Bakgrund: Palliativ vård är avsedd för människor som drabbats av en dödlig obotlig sjukdom. Årligen i Sverige beräknas 70 000 till 75 000 patienter att ha behov av palliativ vård. Den palliativa vården bygger på en vårdfilosofi med fokus på fyra grundläggande hörnstenar som symtomkontroll, kommunikation och relation, närståendestöd samt teamarbete. Att konstant möta döende patienter och deras anhöriga utsätts den grundutbildade sjuksköterskan för svåra påfrestningar i sitt arbete och detta ger upphov till behovet av copingstrategier för att bidra till en god omvård.Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter och behov av copingstrategier i omvårdnaden av palliativa patienter.Metod: Kvalitativ litteraturöversikt av tolv studier med kvalitativ ansats. Studierna hämtades från två olika databaser med inriktning på omvårdnad, därefter analyserades studierna med metoden innehållsanalys.Resultat: Dataanalysen visade flera återkommande känslor och tankar hos sjuksköterskor inom palliativ vård. Känslor såsom ångest, stress och frustration samt tankar och frågor om sin egen mortalitet och existens framkom frekvent. I resultatet framkom det tydligt behovet av copingstrategier för att hantera omvårdnaden av döende patienter.Konklusion: I sitt omvårdnadsarbete möter sjuksköterskan fortlöpande döende patienter ochderas anhöriga. För att kunna bidra till en god omvårdnad inom palliativ vård var det av stor betydelse för att sjuksköterskan ha någon form av copingstrategier för att hantera döden och döendet.

Background: The relatives are often the closest to the patient. Patients describe how important the relatives are and the support that they represent, therefore it is important that the relatives are included in the care given. The relatives have expressed the need ofinvolvement despite this they are describing exclusion from the care. Therefore, nurses play an important part in designing the care and involving the relatives. Aim: To describe nurses’ experiences of encountering relatives of during end-of-life care.Method: A general literature study with a qualitative approach had been conducted. A total of eleven articles with a nursing science view were analyzed. Results: Nurses described that being present and supportive can ease the meetings with the relatives. They meant that having a good relationship with the relatives bettered the care for all parts involved. This was achieved through a continuous and honest communication. A central part was to communicate information to the relatives. Nurses also described an insecurity in handling emotions that was based in achieving a good encounter with the relatives. Conclusion: Nurses describe that caring for the relatives and the patients at the end of life can be challenging. The challenges are found in the communication with the relatives. The central parts of involving the relatives are based on informing and teaching them about the patient's condition and care.Keywords: Encountering, experiences, literature study, nurse, palliative care, relatives.

Introduktion/Bakgrund: Palliativ vård är en vårdform som bedrivs i syfte att lindra lidande hos patienten med obotliga och framskridna sjukdomar. Att vara patient innebär att befinna sig i en sårbar situation, som vårdpersonal är det därför viktigt att bedriva vården utifrån ett personcentrerat synsätt och främja patientens självbestämmande. Patientens medverkan är en viktig del för att kunna bedriva personcentrerad och individanpassad palliativ vård. Syfte: Syftet var att belysa patientens erfarenhet av delaktighet vid palliativ vård. Metod: Litteraturstudien utformas efter Polit och Becks (2017) nio steg. Databassökningar genomfördes i CINAHL och PsycInfo. Resultatet av databassökningarna utgjordes av ett urval av 14 artiklar som svarade gentemot syftet och föll inom inklusions- och exklusionskriterierna för studien. Samtliga artiklar genomgick en kvalitetsgranskning med hjälp av Polit och Becks (2017) granskningsmallar för kvalitativa respektive kvantitativa artiklar. Resultat: Erfarenheter som studien strävar efter att belysa presenteras i form av fyra kategorier: ”Betydelsen av information och kommunikation”, ”Känsla av kontroll”,”Tillit och trygghet” och ”Ett värdigt bemötande”. Slutsats: Erfarenheterna av delaktighet vid palliativ vård präglas av ett behov av att vara informerad, känna sig delaktig, få möjlighet till diskussion och att få sina åsikter och önskemål respekterade. Ett synsätt där patienten är en helhet och inte bara ett sjukdomstillstånd är av stor vikt vid palliativ vård för att kunna ingiva trygghet, förtroende och tillit hos patienten.

