa patienter ett fint och värdigt avslut i livet, samt att minska deras lidande. Sjuksköterskornas profession som bland annat är omvårdnad tas också upp under bakgrund och diskuteras tillsammans med personcentrerad vård. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av etiska dilemman inom palliativ vård. Metod: Metoden som använts är en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Artiklarna som har använts har hittats i databaserna Cinahl Complete och Pubmed. Resultat: Resultatet utgår ifrån nio vetenskapliga artiklar. De nio studierna undersökte hur sjuksköterskor upplevde etiska dilemma och vad som låg till grund för dessa situationer. De huvudsakliga fynden var sjuksköterskornas upplevelse av osäkerhet vid bemötandet av en patient inom palliativ vård, bristande samarbete och konflikter. Sjuksköterskorna upplevde oro för patienten, maktlöshet, otillräcklig kommunikation, samarbetssvårigheter med kollegor och bristande relation gentemot kollegor, patient och patientens närstående. Diskussion: Studiens trovärdighet har bedömts utifrån trovärdighetsbegreppen tillförlitlighet, verifierbarhet, pålitlighet samt överförbarhet. Styrkor och svagheter med metoden har diskuterats. Under resultatdiskussion har följande fynd diskuterats bristande samarbete och kommunikation, relationer mellan sjuksköterskor och patient samt maktlöshet på grund av läkare och närstående. Personcentrerad vård, pliktetik samt konsekvensetik kommer också att diskuteras.

Bakgrund: Under 2018 avled 92 185 personer i Sverige av dessa var 462 stycken barn under 18 år.  Ungefär hälften av dessa 462 barn dog under sitt första levnadsår. Bland det värsta som kan hända en familj är att förlora ett barn. Att förlora ett barn är en påfrestande situation ur både familjens och vårdpersonalen perspektiv. Vårdpersonalen behöver vid palliativ vård hantera uppgifter som kräver stor förståelse, empati och kunskap. Detta gäller särskilt när ett barn som inte går att bota vårdas. Syfte: Syftet var att beskriva läkares och sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av beslutsprocessen inför och under palliativ vård av barn från nyfödd upp till 18 år. Metod: Kvalitativ design. Semistrukturerade intervjuer med sex läkare och sjuksköterskor verksamma på två sjukhus i Sverige. Intervjuerna genomfördes på allmänpediatrisk barnavdelning samt en neonatalavdelning. Data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att palliativ beslutsprocess inom barnsjukvården är väldigt komplex. Processen kan i vissa fall vara väldigt kort men i andra är den flera år lång. Det viktigaste är barnet och sedan familjen som en helhet. Både läkare och sjuksköterskor strävar efter tydlighet och att se till barnets och familjens bästa. Slutsats: Palliativ vård av barn är en komplex situation som ställer stora krav på de anställda. Att barn dör är inget vi kan förhindra men att processen kring besluten som tas fungerar så bra som möjligt kan vi påverka. Teamarbete, kommunikation, tydliga riktlinjer samt att se barnets behov är viktigt att eftersträva i arbetet runt ett barn som vårdas palliativt. / Background: According to Statistics Sweden (2019), 92 185 persons died in Sweden in 2018, 462 were children bellow the age of 18. Of these 462 children roughly half died during their first year of life. Amongst the worst thing that can happen to a family is losing a child. Losing a child is stressful and trying experience both from the family's perspective and the care staff's. Health care professionals need to handle tasks that require a great deal of understanding, empathy and knowledge. This is especially true when a child who can no longer be cured is cared for. Objective: The aim of the study is to describe the experiences of doctors and nurses in the decision-making process for palliative care of children from new-borns up to 18 years. Method: Qualitative Study. The study was conducted with a qualitative study design with the intention of obtaining experiences of the healthcare staff in decision making in palliative care of children. Six semi structured interviews were conducted with a interview guide as guidance. The doctors and nurses worked at two different hospitals in Sweden. The interviews were conducted in a general paediatric ward and a neonatal ward. The results where later analysed with a qualitative content analysis. Results: The result showed that palliative decision-making regarding children is an extraordinary complex issue. The process can be very quick but also take several years. The most important thing is the child and then the family as a whole. Both doctors and nurses strive for clarity and to care in accordance to the best interests of the child and family. Conclusion: Children’s palliative care is a complex issue that demands a lot from healthcare professionals.  That children will die is nothing we can change but we can improve the process surrounding the decision making around palliative care. Teamwork, communication and clear guidelines as well as taking good care of the children´s needs are important parts in children´s palliative care.

