Introduktion: När det inte finns något sätt att bota en sjukdom går vården över till att vara lindrande och benämns palliativ vård. Palliativ vård i Sverige utgår från fyra hörnstenar: multiprofessionellt samarbete, symtomlindring, stöd till närstående samt relationer och kommunikation. När palliativ vård ges i hemmet är den närstående inte bara anhörig utan får ofta en stor roll i vårdandet av patienten. För att ge förutsättningar för god omvårdnad är det viktigt att sjuksköterskan kan etablera en bra relation med patienten och dennes närstående samt veta hur dessa personer upplever sin situation. Syftet: Studiens syfte var att undersöka och beskriva närståendes upplevelser vid palliativ vård i hemmet. Metod: Studien genomfördes med allmän litteraturöversikt som metod och deskriptiv design. Resultatet baserades på 13 vetenskapliga originalstudier från databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: Av studiens resultat framkom fyra teman: upplevelse av otrygghet och trygghet, prioriterade patientens behov framför sina egna, behov av stöd och relation till sjukvården. Studiens huvudsakliga fynd var att närstående upplevde ett stort ansvar att vårda patienten samt ett stort behov av stöd vilket kunde tillgodoses av familj och vänner, tillräcklig medicinsk kunskap och goda relationer till sjukvårdspersonal. Slutsats: Närstående till en patient som vårdas palliativt i hemmet kan uppleva känslor av otrygghet och trygghet. De prioriterar ofta patientens behov och har ett stort behov av stöd. På grund av detta blir relationen till sjukvårdspersonalen viktig. Personcentrerade omvårdnadsplaner, där närståendes delaktighet främjas och uppmuntras, ger förutsättningar för god omvårdnad. Stöd, information och vägledning kan hjälpa närstående att uppmärksamma de egna behoven. Att vara vårdande närstående får negativa konsekvenser på individ-och samhällsnivå. Ett omsorgsansvar som begränsar deras arbetsmöjligheter och sociala relationer medför minskade skatteintäkter samt ojämlika livsvillkor. Närståendes situation är därmed en folkhälsofråga och bör därav ses som en del i kommuners och regioners hälsofrämjande och förebyggande ansvar. / Introduction: When there is no way to cure an illness, the care turns to alleviating care and is called palliative care. Palliative care in Sweden is based on four cornerstones: multiprofessional collaboration, symptom relief, support for relatives and relationships and communication. When palliative care is given at home, the relatives often have a major role in the care of the patient. In order to provide the conditions for good nursing care, it is important that the nurse can establish a good relationship with the patient and their relatives and know how these people experience their situation.  Purpose: The purpose of the study was to investigate and describe the experiences of relatives during palliative care at home. Method: The study was conducted with general literature review as method and descriptive design. The result was based on 13 scientific original studies from the databases PubMed and Cinahl.  Results: From the results of the study, four themes emerged: experience of insecurity and security, prioritizing the patients’ needs over their own, need for support and relationship to healthcare. The main findings of the study were that relatives experienced a great responsibility to care for the patient and a great need for support which could be met by family and friends, sufficient medical knowledge and good relationships with healthcare personnel. Conclusion: Relatives of a patient receiving palliative care at home may experience feelings of insecurity and safety. They often prioritize the patient's needs and have a great need for support. Because of this, the relationship with the healthcare staff becomes important. Person-centered care plans, where the participation of relatives is promoted and encouraged, provide the conditions for good care. Support, information and guidance can help relatives pay attention to their own needs. Being a caring relative has negative consequences on an individual and societal level. A caring responsibility that limits their work opportunities and social relationships leads to reduced tax revenues an unequal living conditions. The situation of relatives is therefore a public health issue and should therefore be seen as part of the health promotion and prevention responsibility of municipalities and regions.

Background: Suffering of patients in end-of-life care is an extensive part of the work for nurses and the goal of palliative care is the greatest possible well-being, symptom relief and alleviation of suffering. Experiences of patients highlight difficulties in alleviating suffering in end-of-life care, which includes both physical and existential suffering. Aim: To describe nurses' experiences of patients suffering at the end of life. Method: A general literature review was conducted. Twelve qualitative articles and one article using a mixed method were included and analyzed. Results: Five themes were identified that highlighted the experiences of suffering in patients at the end of life: pain relief, relatives' participation, conversation, the importance of presence and need for knowledge. Nurses experienced patients suffering to more than physical pain and alleviation of suffering required a holistic view of patients. The relationship between nurses' and patients was considered to be the basis of palliative care and a fundamental part of improving the quality of life for palliative patients. Conclusion: Nurses' experienced challenges in faceing physical, mental, social and existential suffering as well as patients pain. Nurses experienced relatives as a resource for patients at the end of life both in pain relief and pain management. Nurses experienced presence and reception as important in difficult conversations.

