Bakgrund: Upplevelser av nedstämdhet förekommer hos patienter som vårdas palliativt, dock uttryckte patienter att deras välmående ökade genom att upprätthålla bland annat sociala nätverk samt att delaktigheten värdesattes högt inom vården. Det uppkommer känslor som ensamhet och att patienterna uppger en förlorad självständighet samt att stora livsförändringar sker. Anhöriga upplever ångest då det är psykisk påfrestande att ha en nära som vårdas palliativt. Anhöriga styrkte betydelsen av en bra kommunikation med sjuksköterskor eftersom det bidrar till en förbättrad delaktighet till patienternas vård. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i palliativt skede. Metod: En kvalitativ systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes. 14 kvalitativa artiklar baserade på sjuksköterskors upplevelser har analyserats och kvalitetsgranskats. Resultat: Utifrån analysen skapades två teman; Att uppleva meningsfullhet och När vårdandet upplevs krävande. Temana indelades vidare i sex subteman. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde att vården var krävande, särskilt kring kommunikation men även då tidsbrist rådde. Sjuksköterskor beskrev en avsaknad av kunskap och erfarenhet samt hur det kunde påverka vården. Vården bidrog till att sjuksköterskorna reflekterade över livet och döden, samt erhöll sjuksköterskorna med nya perspektiv och utveckling inom professionen.

Bakgrund: Personer med palliativa vårdbehov ökar stadigt globalt och det blir vanligare för sjuksköterskor att möta dem i varierande vårdsammanhang. Idag är det en tredjedel av dessa personer som inte får adekvat smärtlindring. Sjuksköterskans uppgift är att uppmärksamma, identifiera, värdera och behandla smärtan. Utifrån omvårdnadsteorin “Total Pain”:s perspektiv kan smärtlindringen aldrig bli adekvat om inte hänsyn tas till att den totala smärtupplevelsen påverkas av både fysisk,psykisk, social och existentiell smärtproblematik. Syfte: Syftet var att utforska sjuksköterskors erfarenheter av smärtlindring hos vuxna inom palliativ vård. Metod: En litteraturstudie, där 18 vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL och PubMed kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: Resultatet presenterades utifrån tre huvudteman; Värdet av att sehelheten, Smärtlindrande åtgärder som upplevs hjälpa samt Hindrande faktorer för en god smärtlindring. Sjuksköterskor ansåg att en holistisk patientsyn var nödvändig för att kunna lindra smärta oavsett smärtans uppkomst. Både farmakologiska och icke-farmakologiska smärtlindrande metoder lyfts fram. Sjuksköterskor erfor även flertalet hindrande faktorer för smärtlindring, däribland tidsbrist, rädsla och kunskapsbrist. Slutsats: Resultatet visade att en smärtbedömning utifrån ett holistiskt perspektiv erfors som nödvändig för att kunna smärtlindra patienter inom den palliativa vården medan tidsbrist och okunskap erfors bidra till undermålig smärtlindring. Med ökad kunskap och medvetenhet om hur smärtan på bästa sätt lindras skulle mycket onödigt lidande kunna undvikas inom den palliativa vården.

Bakgrund: Sjuksköterskor upplever brist på kunskap och erfarenhet av att vårda i livets slutskede. Det medför att sjuksköterskor upplever oro och osäkerhet vid vård av patienter och anhöriga i livets slutskede. Sjuksköterskor upplever en tidsbrist samt att vården är krävande både psykiskt och fysiskt därav är det viktigt med stöd från kollegor. Nyutexaminerade sjuksköterskors upplever vård i livets slutskede som svårt men att det är en viktig del i arbetet. Syfte: Att beskriva anhörigas upplevelser av patienters palliativa vård i livet slutskede. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med en beskrivande syntes. Resultat: Anhöriga till patienter som vårdas i livets slutskede behöver ha trygghet och få förståelse för sin situation. Detta kan uppnås om anhöriga får kontinuerlig information om patientens tillstånd och känner förtroende för sjuksköterskor. Slutsats: Anhöriga har en önskan om att vara informerad om patienters situation för att uppleva trygghet. Anhöriga vill vara delaktiga i vården där anhörigas kunskap om patienter tas på allvar. När anhöriga har möjlighet till att förbereda sig att patienter ska dö kan de ta vara på den sista tiden tillsammans. Stöd från sjuksköterskor är betydelsefullt även efter patienter avlidit. / Background: Nurses experiences lack of knowledge and experience of caring at end of life. Nurses experiences feelings such as worry and uncertainty in caring for patients and relatives at end of life. Nurses also experiences a shortage of time and that care is demanding both mentally and physically, it was important with support from colleagues. Newly graduated nurses experienced care at end of life which is difficult however an important part of work. Aim: Was to describe next of kin experiences of the patients palliative care in the end of life. Method: A qualitative literature study with descriptive synthesis.  Results: Relatives of patients in end of life care need to feel secure and understanding for their situations. It can be achieved if relatives receive continuous information about the patients condition and feel trust to nurses. Conclusion: Relatives have a desire to be informed about patients situation in order to experience security. Relatives want to be involved in care where their knowledge of the patient should be taken seriously. When relatives have opportunity to prepare they can take advantage of the last time together. Nursing support is important evan after the patients have died.

