Background: It is part of nurses' professional role to meet patients and relatives in palliative care. Palliative care aims to relieve suffering before death, due to illness, injury or natural aging. Despite the importance of palliative care, patients and relatives describe in previous research that nurses saw them only as a disease and not as unique people. Patients and relatives value communication and support with a focus on existential needs, which means a great responsibility for nurses. Aim: To create an overview of palliative care from nurses' perspectives. Method: A literature review. A total of 12 caring science articles were included which were analyzed and summarized. Results: Nurses believed that communication is important to create trusting relationships with patients and relatives in palliative care. However, some nurses expressed that it is difficult and therefore avoided communicating. Many nurses state that they lack preparation and training for palliative care in basic education. Conclusion: Palliative care should be designed based on patients' individual needs, but in order for nurses to be able to fulfill individualized care, conditions such as time and resources are needed. Communication is also an important part of palliative care, where the conversation is important for both comfort and support. Keywords: Communication, Experience, Literature review, Nurses, Palliative care

Bakgrund: Palliativ vård innebär att patienter i livets slutskede ska kunna få lindring för sina symtom. I vissa fall är symtomen outhärdliga och det kan många gånger vara en blandning av fysisk, psykisk, social och existentiell smärta som patienterna drabbas av. När symtomen inte går att lindra trots att alla försök till lindrande behandling prövats kan palliativ sedering vara det enda alternativet för patienten att nå symtomlindring. Syfte: Syftet var att undersöka vilka etiska utmaningar sjuksköterskor beskriver i samband med palliativ sedering.  Metod: En kvalitativ litteraturöversikt där 12 vetenskapliga artiklar inkluderades i resultatet. En tematisk analys användes för att bearbeta data. Resultat: Resultatet redovisas i tre huvudteman med vardera två underteman. Känslomässiga utmaningar vid palliativ sedering: möta krav från patient och närstående, moralisk stress. Dagliga utmaningar vid palliativ sedering: rädsla att göra fel, osäkerhet kring symtomtolkning. Utmaningar i teamet vid palliativ sedering: olika åsikter inom teamet, betungande ansvar. Slutsats: Resultatet belyser ur ett internationellt perspektiv att sjuksköterskor dagligen står inför flertalet etiska utmaningar i samband med palliativ sedering. Det fanns en utbredd osäkerhet kring läkemedelshantering och administrering både gällande dos och ansvar likaså en rädsla att palliativ sedering skulle påskynda döden. Sjuksköterskorna uttryckte en ambivalent känsla när de ställdes inför krav från både patient och närstående. Sjuksköterskorna upplevde ofta ett betungande ansvar men stöd från teamet underlättade och kändes viktigt. Eftersom en vedertagen definition och gemensamma riktlinjer saknas behövs mer forskning och ökad kunskap.

Bakgrund: Palliativ vård utgår från en helhetssyn kting patientens mående och sjukdomsyttranden. En av kvalitetsindikatorerna för palliativ vård är regelbunden användning av symtomskattningsinstrument. Symtom är multidimentionella och återfinns i både existentiella, fysiska, psykiska och sociala dimensioner. En tydlighet behövs kring hur symtomskattningsintstrument används och arbetas med för patienten med palliativa vårdbehov.  Syfte: Syftet var att beskriva vårdpersonalens erfarenheter av att använda symtomskattningsinstrument för patienter med palliativa vårdbehov.  Metod: Litteraturstudie med grund i artiklar av både kvalitativa, kvantitativa och mixad metod inkluderades och som analyserats med tematisk analys.  Resultat: 10 artiklar presenteras med huvudtema möjligheter att arbeta mer effektivt och personcentrerat och hinder i användandet av symtomskattningsinstrument med undertema ej kliniskt användbart, brist på kunskap och utbildning och tidsaspekter. Slutsats: Denna litteraturstudie har visat på att det finns varierad användning av symtomskattningsinstrument och flera aspekter kring vårdpersonalens erfarenheter. Den mest framträdande erfarenheten hos vårdpersonalen var att användningen av symtomskattningsinstrument ökade effektiviteten hos patienten, patienten fick lättare att artikulera sina symtom.

