Bakgrund: En åldrande befolkning och ett ökande behov av palliativ vård för personer med kronisk sjukdom är en global utmaning. På grund av begränsade resurser i hälso- och sjukvården är det ofta närstående som tillhandahåller palliativ vård i hemmet. Därför är det viktigt att närstående får ett gott stöd och den kunskap de behöver för att kunna tillhandahålla informell vård hemma för den sjuke familjemedlemmen. Syfte: Syftet med studien är att beskriva närståendes upplevelser av palliativ vård i hemmet Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturöversikt av kvalitativ design med induktiv ansats och är baserad på nio vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades med hjälp av Fribergs (2017) analysmodell. Resultat: I resultatet redovisas fyra teman som identifierades i analysen och som är att känna sig isolerad och ensam, att hantera ett förändrat förhållande, att känna stort ansvar och att ifrågasätta sin insats. Slutsats: Studiens resultat visar att närstående ofta känner sig ensamma och isolerade när det inte finns tillräckligt stöd från vårdpersonalen och när den palliativa vården sker i hemmet, och utan tillräckligt stöd kan närståendes hälsa påverkas av negativa upplevelser. Vidare framkom det i resultatet även att närstående upplevde känslan av ett tungt ansvar i rollen som vårdgivare av den sjuke familjemedlemmen när de ger palliativ vården i hemmet. Därför är det viktigt att sjuksköterskan ger stöd från samhället till individen och närstående i övergångsprocessen. Detta kräver en förtroenderelation för att patienter och närstående ska kunna ta till sig kunskap om den nya situationen och belyser vikten av ett personcentrerat vårdfokus.

Jönsson, K & Mattsson, L. Personers upplevelser av existentiella frågor i palliativ vård. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15-högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för Hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2019.Bakgrund: Den palliativa omvårdnaden är uppbyggd på fyra hörnstenar; symtomlindring, mångprofessionellt samarbete, kommunikation och stöd till närstående. Inom palliativ vård uppkommer frågor som rör vår existens. Varför finns vi här på jorden? Varför måste vi dö? Vad är meningen med livet? Döden angår oss alla och som sjuksköterska är det viktigt att se döden som en naturlig del av vår livsprocess eftersom det är oundvikligt i sjuksköterskans professionella yrke. Varje människa har rätt att få värdig vård vid livets slutskede. På grund av begränsad forskning och därmed även varierande kunskap bland sjuksköterskor, behövs personers upplevelser av existentiella frågor inom palliativ vård belysas. Syfte: Syftet är att beskriva personers upplevelser av existentiella frågor i palliativ vård. Metod: Kvalitativ litteraturstudie som gjordes i databaserna CINAHL, PubMed och Psycinfo. Studierna kvalitetsgranskades enligt SBU:s granskningsmall för kvalitativa studier. De tio utvalda studierna analyserades utifrån Forsberg och Wengströms åtta-stegs modell. Resultat: Analysen genererade fem olika temarubriker; Funderingar kring meningen med livet, tankar om religion och andlighet, det existentiella lidandet, Upplevelser av hopp, frid och acceptans, samt existentiella tankar kring döden. Konklusion: För att kunna utföra en evidensbaserad omvårdnad krävs kunskap om existentiella frågorna och upplevelserna som presenteras i litteraturstudiens resultat. / Jönsson, K & Mattsson, L. Existential issues among persons who receive palliative care. A literature review. Degree Project in nursing 15 credit pionts, Malmö University; Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2019.Background: The palliative care is built on four cornerstones; symptom relief, multi-professional collaboration, communication and support for related parties. In palliative care issues arise that concern our existence. Why are we here on earth? Why do we have to die? What is the meaning of life? Death applies to all of us and as a nurse, it is important to see death as a natural part of our life process because it is an inevitable part of the nursing profession. Thus, every person is entitled to receive a dignified care at the end of life. Every person is entitled to receive valuable care at the end of life. Due to limited research and thus also varying knowledge from nurses, the necessary persons experiences of existential issues in palliative care are highlighted. Purpose: The purpose is to describe people's experiences of existential issues in palliative care. Method: Qualitative literature study with data gathering from the databases CINAHL, PubMed and Psycinfo. The studies were quality-scrutinized according to the SBU's review template for qualitative studies. The selected studies were analyzed on the basis of Forsberg and Wengström's eight-step model. Result: The analyzes generated five different theme headings; what is the meaning of life, thoughts of religion and spirituality, the existential suffering, a sense of hope, peace and acceptance, and + existential thoughts about death. Conclusion: Knowledge of existential issues and experiences presented in the literature study's result is required to be able to carry out an evidence-based nursing.

No description available.