Bakgrund: I Sverige smärtskattas patientgruppen inte lika ofta och har begränsat tillgång till specialiserad palliativ vård jämfört med patient med cancerdiagnos. Sjuksköterskan har en viktig roll i att kontinuerligt genomföra symtomskattning och ge adekvat och evidensbaserad symtomlindring. Huvudmålet är att patient med kognitiv sjukdom inom den palliativa vården ska ha adekvat symtomlindring. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att skatta smärta i den palliativa vården av patienter med kognitiv sjukdom.Metod:En litteraturöversikt med 14 kvalitativa artiklar som identifierades i PubMed, CINAHL och SwePub. En induktiv kvalitativ analysmetod gjordes enligt Granheim och Lundman (2004). Resultat: Kännedom om en patient med kognitiv sjukdoms livsberättelse och beteendeförändringar, erfarenhet samt observation av patienten underlättade sjuksköterskors skattning av smärta. En delad åsikt fanns bland sjuksköterskorna angående smärtskattningsinstrument. Teamets samarbete, kommunikation, kontinuitet och dokumentation påverkade smärtbedömning- och behandling. En känsla av otillräcklighet och osäkerhet i bedömningen av smärta sågs, men att hitta rätt tillvägagångssätt i skattningen av smärta gav en lättnande känsla. Slutsats: Det sågs förutsättningar och utmaningar för sjuksköterskor i att skatta smärta hos patienter med kognitiv sjukdom i palliativ vård. Faktorer som kunde påverka var: osäkerhet i bedömningen av smärta, tidsbrist, tillfredställelse av att se patienten utan smärta och välfungerande team.

Bakgrund: I Sverige smärtskattas patientgruppen inte lika ofta och har begränsat tillgång till specialiserad palliativ vård jämfört med patient med cancerdiagnos. Sjuksköterskan har en viktig roll i att kontinuerligt genomföra symtomskattning och ge adekvat och evidensbaserad symtomlindring. Huvudmålet är att patient med kognitiv sjukdom inom den palliativa vården ska ha adekvat symtomlindring. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att skatta smärta i den palliativa vården av patienter med kognitiv sjukdom. Metod: En litteraturöversikt med 14 kvalitativa artiklar som identifierades i PubMed, CINAHL och SwePub. En induktiv kvalitativ analysmetod gjordes enligt Granheim och Lundman (2004). Resultat: Kännedom om en patient med kognitiv sjukdoms livsberättelse och beteendeförändringar, erfarenhet samt observation av patienten underlättade sjuksköterskors skattning av smärta. En delad åsikt fanns bland sjuksköterskorna angående smärtskattningsinstrument. Teamets samarbete, kommunikation, kontinuitet och dokumentation påverkade smärtbedömning- och behandling. En känsla av otillräcklighet och osäkerhet i bedömningen av smärta sågs, men att hitta rätt tillvägagångssätt i skattningen av smärta gav en lättnande känsla. Slutsats: Det sågs förutsättningar och utmaningar för sjuksköterskor i att skatta smärta hos patienter med kognitiv sjukdom i palliativ vård. Faktorer som kunde påverka var: osäkerhet i bedömningen av smärta, tidsbrist, tillfredställelse av att se patienten utan smärta och välfungerande team.

Bakgrund: Palliativ vård är lindrande vård för sjukdomstillstånd som inte längre är möjliga att bota. Den bedrivs utifrån en helhetssyn där fokus ligger på värdighet och livskvalitet. Helhetssyn inom palliativ vård är en kontinuerlig process som utgår från sjukdomsförloppet och patientens aktuella situation. Det innefattar en sammanvägning av vad patient och närstående önskar, hur patienten kan förväntas reagera på behandlingar samt vilka alternativ som finns. Etiska utmaningar inom palliativ vård är komplexa och påverkas avmånga omständigheter. Konflikter mellan olika värden, intressen, etiska principer eller mellan yttre och inre etiska krav. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av etiska utmaningar inom palliativ vård. Metod: Studien är en litteraturstudie baserad på Bettany-Saltikov och McSherrys metod för systematiska litteraturstudie, där en tematisk analys av resultatet enligt Braun och Clarkes sex steg för tematiska analyser utfördes. Totalt analyserades 14 artiklar efter genomsökning i databaser Cinahl och Pubmed. Resultat: Resultatet framträdde i tre teman: Olika uppfattningar om lämplig behandlingsnivå där meningsskiljaktighet mellan läkare och sjuksköterska gällande behandlingsnivå ofta uppstod. Att hamna i kläm mellan närstående och patienten beskrev en inre konflikt mellan lojaliteten mot patienten och mot närstående. Hinder att ge god palliativ vård visade att inre konflikter kunde uppstå mellan inre normer om god palliativ vård och yttre krav. Slutsats: Litteraturstudiens resultat bidrar till ökad kunskap om hur etiska problem kanbidra till moralisk stress hos sjuksköterskor och vilka konsekvenser det kan medföra.

