Bakgrund: Anhörigstöd är en av hörnstenarna i palliativ vård och det ingår att på ett strukturerat sätt stödja anhöriga. I samband med att en person avlider har de anhöriga rätt till ett efterlevandesamtal. Ett av efterlevandesamtalets syften är att fånga upp anhöriga som löper risk för att drabbas av komplicerad sorg, äldre anhöriga löper större risk att drabbas. Komplicerad sorg kräver vård då den typen av sorg ej är självläkande och  ökar risken för att drabbas av ohälsa.  Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av efterlevandesamtal inom äldrevården på SÄBO. Metod: En kvalitativ intervjustudie vars resultat utgörs av åtta semistrukturerade intervjuer som analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskor saknar utbildning i efterlevandesamtal, detta skapar en osäkerhet och nervositet som gör att samtalen inte genomförs enligt rutin eller inte genomförs alls. Trots negativa känslor inför arbetsuppgiften är majoriteten av sjuksköterskorna överens om att det är en viktig och meningsfull arbetsuppgift. Resultatet visar även att mer utbildning och stödmaterial är önskvärt.  Diskussion: Efterlevandesamtalet bör ses som ett hälsofrämjande arbete då individer som drabbas av komplicerad sorg riskerar att bli vårdkrävande vilket har en påverkan både på individ- och samhällsnivå. Det saknas kunskap hos sjuksköterskor för att upptäcka komplicerad sorg genom efterlevandesamtal och för detta krävs utbildning redan på grundnivå i sjuksköterskans utbildning.  Slutsats: Sjuksköterskor saknar utbildning, rutiner och stödmaterial för att kunna utföra efterlevandesamtal. Avsaknaden av utbildning och kännedom om efterlevandesamtal förhindrar att sjuksköterskor identifierar anhöriga som löper risk för att drabbas av komplicerad sorg. Arbetet med och utbildning i efterlevandesamtal ses som gynnsamt både på individ- och samhällsnivå. / Background: To support close relatives is a part of palliative care and when a patient dies the relatives have the right to receive bereavement support. One of the main purposes of bereavement support is to identify relatives who are at risk of being affected by complicated grief, elderly relatives are at higher risk . Complicated grief needs to be treated due to it being a cause of illness.  Aim: The aim of this study was to explore nurses experiences of bereavement support within the care for elderly at nursing homes. Method: A qualitative interview study with eight semi-structured interviews which have been analysed with qualitative content analysis. Findings: The findings show that nurses lack education when it comes to bereavement support and this is the cause of insecurity and nervousness which can lead to the task not being completed. Despite the negative feelings towards the task the nurses felt like it was important and had a significant meaning. The findings also show that nurses want more education and support material.  Discussion: Bereavement support should be considered a part of health promoting work because individuals who are at risk of becoming demanding of care will  be identified. This is beneficial on both an individual as well as a societal level. There’s a lack of education among nurses which may be the cause of complicated grief not being detected. Because of this nurses should get education and knowledge of bereavement support at early onset in their education.  Conclusion: Nurses lack education, routines and support materials which enables bereavement support. The lack of education and knowledge about the purpose of bereavement support prevents nurses from identifying those relatives who are at risk of being affected by complicated grief. To educate nurses in and for nurses to work with bereavement support is considered to be favourable on both an individual and a societal level.