Introduktion: Palliativ vård i fokus att främja en värdig död är ett område som behöver ytterligare kunskap beskrivande och kunskapsuppdatering över tid. Sjuksköterska har ett omvårdnadsansvar och spelar en stor roll i omvårdnaden av palliativa patienter. Syfte: att belysa hinder och möjligheter till god omvårdnad vid sen palliativ vård ur sjuksköterskans perspektiv. Metod: Litteraturstudien som var utformad från Polit och Becks (2017) niostegsmodell. Studien är grundad på 12 vetenskapliga artiklar med både kvantitativa, kvalitativa och blandade ansatser som har sökts från databaser Cinahl, Pubmed och PsycInfo. Resultat: Efter bearbetning och analys, framkom resultat och delats in i fem teman: Sjuksköterskans kunskap och attityd, Sjuksköterskans inre egenskaper, Kommunikation, Arbetsmiljö samt Anhörigas delaktighet. Slutsats: Faktorerna såsom kunskap, attityd, inre egenskaper, kommunikation, arbetsmiljö eller anhörigas delaktighet kan spela som både hinder och möjligheter till god omvårdnad. Utbildnings- och kompetensutveckling hos sjuksköterskan är en nyckelfaktor till god omvårdnad vilket kan uppnå en patientsäker vård och säkerställa kvalitet inom vård.

No description available.

Palliativ vård blir allt vanligare i hemmet och är komplex på ett mångdimensionellt plan. Det ställer högre krav på hemsjukvården och sjuksköterskan i det dagliga arbetet. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av palliativ vård inom hemsjukvård. En litteraturöversikt gjordes och elva kvalitativa artiklar valdes ut för att de besvara syftet med studien, artiklarna granskades enligt Fribergs granskningsmall. Resultatet belyser sjuksköterskans upplevelse av att vårda palliativa patienter i hemmet och dess komplexitet. Tre huvudteman identifierades, Att möta andra och sig själv i dödens närhet, Hemmets som plats för palliativ vård och Teamarbete och stöd. Sex subteman utformades vilka på ett tydligt sätt belyser sjuksköterskors upplevelser. Studiens resultat visar på att sjuksköterskor upplever utmaningar i arbetet samtidigt som det är utvecklande och tillfredställande. Sjuksköterskor anser att vårdrelationen är grunden inom den palliativa vården och något som tar tid att skapa. Sjuksköterskor kan uppleva att de inte har den kompentens som krävs för att vårda patienter palliativt i hemmet. De är i behov av stöd från erfarna kollegor och de önskar stöd genom kompetensutveckling.

Fler patienter vill vara nära deras anhöriga i livets slut och väljer därför att vårdas i hemmet. Dagens hemsjukvård kräver att sjuksköterskan har bred kunskap då svårt sjuka patienter vårdas. Palliativ vård är komplext och sjuksköterskan bör vara trygg i sig själv och i sin roll för att kunna ge en god vård i livets slut. För att god vård ska kunna ges till patienter i livets slut i det egna hemmet bör mer tid vara avsatt för sjuksköterskan, då arbetet med palliativa patienter är mer tidskrävande. Resultatet visar att den erfarna sjuksköterskan känner sig trygga i vårdandet av palliativa patienter i hemsjukvården. De önskar regelbunden utbildning för att uppdatera sin kunskap. Nyutbildade sjuksköterskor kan känna sig utelämnade i det självständiga arbetet och önskar mer stöd av ledningen. Sjuksköterskan beskriver betydelsen av att ha kollegor nära som stöd. Sjuksköterskan beskriver vikten av att ha en god relation till patient och anhöriga i palliativ hemsjukvård. När hemmet blir en vårdplats är det viktigt att kommunicera väl för att inte åsidosätta patientens integritet. Resultatet bygger på kvalitativa artiklar som först granskades med hjälp av Karlstads Universitets mall och som sedan analyserades med hjälp av Fribergs analysmodell. Analysen resulterade i 3 huvudteman och 5 underteman. Huvudfynden belyser betydelsen av att ha goda relationer till patienten och anhöriga. Att sjuksköterskan är i ständigt behov av utbildning då palliativ vård är ett kompetenskrävande område. Sjuksköterskan är i stort behov av stöd från kollegor och ledningen, men anser att stödet från ledningen är bristfällig. Det sista huvudfyndet var utmaningarna som finns i arbetet med palliativa patienter i hemmet.