Bakgrund: Det är cirka 70 000 personer som årligen är i behov av palliativ vård i Sverige. Den palliativa vården bedrivs inte som det önskas och vårdpersonalen har stora svårigheter att förstå vad palliativ vård är och vad denna typ av vård innebär. Palliativ vård utgår från de fyra hörnstenarna symtomlindring, teamarbete, kommunikation och närståendestöd. Den allmänna vården som bedrivs idag av hemsjukvårdens olika yrkesgrupper utförs mer i hemmet och detta gäller även vårdandet hos de patienter som har behov av palliativ vård. Syfte: Syftet var att beskriva vårdpersonalens erfarenheter av palliativ vård i hemsjukvården. Metod: Studien är en litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultat visade följande huvudteman: Man har olika syn, Man inser svårigheterna och Man är beroende av varandra. Slutsats: Patient och närstående får ofta möta vården själva när ingen vårdpersonal vill ta ansvar för dem i deras utsatta situation. Vårdpersonalen har olika syn på vad palliativ vård innebär. Vårdpersonalen kan inte själva utföra vården utan måste ske inom team annars brister vården enligt den palliativa vårdfilosofin brister.

Bakgrund och problemformulering: Palliativ vård innebär ett förhållningssätt där vården har som syfte att förbättra livskvaliteten för patienter med livshotande sjukdom och för deras närstående. I samband med Ädelreformen 1992 då ålderdomshemmen lades ner fick kommunen ökat ansvar över hemsjukvården. Hemsjukvård är den hälso- och sjukvård som ges i hemmet och där vården är sammanhängande över tiden. Sjuksköterskan har ett stort ansvar för arbetet inom hemsjukvård. Förutom att leda teamet ska sjuksköterskan även tillgodose patienten och närståendes olika behov såsom fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov. Inom hemsjukvård kan det utvecklas djupa relationer mellan sjuksköterskan och patienten samt närstående då det ofta skapas en kontinuitet i vården. Detta kan leda till att sjuksköterskan upplever vården i livets slutskede som krävande. Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskans upplevelse att vårda palliativa patienter i deras hemmiljö. Metod: En litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar har analyserats enligt Fribergs modell. I analysen identifierades tre huvudteman och tio underteman. Resultat: Resultatet presenteras i tre övergripande huvudteman och tio underteman. Huvudteman som identifierades var; Relationer, Arbetets utmaningar och Emotionell påverkan.  Slutsats: Sjuksköterskorna belyste vikten av goda relationer med patienter och anhöriga samt bra samarbeten med kollegor och andra aktörer inom vården. Arbetet som sjuksköterska inom hemsjukvården upplevdes utmanande eftersom vårdandet var komplext. Erfarenhet och kompetens var betydelsefullt för att sjuksköterskorna skulle känna trygghet i vårdandet. Sjuksköterskorna påverkades emotionellt, i vårdandet av patienter i livets slutskede, vilket kunde bearbetas genom reflektion.