Introduktion/Bakgrund: En grundutbildad sjuksköterska kommer med största sannolikhet att stöta på och utöva palliativ vård någon gång under sitt yrkesliv. Palliativ vård grundas i de fyra hörnstenarna symtomlindring, teamarbete, kommunikation och relation samt stöd till närstående. Målet med palliativ vård är att lindra lidande och främja livskvalitet hos patienter med obotlig sjukdom. Sjuksköterskor har en betydande roll vid palliativ vård i livets slutskede. Sjuksköterskor erfar att omvårdnaden är komplex.Syfte: Belysa sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård i livets slutskede inom slutenvården.Metod: Litteraturstudien utformades utifrån Polit & Becks (2021) niostegsmodell. Tolv vetenskapliga artiklar från databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo användes. Artiklarna granskades enligt Polit & Becks (2016) granskningsmallar för kvalitativa och kvantitativa studier. Resultat: Fem teman identifierades; Kunskapens betydelse, Bristfällig arbetsmiljö medför bristfällig vårdmiljö, Utmanas av existentiella frågor och känslomässigt kaos, Att få stöd ger ökad närvaro och trygghet samt Strävan efter en god relation med patienter och närstående.Slutsats: Sjuksköterskor har olika erfarenheter av vård i livets slutskede. Kunskapsbrist och hög arbetsbelastning är hinder för god omvårdnad. Sjuksköterskor påverkas av positiva och negativa känslor och har ett behov av stöd för att hantera dem. En god relation med patienter och närstående skapade förutsättningar för sjuksköterskor att individanpassa omvårdnaden.

När ett barn är döende kräver det palliativ vård som ska lindra symtom. Vården behöver anpassas och vara personcentrerad. Sjuksköterskan har som ansvar att se till barnets bästa och lindra de symtom som dyker upp. Genom god kommunikation kan sjuksköterskan vårda med respekt och rättvisa samt anpassad kommunikation relaterat till barnets utvecklingsålder. Vid brister i kommunikationen kan det leda till att barnet och dess symtom blir osedd. Författarna vill därför undersöka vilka förutsättningar och barriärer som finns inom kommunikation kring palliativt sjuka barn, genom att undersöka sjuksköterskans upplevelse kring detta. Detta gjordes genom en litteraturöversikt som bestod av åtta artiklar. Där resultatet visade att sjuksköterskor behöver sträva efter en öppen, ärlig och anpassad kommunikation. Vidare visades det att sjuksköterskor upplever en svårhet kring att kommunicera kring ämnet döden och döende men efter interna utbildningar upplevde de att de kändes enklare. Resultatet berör även sjuksköterskans professionella roll och hur lätt de kan vara att förlora den i ett sådant emotionellt arbete. Vid diskussionen belys ämnen kring de två teman som togs ut i resultatet. Där barnens rätt till att vara delaktiga diskuteras ihop med föräldrarna som inte vill berätta allt för barnet. Diskussionen belyser också ämnet kring oerfarna sjuksköterskor och att de upplever ämnet extra tufft.

Närstående utgör en stor del av den palliativa vården när den sker i hemmet. Många patienter önskar att den palliativa vården sker i hemmet eftersom det är en trygg plats. Att vårda en person som är i behov av palliativ vård kan vara en krävande roll för närstående och kan medföra en stor utmaning. I de fyra hörnstenarna är stöd och information till närstående en viktig del av den palliativa vårdteorin. Studiens syfte var att belysa närståendes upplevelse av att vårda en sjuk person i hemmet som får palliativ vård. Metoden som används i denna studie är en litteraturöversikt. Databasen Cinahl användes för att hitta vetenskapliga artiklar. Det resulterade i att tio artiklar analyserades i resultatet. Resultatet av studien beskrivs i fem olika teman: Vikten av bra information och kommunikation, Det stora behovet av stöd från sjukvården, familj och vänner, Ett förändrat liv och ändrad hälsa, Svårigheterna att hantera den sjukes symtom och Att möta döden. I diskussionen framkommer det hur viktigt det är med bra information och kommunikation mellan närstående och sjuksköterskan men att detta i många fall inte fungerar som det ska.