Bakgrund: Palliativ vård innebär främjande av högsta möjliga livskvalitet när en patient befinner sig i ett sjukdomsskede där bot inte längre är möjligt. I livets slutskede övergår vården från ett livsförlängande syfte till att lindra lidande. I vårdandet av den palliativa patienten förekommer olika faktorer i omgivningen som påverkar sjuksköterskors upplevelser i det patientnära arbetet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i den senare fasen inom palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats som inkluderar 12 studier där sjuksköterskors upplevelser berörs. Artiklarna hittades i Medline via Pubmed.  Huvudresultat: Tre huvudteman identifierades, varav ett med tre subteman; Bristande utbildning och beredskap som berör kunskapbristerna och dess påverkan på sjuksköterskors upplevelser, Kommunikation i det palliativa vårdandet med subteman kommunikation och bemötande av palliativa patienter, kommunikation som hinder inom arbetsplatsen och kommunikation och etiska dilemman som berör betydelsen av kommunikation, olika faktorer som kan ge upphov till dilemman i vårdandet och faktorer som påverkar sjuksköterskors arbete och Copingstrategier i det palliativa vårdandet som berör strategier för att hantera de svåra situationerna som uppstår inom palliativ vård. Slutsats: I den senare fasen av palliativ vård upplevde sjuksköterskor ett behov av bredare kunskap och hade svårigheter med bemötande och i vårdandet av patienter. Påfrestande situationer ansågs ge upphov till etiska dilemman och hinder inom arbetsplatsen som gav ett behov att tillämpa copingstrategier för bearbetning. Sjuksköterskors upplevelser av att vårda palliativa patienter i den senare fasen var varierande men påfrestande utifrån olika faktorer. / Background: Palliative care means promoting the highest possible quality of life when a patient is at a stage of the disease where cure is no longer possible. In the end-of-life, care transitions from a life-prolonging aim to alleviating suffering. In the care of the palliative patient, there are various factors in the environment that influence nurses' experiences in the work close to the patient. Aim: The aim was to describe nurses' experiences of caring for patients in the later phase of palliative care. Method: A literature review with a qualitative approach that includes 12 studies where nurses' experiences are concerned. The articles were found in Medline via Pubmed. Findings: Three main themes were identified, one with three subthemes; Inadequate training and preparedness concerning the lack of knowledge and its impact on nurses' experiences, Communication in palliative care with sub-themes communication and treatment of palliative patients, communication as an obstacle in the workplace and communication and ethical dilemmas concerning the importance of communication, various factors that can give rise to the dilemmas in care and factors that affect nurses' work and Coping strategies in palliative care that concern strategies for handling the difficult situations that arise in palliative care. Conclusion: In the later phase of palliative care, nurses experienced a need for broader knowledge and had difficulties in meeting and caring for patients. Stressful situations were considered to give rise to ethical dilemmas and barriers within the workplace that created a need to apply coping strategies for processing. Nurses' experiences of caring for palliative patients in the later phase were varied but stressful based on various factors.

Introduktion/bakgrund: Behovet av palliativ vård har de senaste åren ökat, och förväntas öka ytterligare. Smärta är ett av de vanligaste symtomen vid palliativ vård. Sjuksköterskans mål vid smärta är att minska lidande hos patienten. Det finns evidens för att enbart farmakologisk smärtbehandling inte är lika effektivt som multimodal smärtbehandling med både farmakologiska och icke-farmakologiska interventioner.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att kartlägga omvårdnadsinterventioner för smärta hos palliativa patienter.  Metod: Litteraturstudien har följt Roséns granskningsprocess, utifrån ett induktivt förhållningssätt. I arbetet har systematiska sökningar genomförts, vilket ligger till grund för urvalet i denna litteraturstudie. De artiklar som valts ut i urvalet har kvalitetsgranskats och analyserats. Totalt togs 10 artiklar med i resultatet, som redovisas i både tabeller och text.  Resultat: Litteraturstudiens resultat visar att beröring, konst- och musikterapi, mind body, samtal, akupunktur och Virtual Reality kan användas som omvårdnadsinterventioner för smärta hos palliativa patienter. Resultatet visar även att vissa av interventionerna uppvisat en smärtlindrande effekt.  Slutsats: Interventionerna kan användas i klinisk verksamhet som komplementär smärtlindring. Resultatets betydelse för omvårdnad kan exempelvis vara ökad kunskap om icke-farmakologiska omvårdnadsinterventionerer som kan användas för smärta hos palliativa patienter. Fortsatt forskning om omvårdnadsinterventionerna för att kunna fastställa dess tillämpbarhet, smärtstillande effekt och varaktighet rekommenderas.