Sjuksköterskor har en viktig och betydelsefull roll för patienter i palliativt skede. Målet för palliativ vård är att främja patienternas livskvalitet och minska lidande samt stödja patienten i att få en värdig död. Syftet med litteraturöversikten är att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter i palliativt skede. En litteraturöversikt har valts eftersom det var relevant för syftet. I analysen har 10 artiklar inkluderats. Det framkom fyra teman: Mötet med patienten Reflektion Vikten av samarbete samt Patientlidande Resultatet visade att sjuksköterskor upplever tidsbrist som främsta förbättringspunkt, “att inte räcka till” hos patienter i palliativt skede. Flertalet förbättringspunkter lyfts fram som kan tas vidare för att utveckla sjuksköterskeprofessionen. Sjuksköterskor bör ges möjlighet att reflektera över situationer som uppstått i relation till palliativ vård och studera forskning inom området. Man måste se över hur organisationen bör planeras och struktureras för att sjuksköterskor inte ska behöva prioritera bort den psykosociala delen i mötet med patienten.

Palliativ vård syftar till att förbättra livskvaliteten och lidande genom att behandla och förhindra symtom istället för sjukdomar i sig. Den äldre populationen står för höga procent i behovet av palliativ vård och sjuksköterskan ses som nyckelaktörer i vårdandet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av vårda äldre personer i palliativ vård. Databaserna Cinahl och Pubmed användes för att hitta relevanta artiklar som svarade till syftet. Åtta vetenskapliga studier analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: Bristen på kommunikation och samordning i vårdteamet påverkar vårdandet; Utbildning och mer kunskap krävs; Förtroendefulla relationer med familjen är betydande; Utmaningar och emotionella känslor är oundvikliga; Vilja arbeta för en värdig död. Resultatet visade att sjuksköterskorna kände brist på samordning i vårdandet. Att ge stöd, information och skapa relation till närstående sågs som viktigt men även utmanande. Att vårda en döende person tog fram många känslor hos sjuksköterskan och vikten av självreflektion och kunskap om palliativ vård uttrycktes. Slutsatsen visade att det krävs mer utbildning kring palliativ vård för att kunna tillgodose patientens behov. Ett bättre samarbete och kommunikation mellan olika professioner behövs för att främja hälsan hos patienten. Att involvera närstående och låta dem vara delaktiga kring patientens vård kan bidra till tillfredsställelse för både sjuksköterskan och patienten.

Sjuksköterskor som arbetar inom den palliativa vården kommer ständigt i kontakt med anhöriga och även anhöriga barn. Barn som är anhörig till en svårt sjuk förälder är ofta i stort behov av att bli inkluderade i vad som händer och få åldersadekvat stöd utifrån sin ålder och mognad. Sjuksköterskan har ett ansvar att tillgodose god omvårdnad, vara lyssnande, stödjande och kunna samtala både med patienten och dennes anhöriga. Syftet med detta examensarbete var att ta reda på sjuksköterskans upplevelse av att möta barn som anhörig till sin egen förälder. Examensarbetet är en litteraturöversikt, där åtta artiklar används. Resultatet består av tre huvudteman, Ökad kunskap, Utgångspunkter i mötet, och Utmaning för sjuksköterskan. Efter det valdes sex subteman som består av, Relation till barnen, Brist på utbildning, Upplevelse av brister i vården, Behov av stöd, Delaktighet i vården och Barn uppmärksammas inte. Resultatet visar vikten av att sjuksköterskorna får kunskap och erfarenhet i att möta barn som anhöriga och kunna skapa en relation med hela familjen. Sjuksköterskorna upplever att det är en utmaning att möta barn som anhöriga. Sjuksköterskorna upplever att de inte har den kunskap som behövs för att möta barnen, samt att de inte vet vem som bär ansvaret för barnen som anhöriga i vårdsituationen. De menar även att det råder tidsbrist för att hinna med att uppmärksamma barnen och att kunna ge det stöd som barnen behöver. Sjuksköterskorna behöver kunna reflektera och föra diskussioner med sina kollegor för att kunna lära sig mer och få mer erfarenhet. Regler och riktlinjer behöver skapas på arbetsplatsen för att skapa en bättre arbetsmiljö, vilket även gynnar barnens välbefinnande samt att det minskar risken för psykisk ohälsa hos de anhöriga barnen i framtiden.