Bakgrund: Det palliativa vårdbehovet väntas öka i framtiden och av de cirka 90 000 dödsfallen som sker i Sverige årligen är cirka 72 000 av dessa i behov av palliativ vård. Då de närstående utgör en av hörnstenarna inom den palliativa vården är det därför viktigt att sjuksköterskan besitter den kunskap som krävs i mötet med de närstående, samt att inkludera de närstående tidigt i vårdkedjan vilket ger dem en möjlighet att förberedas inför det stundande dödsfallet. Detta ställer ett ökat ansvar på sjuksköterskeprofessionen både vad gäller symtomlindring men också bemötandet och inkluderingen av de närstående under vårdtiden. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av mötet med närstående till patienter inom den palliativa vården. Metod: Tio kvalitativa vetenskapliga artiklar användes som grund för genomförandet av denna litteraturöversikt. CINAHL Complete och PubMed var databaserna som användes vid artikelsökningen. Resultat: Litteraturöversikten resulterade i fyra olika huvudteman med subteman som var kommunikation, från novis till expert, inkludering av familjen och närstående som påverkar vården negativt. Resultatet visade att sjuksköterskorna ansåg att de närstående utgjorde en viktig roll inom den palliativa vården, detta då de påverkar vården i stor utsträckning. Vikten av kommunikationen framkom och svårigheterna som den nyexaminerade sjuksköterskan kan uppleva i mötet med närstående. Diskussion: I metoddiskussionen diskuterar författarna styrkorna och svagheterna med litteraturöversikten. I resultatdiskussionen diskuterar författarna hur relationen kan stärkas mellan sjuksköterskan och de närstående men också hur närståendes förväntningar på vården kan påverka vårdrelationen. Även sjuksköterskans tidigare erfarenhet diskuteras med stöd av Phil Barkers tidvattenmodell.

Introduktion: Cancer är den näst vanligaste dödsorsaken i världen. Många patienter genomgår en palliativ vård och i denna process har närstående en betydelsefull position. Syfte: Att undersöka närståendes erfarenheter av den palliativa vården relaterat till cancer i livets slutskede. Metod: Litteraturstudien grundar sig på Polit och Becks (2017) nio steg. Artiklar som tillämpades i resultatet söktes fram i tre olika databaser: Cinahl, PubMed och PsycInfo. Samtliga artiklar har genomgått Polit och Becks (2017) kvalitetsgranskning. Till resultatet framkom tio artiklar varav sex var av kvalitativ metod, tre av kvantitativ metod och en av mixad metod.  Resultat: Litteraturstudiens resultat baseras på tre kategorier: stöd, samspel med vårdpersonal samt information. Slutsats: Det framkom både positiva och negativa erfarenheter från närstående i samtliga kategorier. Positiva erfarenheter framkom när närstående fann tillit till vårdpersonal och fick tillräckligt med stöd och information. Negativa erfarenheter framkom i samband med ett otillräckligt stöd, bristfällig information och kommunikation samt kunskapsbrist om symtom och symtomhantering.