Målet med palliativ vård är att lindra lidande och skapa en så god livskvalitet som möjligt den sista tiden i livet för individer som blivit diagnostiserade med en obotlig sjukdom. Inom svensk sjukvård finns målet att vårda människan som en enhet, men trots detta glöms ofta den existentiella dimensionen bort och vårdandet fokuseras i stället på den fysiska kroppen. Den existentiella dimensionen har stor betydelse för upplevelsen av livskvalitet. Därför vill vi ta reda på vad som är viktigt för individer som befinner sig i livets slutskede för att de ska ha en god livskvalitet. Detta gör vi genom en litteraturstudie där resultatet av ett antal tidigare studier visar vilka existentiella faktorer som är betydelsefulla i livets slut. Samspelet med människor i ens närhet och möjlighet till att uttrycka sina existentiella behov genom andlighet och religiositet kommer fram som huvudfynd.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att patienter upplever en förlorad värdighet och självständighet då de vårdas palliativt. Närstående och patienter anser att personal saknar färdighet gällande kommunikation och bemötande av existentiella frågor.  Syfte: Att beskriva nyexaminerade sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter i livets slutskede.  Metod: En litteraturstudie med en beskrivande syntes med kvalitativ ansats. Tio vårdvetenskapliga artiklar har analyserats för resultatet. Resultat: Två teman och fem subteman presenterades i resultatet. Nyexaminerade sjuksköterskor upplevde sig oförberedda då de vårdade i livets slutskede. I upplevelsen av att vara oförberedd ingick osäkerhet att navigera den nya rollen samt att de ansåg vårdformen som emotionellt prövande. Den emotionella prövningen varierade men innehöll upplevelser som ensamhet, skuld, sorg, ilska, ångest med mera. De upplevde även gynnsamma aspekter av vård i livets slutskede, såsom stödet som gavs av kollegor och utvecklingen som vårdformen medförde. Slutsats: Det var tydligt att nyexaminerade sjuksköterskor upplevde svårigheter med praktiska samt emotionella aspekter av vårdande i livets slutskede. En del av de nyexaminerade sjuksköterskorna ansåg att inget helt kan förbereda dem för vårdformen. Däremot var det tydligt vari svårigheterna de upplevde återfanns. Ett betydande sätt att hantera dessa svårigheter var att nyexaminerade sjuksköterskor fick stöd av sin omgivning. / Background: Previous studies show that patients experience a loss of dignity and independence when receiving palliative care. Patients express the existence of a negative stigma surrounding palliative care. The patients and their families believe that healthcare staff lack in communication and skills regarding existential concerns. Aim: To describe new graduate nurses’ experiences of caring for patients at the end of life. Method: A descriptive literature study with a qualitative approach has been conducted. Ten healthcare articles have been analyzed for the results. Result: Two themes and five subthemes were presented in the results. New graduate nurses felt unprepared when caring for dying patients. The feeling of unpreparedness included uncertainty, for the nurses, when navigating the new role and they thought of nursing at the end of life as an emotional trial. The emotional trial was experienced varied but could include feelings of loneliness, guilt, anger, anxiety et cetera. Additionally, the nurses also perceived nursing at the end of life as rewarding with support from colleagues and the professional growth they obtained.  Conclusion: Because of these findings, it is apparent that new graduate nurses had trouble with practical and emotional aspects of end of life care. Some new graduate nurses believed that nothing could prepare a new nurse for caring at the end of life. However, it was evident in which parts they experienced difficulty. A considerable help in dealing with these difficulties was having support available from their surroundings.

No description available.