Introduktion/Bakgrund: Palliativ vård har som syfte att lindra lidande och främja livskvaliteten för patienter med progressiv, obotlig sjukdom eller skada. Övergången till den palliativa vården förmedlas och diskuteras genom ett brytpunktssamtal. Sjuksköterskan har en viktig roll i att främja och stötta kommunikationen mellan vårdteam och patient när ett palliativt besked ska ges. Det finns även en inbyggd ojämlikhet där patient och närstående är i underläge i relation tillpersonalen vilket skapar kommunikationsbarriärer. Att få medicinska besked kan skapa känslor hos patienten såsom rädsla, lättnad och stress. Syfte: Att beskriva patientens upplevelse av att få det palliativa beskedet. Metod: Litteraturstudien har baserat sitt arbete på Polit och Beck ́s (2021) nio steg i hur man skriver en litteraturstudie. Resultatet baseras på 11 vetenskapliga artiklar som analyserades med en induktiv innehållsanalys. Kvalitetsgranskningen baserades på Polit och Beck ́s (2021)granskningsmall ” Guide to a focused critical appraisal of evidence quality in a qualitative research report”. Resultat: Litteraturstudien resulterade i fyra teman; rädsla, lättnad, upprördhet och chock samt två underteman; Hoppfullhet och motivation. Slutsats: Resultatet visade att patienter hade både positiva och negativa upplevelser av det palliativa beskedet. Dessa upplevelser påverkades av patientens förförståelse om palliativ vård och dess innebörd, kultur och religion samt läkarens kommunikationssätt.

Bakgrund: På en intensivvårdsavdelning kan det bli aktuellt att avbryta livsuppehållande behandling och inleda palliativ vård. Det är ofta närstående som får ta diskussionen med hälso- och sjukvården att avbryta livsuppehållande behandling eftersom patienten ofta är medvetslös på en intensivvårdsavdelning. Intensivvårdssjuksköterskorna ser sig som en viktig informationskälla till närstående när beslutet ska fattas.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva närståendes upplevelse av transitionen från kurativ- till palliativ vård på en intensivvårdsavdelning. Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie med induktiv ansats. Totalt elva artiklar inkluderades i resultatet med utgångspunkt av inklusions- och exklusionskriterier. För att analysera materialet och sammanställa det i ett resultat användes Bettany-Saltikovs analysmetod.  Resultat: Det framkom att närstående behövde vissa förutsättningar för att hantera transitionen. Förutsättningarna innefattade att få information om patientens tillstånd och tid att förstå och acceptera situationen. De behövde också bevara hoppet och få tid för att ta avsked. Närstående upplevde att de fick ta ett ovilligt ansvar i beslutsprocessen som blev lättare att axla om det delades med andra. Närstående kände ett ansvar över att skydda patienten och förmedla dennes önskemål. Närstående var oförberedda på döden och försökte förbereda sig på att framtiden skulle förändras.  Slutsats: Om intensivvårdssjuksköterskan har kunskap om hur närstående upplever transitionen från kurativ- till palliativ vård kan intensivvårdssjuksköterskan skapa en transitionsprocess som främjar hälsa och välbefinnande. / Bakgrund: På en intensivvårdsavdelning kan det vara aktuellt att avbryta livsuppehållande behandling och påbörja palliativ vård. Det är ofta nära anhöriga som har en diskussion med sjukvården om att avbryta livsuppehållande behandling eftersom patienten ofta är medvetslös på en intensivvårdsavdelning. Intensivvårdarna ser sig själva som en viktig informationskälla för anhöriga när beslutet ska fattas. Syfte: Syftet med studien var att beskriva anhörigas upplevelse av övergången från bot- till palliativ vård i en intensivvård. Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie med ett induktivt förhållningssätt. Totalt elva artiklar ingick i resultaten utifrån inkluderings- och exkluderingskriterier. För att analysera materialet och sammanställa det till ett resultat användes Bettany-Saltikovs analysmetod. Resultat: Det framkom att nära anhöriga behövde vissa förutsättningar för att hantera övergången. Förutsättningarna inkluderade att få information om patientens tillstånd och tid att förstå och acceptera situationen. De behövde också behålla hoppet och ha tid att säga adjö. Nära anhöriga upplevde att de var tvungna att ta ett ovilligt ansvar i beslutsprocessen, som blev lättare att axla om det delades med andra. Anhöriga kände ett ansvar att skydda patienten och förmedla hans önskemål. Släktingar var oförberedda på döden och försökte förbereda sig för att framtiden skulle förändras. Slutsats: Om intensivvårdssjuksköterskan har kunskap om hur anhöriga upplever övergången från bot- till palliativ vård kan intensivvårdssjuksköterskan skapa en omställningsprocess som främjar hälsa och välbefinnande.