SAMMANFATTNING Kognitiv sjukdom är ett stort hälsoproblem och betraktas som ett obotligt tillstånd. Den palliativa vården av personen med kognitiv sjukdom har fokus på optimal symtomlindring, teamarbete, kommunikation och närståendestöd. Det finns svårigheter för närstående till personen med avancerad kognitiv sjukdom att vara delaktig i diskussion när det gäller palliativ vård. Syftet var att belysa upplevelser av att vara närstående till en person med kognitiv sjukdom i palliativt skede på ett särskilt boende. Metoden var en litteraturöversikt. Inklusionskriterierna var artiklar med fokus på vuxna närståendes perspektiv som publicerats på engelska under de senaste tio åren.Resultatet bestod av fem kategorier: närståendes positiva känslomässiga reaktioner, närståendes negativa känslomässiga reaktioner, närståendes ambivalenta reaktioner, närståendes behov av trygghet och säkerhet samt närståendes behov av information, stöd och delaktighet. De huvudsakliga fynden var ambivalensen mellan känslan av frihet och lättnad och blandade känslor av sorg, skuld och dåligt samvete som de närstående upplevde efter flytten till särskilt boende. Närstående hade behov av trygghet och säkerhet som kunde uppnås när sjuksköterskan var skicklig och omtänksam, kunde identifiera förändringar samt kunde känna personens behov. Närstående hade svårigheter att förstå och vara förberedda när personen med kognitiv sjukdom behövde vård i livets slutskede; övergången till palliativ vårdmedförde ofta stress, belastning och depression hos närstående. Slutsatsen är att sjuksköterska kan bidra till ökad trygghet till närstående genom att ge säker och god palliativ vård till personen med kognitiv sjukdom samt kunskapsstöd och emotionellt stöd till närstående. Det finns ett behov av nya forskningen och utvecklingen av familjecentrerad vård för personer med kognitiv sjukdom och deras närstående inom palliativ vård. Nyckelord: Kognitiv sjukdom, närståendes perspektiv, palliativ vård, upplevelser / ABSTRACT Cognitive disease is a major health problem and is considered an incurable condition. The palliative care of patients with cognitive disease has a focus on optimal symptom relief, teamwork, communication and close family support. There is a difficulty for caregivers to the person with advanced cognitive disease to be involved in discussions regarding the palliative care. The aim was to describe the experience of being caregiver to a person with cognitive disease in palliative phase at a nursing home.The method was literature review. The inclusion criteria were articles focusing on the adult caregiver’s perspective published in English over the last ten years. The data analysis was performed using an integrated analysis.The result consisted of the five categories: the caregiver’s positive emotional reactions, the caregiver’s negative emotional reactions, the caregiver’s ambivalence reactions, the caregiver’s need for security, and the caregiver’s need for information, support and participation. The main findings were ambivalence between the feeling of freedom and relief and mixed feelings of sadness, guilt and bad conscience that close caregivers of people with cognitive illness in palliative phase experienced after the move to a nursing home. Caregivers needed security and safety that could be achieved when nurses were skilled and caring, able toidentify changes and to perceive the person’s needs. Caregivers often experienced stress and had difficulties understanding and being prepared when a person with cognitive disease needed end of life care. The conclusion is that the nurse can contribute to an increased safety for the caregivers by providing safe and good palliative care to the person with cognitive illness, knowledge support and emotional support to caregivers. There is a need for new research and the development of family-centered care for people with cognitive disease and their caregivers. Keywords: Caregiver’s perspective, cognitive disease, experiences, palliative care

Bakgrund: Demenssjukdom är en obotlig och kronisk sjukdom som drabbar cirka 20 000-25 000 människor varje år, varav  lika många människor dör av sjukdomen. Palliativ vård är för många en nödvändig del under deras sjukdomstid som drabbar inte bara patienten men även deras närmsta omgivning. Inom forskningen har det uppmärksammats brister inom palliativ vård för personer med demenssjukdom där sjuksköterskor upplever brist på resurser eller kompetens inom området. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av palliativ vård hos personer med demenssjukdom. Metod: Arbetet utformades som en litteraturöversikt som baserades på nio kvalitativa artiklar och en kvantitativ artikel. Sökning utfördes på databaserna Pubmed, CINAHL complete och Ageline sökningar. Vidare analyserades den samlade datan utifrån Fribergs trestegsmodell. Resultat: Efter analysering av insamlad data kunde två kategorier urskiljas; Upplevelser i mötet med närstående och patienten samt upplevelser av förutsättningar för palliativ vård. Utöver detta kunde subkategorier urskiljas; att involvera närstående och att skapa vårdrelation med patienten. Slutligen indelades upplevelser av förutsättningar till subkategorin att ha kunskap. Slutsats: Majoriteten av sjuksköterskorna upplevde brister i kunskap gällande omhändertagandet av personer med demenssjukdom i palliativ skede. Sjuksköterskorna hade både positiva och negativa upplevelser i vårdrelationen med den dementa personen. Det framkom även att sjuksköterskorna upplevde att det var en utmaning att involvera närstående. Dock upplevde en del sjuksköterskor att anhöriga var en resurs i den palliativa vården för personer med demenssjukdom. / Background: Dementia is an incurable and chronic disease that affects about 20,000-25,000 people each year, where about as many people die from the disease. Palliative care is for many a necessary part of their healthcare journey that affects not only the patient but also its social environment. In research, attention has been drawn to shortcomings in palliative care for people with dementia, where nurses experience a lack of resources or knowledge in the area.  Aim: The aim of the study was to describe the nurse's experiences of palliative care in people with dementia. Method: A literature review was adapted and was based on nine qualitative articles and one quantitative article. The research was conducted in the databases Pubmed, CINAHL complete and Ageline. Furthermore was the concluded data analyzed according to Friberg's three step method for analysis of the articles. Results: After analysis of the collected data, two categories could be distinguished; Experiences in the meeting with relatives and the patient as well as experiences of conditions. In addition, subcategories could be distinguished; to involve relatives and to create a care relationship with the patient. Finally, experiences of conditions were divided into the subcategory of having knowledge.  Conclusion: The majority of the nurses experienced shortcomings in knowledge regarding the care of people with dementia in the palliative stage. The nurses had both positive and negative experiences in the care relationship with people with dementia. It also emerged that the nurses had different views on the involvement of relatives.