Bakgrund: Palliativ vård utgår från en helhetssyn kring patientens mående och sjukdomsyttranden. En av kvalitetsindikatorerna för palliativ vård är regelbunden användning av symtomskattningsinstrument. Symtom är multidimentionella och återfinns i både existentiella, fysiska, psykiska och sociala dimentioner. En tydlighet behövs kring hur symtomskattningsinstrument används och arbetas med för patienten med palliativa vårdbehov.  Syfte: Syftet var att beskriva vårdpersonalens erfarenheter av att använda symtomskattningsinstrument för patienter med palliativa vårdbehov.  Metod: Litteraturstudie med grund i artiklar av både kvalitativa, kvantitativa och mixad metod inkluderades och som analyserats med tematisk analys. Databassökningar i Cinahl, Pubmed och Psycinfo. Resultat: 10 artiklar presenteras med huvudtema Möjligheter att arbeta mer effektivt och personcentrerat och Hinder i användandet av symtomskattningsinstrument med undertema ej kliniskt användbart, brist på kunskap och utbildning, tisbrist och tidsaspekter.  Slutsats: Denna litteraturstudie har visat på att det finns varierad användning av symtomskattningsinstrument och flera aspekter kring vårdpersonalens erfarenheter. Den mest framträdande erfarenheten hos vårdpersonalen var att användningen av symtomskattningsinstrument ökade effektiviteten hos patienten, patienten fick lättare att artikulera sina symtom.

Bakgrund: Allmän palliativ vård representerar alla nivåer av palliativ vård som inte tillhandahålls av den specialiserade palliativa vården. I mötet med patienter och närstående krävs att sjuksköterskan är närvarande, inkännande och tillmötesgående. För sjuksköterskor som arbetar med allmän palliativ vård kan det vara emotionellt påfrestande att ständigt möta svår sjukdom och död. Får inte sjuksköterskan stöd i detta arbete finns en ökad risk för negativa hälsoeffekter som stress och empatitrötthet.  Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor som arbetar i den allmänna palliativa vården upplever yttre och inre stöd. Metod: En litteraturöversikt utfördes bestående av tio kvalitativa artiklar som tematiskt analyserades med stöd av Braun och Clarke (2006). Resultat: Två huvudteman framkom i resultatet: Sjuksköterskors upplevelser av yttre stöd och Sjuksköterskors upplevelser av inre stöd. Underteman var Upplevelser av stöd från arbetsgivaren, Upplevelser av kollegialt stöd, Upplevelser av socialt stöd från familj och vänner, Upplevelser av personliga stödstrategier och Upplevelser av självomsorg. Slutsats: Stöd behövs på olika sätt för de sjuksköterskor som arbetar inom allmän palliativ vård. Yttre stöd kan ges på arbetstid från arbetsgivaren, kollegor och familj och vänner. Inre stöd är det sjuksköterskan ger sig själv genom personliga stödstrategier och självomsorg.

Sjuksköterskans roll i den palliativa vården är avgörande och betydelsefull för att kunna ge en så god vård som möjligt. Målet med palliativ vård är att kunna främja patientens livskvalité genom att tillgodose patientens behov. Om det inte kan uppnås för att vården brister leder det till ett vårdlidande för patienten. Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelser av att vårda palliativa patienter. Metoden utfördes som en litteraturöversikt och baserades på tio vårdvetenskapliga artiklar. Resultatet bygger på kvalitativa och kvantitativa artiklar och utformade två huvudteman som var vårdande samtal och sjuksköterskans utmaningar. Vidare identifierades sex subteman. Resultatet visade samtalets och kommunikationens betydelse för att sjuksköterskan skall kunna skapa en relation med patienten och kunna ge en optimal vård. Samtidigt belyser resultatet de utmaningar sjuksköterskan ställs inför när de vårdar palliativa patienter. Hur sjuksköterskan bevarar patientens värdighet på bästa sätt men även sjuksköterskans känslomässiga utmaningar de ställs inför. Ur resultatet framkom även efterfrågan om mer kunskap och utbildning inom palliativ vård för att sjuksköterskor skall känna sig trygga i mötet med palliativa patienter. I diskussionen diskuteras hur stress påverkar mötet mellan sjuksköterskan och patienten samt att många sjuksköterskor blir känslomässigt engagerade när mötet med palliativa patienter blir påtagligt.