Bakgrund: Ett personcentrerat förhållningssätt värnar om patientens självbestämmande, integritet och delaktighet genom att anpassa vården till dennes önskemål och värderingar. Ett globalt ökat behov av palliativ vård kräver en mer effektiv vård och ett resursutnyttjande där god kommunikation och validerade instrument är viktiga delar. The Support Needs Approach for Patients (SNAP) har skapats som ett hjälpmedel i kommunikationen för att identifiera patienternas stödbehov och skulle kunna bidra till ett mer strukturerat arbetssätt inom svensk specialiserad palliativ hemsjukvård. Syfte: Att utvärdera The Support Needs Approach for Patients angående innehållsvaliditet ur sjuksköterskors perspektiv inom avancerad sjukvård i hemmet (ASiH). Metod: I denna valideringsstudie utvärderades innehållsvaliditet av formuläret SNAP med fokusgruppsintervjuer för att undersöka sjuksköterskors förståelse för och reflektioner kring SNAP och dess användning. Resultat: Sjuksköterskorna hade olika åsikter om SNAPs relevans och användbarhet inom ASiH. Interventionen ansågs vara omfattande och kunna vara till stöd för en mer strukturerad kommunikation och identifiering av stödbehov för patienterna. För att kunna implementeras inom ASiH bör dess layout och språkkonstruktion ses över och anpassas. Slutsats: SNAP har potential att användas inom ASiH för att tillhandahålla en mer stödjande och personcentrerad kommunikation samt identifiering av patientens stödbehov. SNAPs layout och språkkonstruktion kan behöva modifieras så att den blir mer stödjande, personcentrerad och lämpad till den palliativa vården i stort. SNAP kan innebära en högre arbetsbelastning i en redan pressad miljö samtidigt som den kan bidra till ett mer effektivt arbetssätt och en mer kvalitetssäker palliativ vård.

Bakgrund: Palliativ vård syftar till att främja livskvalitén för patienter och närstående som lever med en obotlig sjukdom. Den bygger på ett förhållningssätt där människan ses som en helhet vars existentiella, psykiska, fysiska och sociala behov bör tillgodoses. Symtomkontroll är en av fyra hörnstenar inom palliativ vård som syftar till att symtomlindra utifrån flera dimensioner. Genom patientrapporterade utfallsmått får patient och närstående en möjlighet att själva skatta de symtom som upplevs. Trots det så visar täckningsgraden i Svenska palliativregistret att mindre än 50 procent symtomskattas för andra symtom än smärta. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att använda patientrapporterade utfallsmått inom palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt baserad på systematiska principer som inkluderar både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Analysen som utfördes var en tematisk analys med induktiv ansats. Resultat: Studiens resultat visar att sjuksköterskor upplevde tidsbrist och hög arbetsbörda vilket bidrog till att genomförande av PROM nedprioriterades. Sjuksköterskor upplevde även en ökad samvetsstress om de inte kunde hjälpa patienten med de symtom som identifierades vid utförd skattning. Stöd och motivation från ledare samt tydliga rutiner kunde öka användningen av PROM. Sjuksköterskor upplevde att PROM gav en bra överblick över patientens symtom och att det gjorde det enkelt att följa dessa över en tid. Elektronisk dokumentation underlättade vid användning. Sjuksköterskor upplevde även att utförandet av PROM hämmades på grund av kunskapsbrist. Slutsats: Användandet av PROM kan främja en personcentrerad vård och kunskapen det bidrar med är viktig för en fortsatt utveckling av den palliativa vården. Resultatet visar att användandet av PROM leder till en högre vårdkvalité och bättre symtomlindring samt att vården som ges stärks med evidens utifrån ett vårdvetenskapligt perspektiv. Resultatet av studien visar även att det fortfarande finns signifikanta organisatoriska barriärer som behöver åtgärdas, framför allt en tidsbrist som gör att sjuksköterskor inte upplever sig ha tid för utvecklingsarbete.