Bakgrund: Palliativ vård syftar till att lindra patienters lidande samt att ge patienter en fridfull sista tid i livet. Det är sjuksköterskors ansvar att tillhandahålla patienters behov och att skapa en trygghet för patienter och anhöriga. Det kan vara svårt att förstå hur det kan vara för sjuksköterskor att vårda döende patienter och anhöriga. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slut. Metod: Kvalitativ ansats. Systematisk litteraturstudie med en beskrivande syntes. Resultat: I resultatet framkom två teman och fyra subteman som beskriver sjuksköterskors upplevelser av att vårda palliativt. Tema ett: Möten med patienter och anhöriga. Subtema ett: Att vara emotionellt engagerad. Subtema två: Att vara stödjande. Tema två: Betydelsen av den professionella rollen. Subtema ett: Att smärtlindra. Subtema två: Behovet av kompetens. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde svårigheter med att vårda patienter livets slut. Döden är en naturlig del av livet. Det upplevdes meningsfullt att arbeta med palliativ vård och sjuksköterskor kände en behaglig känsla när en patient somnat in.

Bakgrund: Den palliativa vården grundar sig på att lindra fysiskt, emotionellt och existentiellt lidande där all vård sker med hänsyn till att bibehålla patientens livskvalité. Vården är uppdelad i fyra hörnstenar: symtomlindring, teamarbete, närståendestöd samt kommunikation och relation i vilka patientens välbefinnande står i fokus för all omvårdnad. Därför är det viktigt att belysa hur sjuksköterskor kan ge stöd och tröst till patienten i ett palliativt skede. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans stödjande roll till patienter inom palliativ vård. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ ansats baserad på elva vetenskapliga artiklar. Artiklarnas resultat analyserades med hjälp av en kvalitativ manifest innehållsanalys enligt Forsberg och Wengström (2016). Resultat: Det framkom att sjuksköterskan behövde ha en god kommunikationsförmåga för att kunna skapa relationer med patienten och de närstående. Goda relaioner skapades främst genom att sjuksköterskan aktivt lyssnade, bemötte patienten med respekt och vågade tala om det som var svårt, vilken var en essentiell del av den palliativa vården. När goda relationer skapades och kommunikationen fungerade kunde patientens sista tid i livet bli lugn och värdig.  Slutsats: Sjuksköterskans stöd till patienter som får palliativ vård grundar sig både på närhet och distans, ärlighet, att skapa goda relationer med patienten och de närstående, att vara en god lyssnare samt att ha en god samtalsförmåga för att kunna ge patienten hjälp, tröst och stöd.

Bakgrund: Palliativ vård handlar om att främja livskvalitén hos patienter och dess närstående. Sjuksköterskans uppgift inom palliativ vård innebär att se döden som en naturlig process som inte ska påskyndas eller fördröjas. Oavsett om patienten väljer att vårdas på sjukhus, hospice eller i hemmet ska vården vara likvärdig. Att vårdas i hemmet kan vara problematiskt och utmanande gällande regelsystem, symtomhantering, rutiner och diskontinuitet. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter inom palliativ vård i hemmet.  Metod: Litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Artiklarna hämtades från databaserna Cinahl och PubMed. Analysen genomfördes systematiskt genom bildandet av koder och analyser. Resultat: Tre huvudkategorier; etiska utmaningar, relationella utmaningar och teamarbetets betydelse och sex underkategorier; hemmet som arbetsplats, att känna sig otillräcklig, vårdrelationens betydelse, kommunikationens betydelse, möjligheter samt svårigheter identifierades.  Slutsats: Att arbeta inom palliativ vård i patientens hem erfors som ensamt och utmanande. Skapandet av en tillitsfull och nära relation med patient och närstående var viktigt. Samarbete från kollegor var av stor betydelse då det utvecklade sjuksköterskornas kompetens. Teamarbete ansågs därför vara en viktig grundpelare inom palliativ vård.