Bakgrund: Palliativ vård innebär att lindra lidande och främja livskvalité i livets sluskede. Runt om i världen är det ca 40 miljoner årligen som är i behov av palliativ vård i livets slutskede. Omvårdnad är en viktig del för att kunna ge stöd till patienten samt deras närstående, därför ställs stora krav på sjuksköterskans arbete. Syfte: Syftet var att undersöka närståendes upplevelse av sjuksköterskans stöd vid palliativ vård i livets slutskede. Metod: Studien är skapad utifrån en allmän litteraturstudie på ett systematiskt sätt med en induktiv ansats. Resultat: Vid palliativ vård i livets slutskede upplevde närstående att kommunikationen var den viktigaste delen relaterat till sjuksköterskans stöd. Sjuksköterskan var nyckeln till att närstående skulle känna stöd under processen när livet gick mot sitt slut. En regelbunden kontakt och tydlig kommunikation mellan närstående och sjuksköterskan behövdes för att hantera sorgen. Slutsats: Närstående uttryckte att starka känslor kunde uppkomma i samband med palliativ vård i livets slutskede. Det var viktigt att sjuksköterskans uppmärksammade detta. Närstående kunde även uppmärksamma att utbildning inom kommunikation ansågs vara värdefullt.

Bakgrund: Palliativ vård blir aktuellt när det inte längre finns någon chans till bot. Syftet med den palliativa vården är att minska lidande och lindra symtom. Behovet av hembaserad palliativ vård ökar och närstående får följa vårdprocessen på nära håll, i alla med- och motgångar. När patienter vårdas i hemmet, krävs ett holistiskt synsätt för att få även närstående att känna sig delaktiga i vården. Det är svårt att uppskatta vilket stöd den närstående behöver och därför är det viktigt att utveckla kompetensen kring anhörigstöd. Syftet: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva närståendes erfarenheter av vård vid livets slutskede i hemmet. Metod: En beskrivande litteraturstudie. Databasen Medline via sökmotorn PubMed har använts för att hitta relevanta artiklar kopplade till studiens syfte. Tolv artiklar har inkluderats i studien, åtta kvalitativa och fyra kvantitativa. Huvudresultat: Närstående upplevde det positivt att patienten kunde vårdas i hemmet och att hemmet då blev en samlingspunkt för nära och kära, samt att delaktigheten i vården kunde främjas. Närstående upplevde att de fick ta ett för stort ansvar och efterlyste därför en tydligare organisation kring vården av patienten. Slutsats: Resultatet visade att närstående är i behov av stöd och support för att klara de förändrade levnadsförhållandena. Den palliativa vården bör anpassas så att även närstående känner sig prioriterade och sedda under vårdprocessen.

Bakgrund Med en sjukdom som inte går att bota inleds den palliativa fasen i en persons liv. Allt fler väljer att vårdas i hemmet med hjälp av anhöriga. Grunden i den palliativa vården utgörs av fyra hörnstenar, symtomlindring, närståendestöd, teamarbete samt kommunikation och relation. Målsättningen är att förbättra livskvaliteten både för patienten och de anhöriga.   Syfte var att belysa anhörigas erfarenheter av att vårda en familjemedlem i hemmet vid livet slutskede.   Metoden var en litteraturstudie som omfattade nio vetenskapliga artiklar från databaserna Cinahl och PsycINFO. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades därefter genom en integrerad analys.   Resultatet framställdes genom fyra kategorier; ”Meningsfullhet”, ”Ohälsa”, ”Relationer” och ”Stödjande insatser”. Kategorierna delades sedan in i åtta underrubriker; ”Tacksamhet”, Ansvar och utmaningar”, ”Psykisk ohälsa, ”Fysisk ohälsa”, ”Ensamhet”, ”Förändrade relationer”, ”Socialt stöd” och ”Stöd från vårdpersonal”. Att vårda en familjemedlem i hemmet skapade stora förändringar i de anhörigas liv. Ohälsa var vanligt förekommande bland de anhöriga, på grund av de krav och utmaningar som fanns i vardagen. I resultatet framkom brist på stöd från vårdpersonal. De anhöriga kände sig maktlösa och ensamma. De tyckte inte att de hade rätt kunskaper nog att vårda den sjuke.    Slutsats För att de anhöriga ska känna sig trygga med att vårda en familjemedlem i hemmet är stödjande insatser från vårdpersonalen av betydelse. Genom god kommunikation och individanpassad information kan missförstånd och obesvarade frågor undvikas. Anhöriga vill känna sig sedda och bli bekräftade av vårdpersonalen. Om vårdpersonal är med och uppmärksammar de brister som finns kan en trygghet skapas för de anhöriga och god palliativ vård i hemmet kan ges.