Bakgrund Palliativ vård erbjuds till patienter med obotliga hälsotillstånd. Palliativ vård har en personcentrerad vård som grund där patienternas fysiska, psykosociala och andliga vård är i centrum. Syftet var att patienterna som hade önskat sig att dö i hemmiljö fick sin palliativa vård av sjukvårdpersonal i hemmet. Under vårdtiden kommer närstående att aktivt vara i kontakt med sjukvården, delta i olika samtal och beslut och följa behandlingsinsatser. Sjuksköterskan ska kunna uppmuntra närstående att dela rädslor och känslor efter svåra livs besked för att de ska kunna hitta en känsla av kontroll efter ett svårt samtal. Kommunikationen mellan sjuksköterska och närstående ska ske kontinuerligt då det är viktigt att hålla närstående uppdaterade om sjukdomsförloppet. Syfte Syftet med studien var att belysa närståendes upplevelser av palliativ vård i hemmet. Metod Studien är genomförd i form av litteraturstudie. Sökningen av artiklarna utfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Litteraturstudiens resultat grundades på 15 kvalitativa artiklar som granskades med hjälp av Örebro universitet granskningsmall. Resultat Resultats kategorier är Rollen som vårdare, Hemmets betydelse, Behov av stöd och Kommunikation och information. Kommunikation och informationsbrist ledde till att närstående upplevde osäkerhet, kunskapsbrist och frustation. Stöd och tillgänglighet från vårdpersonal framförallt av sjuksköterskan gjorde att närstående kände sig sedda och trygga. Slutsats Litteraturstudiens resultat visade att närstående upplevde att palliativ vård i hemmet var en utmaning, då det var mycket ansvar och krävdes mycket kunskap. Stöd och tillgänglighet av vårdpersonal framförallt sjuksköterskan gjorde att närstående kände sig sedda och trygga.

Bakgrund: Vårdplanering är grundläggande i flera områden inom vården och något somberör anhöriga, inte bara patienterna. I den palliativa vården blir det tydligt att delaktighetför flera parter så som patienten, sjuksköterskan och den anhörige är viktig och man talaräven om att närståendestöd är en av hörnstenarna för god palliativ vård. Tidigare forskningbeskriver patientens- och sjuksköterskans perspektiv på vårdplaneringen och dess process.Viktiga faktorer som patienter och sjuksköterskor belyser är tid och information för att skaparätt förutsättningar. Syfte: Syftet var att beskriva anhörigas upplevelse av delaktighet undervårdplanering i palliativ vård. Metod: En kvalitativ systematisk litteraturstudie där enbeskrivande syntes har tillämpats. Resultat: Två teman framträdde: Kommunikation ochsamverkan samt Utmaningar i beslutsfattande. Resultatet belyste vikten av informationsamt vad som kan påverka det svåra samtalet. Här lyfts även delaktighetens betydelse ochanhörigas upplevelse av delaktighet och vårdplaneringen. Slutsats: Betydelsen avdelaktighet i vårdplanering delas av så väl anhöriga och patienter som vårdpersonal där godkommunikation och relation ses som viktigt. Kunskapen om betydelsen av delaktighet föranhöriga i vårdplaneringen i den palliativa vården kan vara av vikt för sjuksköterskor för attkunna bidra till god vård.