Enligt WHO syftar palliativ vård till att förbättra livskvalité och lindra lidande. Sjuksköterskans roll vid vårdandet av en patient i livets slutskede innebär att tillgodose närståendes och patienters behov. Döden bör ses likt en naturlig del av livsresan och ska inte påskyndas eller fördröjas. Vården behöver planeras i gemenskap med patient och anhöriga och utformas utifrån individens unika önskemål och behov. Upplevelser av att vårda en patient i livets slutskede kan väcka många olika känslor i både sjuksköterskan, patienten och anhöriga. Syftet med litteraturöversikten var att belysa hur sjuksköterskor inom slutenvården erfar att vårda patienter under den sena fasen i livets slutskede. Den valda metoden för studien är litteraturöversikt där tio vårdvetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats har analyserats. Resultatet påvisar hur sjuksköterskan upplever att vårdandet av patienter i livets slutskede ger tillfredsställelse och samtidigt skapar en känsla av otillräcklighet. Tidsbrist och bemanning utgör viktiga faktorer för hur sjuksköterskan upplever kvaliteten av den vård som utförs. Kommunikation mellan professioner, patienter och anhöriga upplevs vara problematisk speciellt om information till anhöriga är bristande. Sjuksköterskan upplever även att det finns en generell kunskapsbrist inom den egna professionen angående erfarenhet och utförandet av vård i livets slutskede. Litteraturöversiktens metod diskuteras utifrån begreppen pålitlighet, trovärdighet, överförbarhet och bekräftelsebarhet. Resultatet diskuteras utifrån tre huvudfynd; sjuksköterskans emotionella upplevelse, tidsbrist och arbetsbelastning samt hur erfarenhet och kunskap påverkar sjuksköterskans upplevelse av den palliativa vården.

Bakgrund: Med ett bra samarbete med teamet kan sjuksköterskan öka teamets prestation och därmed vårdkvaliteten för patienter som vårdas i livets slut. I samarbetet mellan sjuksköterska och omsorgspersonal finns stor potential för att förbättra patienters vård och upplevelse av delaktighet. Allt fler äldre och sköra patienter flyttar in på särskilt boende vilket leder till en ökning av patienter som vårdas i livets slut på särskilt boende. Omsorgspersonal är den personalgrupp som oftast arbetar närmast den döende patienten och förväntas tillgodose deras behov i samarbete med sjuksköterska och övriga i teamet. Kommunikationen mellan sjuksköterska och omsorgspersonal kan dock vara bristfällig. Genom att studera omsorgspersonalens erfarenheter av samarbete med sjuksköterskan kan detta frambringa möjligheter till förbättring av vården. Syfte: Syftet med studien var att beskriva omsorgspersonalens erfarenheter av att samarbeta med sjuksköterska i palliativ vård av patienter som vårdas i livets slutskede på särskilt boende. Metod: Examensarbetet är utformat med kvalitativ design och datainsamling utförd genom semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med omsorgspersonal. Som analysmetod användes Graneheim och Lundmans beskrivning av en kvalitativ innehållsanalys på manifest nivå med latenta inslag. Resultat: Utifrån genomförda fem fokusgruppintervjuer framkom tre huvudkategorier; Betydelsen av en närvarande sjuksköterska, Betydelsen av kommunikationen i teamet och Betydelsen av en relation till sjuksköterskan.  Slutsats: Det framkom både positiva och negativa erfarenheter kring samarbetet med sjuksköterska som kan bero på organisatoriska och eller mellanmänskliga hinder för samarbete. Resultatet kan användas för att skapa nya rutiner och strategier för att förbättra kommunikationen i samarbetet. Vidare forskning är aktuellt avseende om sjuksköterskans närvaro på särskilt boende faktiskt har minskat och hur detta kommer påverka samarbetet och omvårdnaden för patienten med tanke på en växande och åldrande befolkning.