Bakgrund: Kurativ vård innebär att bota medan palliativ vård betyder att lindra utan att bota. Vilken av dessa vårdformer sjuksköterskan än ger skall vården syfta till att se hela personen i sin miljö med tillhörande relationer med närstående. Vid en livshotande sjukdom för patienten är palliativ vård ett tillvägagångssätt för att förbättra livskvalitén. Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor erfarit vårdandet när det övergår från kurativ till palliativ vård. Metod: En litteraturstudie baserad på systematisk litteratursökning, där 12 kvalitativa artiklar publicerade mellan 2014–2019 inkluderades för en integrerad analys. Resultat: I resultatet framkom två kategorier; Kunskap och Utmaningar med tillhörande underkategorier. Underkategorierna till kunskap synliggör handledningen och utbildningens betydelse för att kunna utvecklas som sjuksköterska och skapa erfarenhet. Underkategorierna till utmaningarna visar att det finns en tidsbrist för sjuksköterskan. Sjuksköterskan upplevde en emotionell påverkan och att mötena med familjerna var en svårighet. Samverkan med teamet ansågs vara en aspekt för att utföra en god vård. Slutsats: Fynden som framkom var att behovet av kunskap ansågs som en betydelsefull aspekt. Samarbetet inom teamet, tiden för att vårdas och utbildas samt en större mångfald av kulturer påverkar övergången och sjukvårdens krav.

Bakgrund: Palliativ vård utgör en viktig del av svensk sjukvård och bygger på fyra hörnstenar där närståendestöd är centralt. Detta medför att krav ställs på sjuksköterskor beträffande det stöd som de förväntas kunna ge en bred grupp individer med skilda egenskaper och behov. Närstående till unga vuxna i palliativ vård utsätts för en stor påfrestning då situationen avviker från förväntade livscykeln. Syfte: Beskrivaupplevelser av att vara närstående till en ung vuxen (16–30 år) i palliativ vård. Metod: En litteraturstudie med systematiskt tillvägagångssätt genomfördes, och tio vetenskapliga artiklar inkluderades i resultatet. Samtliga studier hade kvalitativ design. Resultat: Fyra huvudteman identifierades: Vikten av förtroendefulla relationer, Betydelsen av kommunikation, Behov av strategier för att orka med; Den terapeutiska miljöns inverkan på helheten. Ur dessa framkom åtta underteman: Relation till sjukvårdspersonal för kontinuitet; Relation till omgivning för stöd; Relation till den unga vuxna för att ta tillvara på tiden; Kontinuerligt och tydligt utbyte av information; Stöd vid svåra samtal; Coping för situationshantering; Hopp för situationshantering; Sjukhusmiljö och hemmiljö. Konklusion: Att vara närstående till en ung vuxen i palliativ vård innebar att genomgå en oönskad resa. För att som närstående hantera situationen var det viktigt att bli sedd och kontinuerligt informerad. För att kunna släppa kontrollbehovet behövde en känsla av förtroende för sjukvårdspersonal finnas och en terapeutisk miljö upplevas. Det är viktigt för sjuksköterskan att vara medveten om inverkande faktorer på närståendes helhetsupplevelse för att ge stöd och god vård vid livets slutskede.

Bakgrund: Drygt 40 miljoner personer i världen är i behov av palliativ vård varje år och av dessa är cirka 70 000 bosatta i Sverige. Palliativ vård innebär att vårdpersonal ökar livskvalitén eller lindrar lidandet för patienter med en obotlig sjukdom. Litteraturstudiens teoretiska referensram utgick från de fyra hörnstenarna.  Syftet: Litteraturstudiens syfte var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede.  Metod: En litteraturstudie genomfördes i enlighet med Kristensson (2014). Nio vetenskapliga artiklar från databaserna Cinahl och PubMed inkluderades. Data analyserades enligt Friberg (2012). Resultat: Resultatet delades in i fem kategorier: Möjligheter att bidra till en god död, Bristande kunskap, Betydelsen av kommunikation, Vikten av att grunda relationer med patienter och närstående samt Känslomässiga påverkan. Resultatet visade att sjuksköterskor har möjlighet att medverka till en god död för döende patienter och deras anhöriga. Det framkom även att sjuksköterskor känner sig oförberedda på att ge säker och effektiv vård.  Slutsats: Sjuksköterskorna kunde bidra till en god död för både patient och anhörig genom att respektera deras önskemål, bevara patientens värdighet samt att tillfredsställa existentiella behov. Sjuksköterskor upplevde känslomässigt utmattning av att ge vård i livets slutskede, trots det ansågs det som ett privilegium att vårda patienter i livets slutskede.  Nyckelord Sjuksköterskor, erfarenheter, palliativ vård, vård i livets slutskede  Tack Tack till Carina Persson för en god handledning under vårt arbete.

No description available.