Bakgrund:  Palliativ vård är när bot inte längre är möjligt och vården är inriktad på att lindra. Denna vård vilar på en grund, där symtomlindring är en av de fyra hörnstenarna. Smärta är en subjektiv upplevelse och ett vanligt symtom hos patienter inom palliativ vård. Smärta kan delas in i olika dimensioner; fysisk-, psykisk, social- och existentiell smärta. Det finns olika instrument som kan användas för att skatta smärtupplevelsen hos patienten. Smärtlindring inom palliativ vård består av två delar; farmakologisk och icke-farmakologisk lindring. Sjuksköterskans roll inom den palliativa vården innebär att vara en spindel i nätet och föra en nära dialog med patienten och närstående. Hemmiljö syftar till den plats där patienten bor och har sina tillhörigheter och är en plats där palliativ vård ofta sker. Arbetet i någons hemmiljö kan vara både ensamt och svårt för sjuksköterskan och kräver en förståelse för platsens betydelse. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans upplevelser av smärtlindring vid palliativ vård i hemmiljö. Metod: Metoden var en icke-systematisk litteraturöversikt med induktiv ansats. Elva kvalitativa artiklar analyserades enligt integrerad analysmetod.  Resultat: Resultatet visade på tre huvudteman och sex underteman baserade på sjuksköterskans upplevelser. Sjuksköterskorna upplevde brister i arbetsmiljön, främst tidsbrist men även personalbrist, och brister i sin egen kunskap. Det framkom att tillgången på utbildning inom palliativ vård var bristfällig samt att bristen på kunskap skapade oro hos sjuksköterskorna. Sjuksköterskorna upplevde även hinder i det praktiska utförandet främst kopplat till svårigheter att administrera läkemedel men även i samspelet med läkare.  Slutsats: Palliativ vård i hemmiljö har utmaningar där omvårdnaden kan påverkas på olika sätt genom arbetsmiljön, sjuksköterskans kunskap och möjligheten att utföra arbetsuppgifterna i praktiken. Utbildning är en viktig del för att säkerställa kvaliteten på den palliativa vården. Vidare kvalitativ forskning i kontexten smärtlindring i hemmiljö vid palliativ vård är av intresse för att ytterligare belysa vilka problemområden som finns.

Bakgrund: Palliativ vård i hemmet blir allt vanligare, de flesta vill spendera sin sista tid i hemmet och inte på sjukhus. Eftersom medellivslängden i Sverige har ökat och behovet av palliativ vård blir allt större ställer det högre krav på både regioner och kommuner. Globalt beräknas cirka 40 miljoner människor vara av i behov av palliativ vård varje år, 78% av dem vill vårdas i hemmet. Som anhörigvårdare finns det brist på stöd av sjuksköterska gällande information, omvårdnadsstöd och medicinhantering. Detta gör att anhöriga upplever känslor som maktlöshet, oro, rädsla samt stress. Anhöriga behöver stöttning både under och efter sjukdomsförloppet. Syfte: Syftet var att belysa anhörigas upplevelse av stöd från sjuksköterskan vid palliativ vård i hemmet. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserat på tio vetenskapliga artiklar. Resultat: Under studien framkom sammanlagt sex kategorier som innefattar det stöd som anhöriga upplevde de hade samt kunde sakna. Erhållet stöd, praktiskt stöd, tillgänglighet, behov av stöd, specifik omvårdnad och informativ kommunikation.  Slutsats: Eftersom allt fler personer med palliativ diagnos önskar om att få spendera den sista tiden i hemmet ställer det också högre krav på hemsjukvården. Anhöriga som vårdar i hemmet har en stor betydelse både för sjuksköterskan och den närstående som vårdas. Anhöriga behöver en trygg relation med sjuksköterskan och vägledning igenom hela processen.