Bakgrund: I Sverige beräknas ålderskategorin 65 år och äldre att öka vilket resulterar i ett ökat behov av palliativ vård. I den palliativa vården möter sjuksköterskor patienter med olika former av lidande. Lidandet är komplext och likaså är arbetet med lidande patienter i palliativ vård. Tidigare forskning visar att sjuksköterskan kan påverkas av sitt arbete i den palliativ vården.Syfte: Syftet är att i litteraturen undersöka sjuksköterskors upplevelser av att arbeta med lidande patienter i palliativ vård. Metod: Studiens syfte besvarades med en litteraturstudie och baserades på 10 stycken vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Tillvägagångssättet baserades på rekommendationer från SBU (2014b) och Polit & Beck (2014). Materialet genomgick en tematisk analys.Resultat: I litteraturstudiens resultat framkommer att sjuksköterskor upplevde arbetet med lidande patienter som meningsfullt. Arbetet innebar även utmanande möten med emotionella påfrestningar, krav från patienter och anhöriga samt upplevelsen av att inte räcka till. Kompetensens betydelse i relation till arbetet belystes också. Beträffande hantering av arbetet använde sig sjuksköterskorna av olika copingstrategier.Slutsats: Upplevelsen av arbetet i den palliativa vårdkontexten varierar. Arbetet innebär både positiva och negativa upplevelser. Olika känslor och tankar väcks i mötet med patienten och deras anhöriga. Meningsfullheten med arbetet balanseras med arbetet som utmanande. Saknas kompetens eller strategier för att hantera arbetet finns risken att de utmanande faktorerna tar över och arbetet blir överväldigande. / Background: The need for palliative care in Sweden is estimated to increase in line with an estimated increased survival rate for the demographic group of inhabitants 65 years and older. Nurses employed within palliative care are frequently encountering patients that experiences pain in various ways. Given that pain is a quite complex psychical and physical reaction this could potentially affect the work environment for nurses dealing with patients within palliative care that experience such feelings. This notion, that nurses can be affected by the complex working environment that is palliative care, has been supported by previous research on the subject.Aim: The aim of this study is to critically research how nurses experience working with suffering patients within the context of palliative care.Method: The aim of this study will be examined by using the method of literature review and thematic analysis, examining ten qualitative studies published on the subject on how nurses experience working with suffering patients within the context of palliative care. The motivation to carry out this study using the method of literature review and thematic analysis is based in recommendations from SBU (2014b) and Polit & Beck (2014). Results: The results of this literature review reveals that nurses experienced the work of the suffering patients as meaningful. The work also means challenging meetings with emotional stress, demands from patients and relatives as well as the experience of feeling inadequate. The competence in relation to the work was highlighted. Regarding the handling of the work nurses used various coping strategies.Conclusion: The experience of working within the context of palliative care varies. The work involves both positive and negative experiences. Different feelings and thoughts raised in the meeting with the patient and their relatives. The meaningfulness of the work is balanced with the work as challenging. A lack of competence or strategies to manage work may result in challenging factors taking over and the work becomes overwhelming.

Bakgrund: Palliativ vård är lindrande vård för sjukdomstillstånd som inte längre ärmöjliga att bota. Den bedrivs utifrån en helhetssyn där fokus ligger påvärdighet och livskvalitet. Helhetssyn inom palliativ vård är en kontinuerligprocess som utgår från sjukdomsförloppet och patientens aktuella situation. Det innefattar en sammanvägning av vad patient och närstående önskar, hurpatienten kan förväntas reagera på behandlingar samt vilka alternativ somfinns. Etiska utmaningar inom palliativ vård är komplexa och påverkas avmånga omständigheter. Konflikter mellan olika värden, intressen, etiskaprinciper eller mellan yttre och inre etiska krav. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av etiska utmaningar inompalliativ vård. Metod: Studien är en litteraturstudie baserad på Bettany-Saltikov och McSherrys metod för systematiska litteraturstudie, där en tematisk analys av resultatetenligt Braun och Clarkes sex steg för tematiska analyser utfördes. Totalt analyserades 14 artiklar efter genomsökning i databaser Cinahl och Pubmed. Resultat: Resultatet framträdde i tre teman: Olika uppfattningar om lämpligbehandlingsnivå där meningsskiljaktighet mellan läkare och sjuksköterskagällande behandlingsnivå ofta uppstod. Att hamna i kläm mellan närståendeoch patienten beskrev en inre konflikt mellan lojaliteten mot patienten ochmot närstående. Hinder att ge god palliativ vård visade att inre konflikterkunde uppstå mellan inre normer om god palliativ vård och yttre krav. Slutsats: Litteraturstudiens resultat bidrar till ökad kunskap om hur etiska problem kanbidra till moralisk stress hos sjuksköterskor och vilka konsekvenser det kanmedföra