Introduktion/Bakgrund: En femtedel av Sveriges befolkning gav stöd i rollen som närstående. Som närstående frambringades möjligheter men också utmaningar.  Vård i hemmet ansågs vara förknippat med trygghet och skapade frihet för närstående och patient. Sjuksköterskan skapade en betydelsefull inramning där värderingar och mänskliga rättigheter respekterades genom hela vårdförloppet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva närståendes erfarenheter av palliativ vård i livets slutskede i hemmet. Metod: Litteraturstudien arbetades fram från ett induktivt förhållningssätt. Den genomfördes med hjälp av Rosén (2017) modell för systematiska litteraturstudier. Databaserna som användes var CINAHL, PubMed och PsycINFO. Totalt inkluderades åtta artiklar i resultatet, sex artiklar hade kvalitativ ansats och två mixad metod. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades enligt Forsberg och Wengström (2016).   Resultat: Fyra kategorier identifierades, rädsla inför döendet, trygghet främjades av förtroendefulla relationer, ökat ansvar genom förändrade roller och sjuksköterskans stöd. Slutsats: Närståendes erfarenheter av palliativ vård i livets slut i hemmet beskrevs ur fyra kategorier. Att känna sig inkluderad värderades högt men rädslan kunde begränsa dem. Genom sjuksköterskans kommunikation och omhändertagande främjades närståendes erfarenheter vid vård i livets slut. Litteraturstudien bidrar till ökad förståelse för närstående och sjuksköterskor, fortsatt forskning behövs.

Bakgrund: Individer som har behov av komplex vård så som palliativ vård i hemmet ökar,vilket leder till utmaningar för samhället och sjukvården. Sjuksköterskan ansvarar för attkunna ge en god, säker och jämlik vård vilket är betydande inom palliativ vård i hemmet.Genom sammanställning av sjuksköterskans upplevelser av palliativ vård i hemmet, kankunskap ökas vilket leder till god palliativ vård som kan öka livskvaliteten hos patienten.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av palliativ vård i hemmet.Metod: Studien var en allmän litteraturöversikt av artiklar med kvalitativ metod. Studienbaserades på sju vetenskapliga artiklar som analyseras utifrån Fribergs (2017) analysmodell.Resultat: Resultaten utföll i tre huvudteman och sju underteman. Resultatet visar attsjuksköterskornas upplevelser inom palliativ vård innebar att det behövdes mer kunskap,kompetens och fortbildning samt att kommunikation och samarbete är väsentlig för attsjuksköterskan ska kunna arbeta med att tillgodose patientens behov i den personcentreradevården.Slutsats: Sjuksköterskor är i behov av mer kunskap, kompetens samt fortbildning för attkunna utföra en god personcentrerad palliativ vård. Bristen på erfarenhet och kompetens kanleda till negativa konsekvenser gällande omvårdnaden och patientsäkerheten.

Bakgrund: Närstående står den med obotlig sjukdom närmast och följer på den sjukas resa. Den palliativa vårdens uppgift är att utöver ta hand om patienten också ge stöd till dessa närstående. Stödinsatser ska utgå från den närståendes individuella behov, och bygga på evidens och beprövad erfarenhet. Närstående genomgår en sorgeprocess som börjar före den sjukas död. Sorg över en förestående förlust kallas väntesorg. För att kunna utforma stödinsatser som möter de närståendes behov i väntesorgen behöver vården ha förståelse för närståendes upplevelser av väntesorg. Syfte: Att undersöka upplevelsen av väntesorg hos närstående till patienter med palliativa vårdbehov. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats genomfördes. Genom strukturerade blocksökningar i tre databaser valdes tio artiklar med kvalitativ metod som svarade mot studiens syfte och inklusionskriterierna. Artiklarna kvalitetsgranskades och fanns vara av god kvalitet. En tematisk analys genomfördes och resultatet presenterades genom en syntetisering. Resultat: Tre teman sorterade närståendes upplevelse. Sorgen över det förändrade livet, om att förlora den sjuka och att förlora relationer. Att inte veta vad som kan hända nästa dag, om att leva i ständig förändring med dubbla roller. Kommer livet att gå vidare sen?, om förberedelser inför dödsfallet och att orka gå vidare efteråt. Slutsats: Närstående upplever många känslor och symtom, negativa och positiva, under väntesorgen. Upplevelsen präglas av snabba förändringar, förlust och saknad, samtidigt som vårdarrollen kan ge mening i tillvaron för att praktiskt stötta den sjuka. Vårdarrollen är ett sätt att moderera väntesorgen och att släppa fram den i hanterbara doser. Förberedelser inför dödsfallet och tiden närmast efter också, samtidigt som förberedelser kan ge skuldkänslor och separationsångest. Förståelsen för närståendes upplevelse och erfarenheter ger vården bättre förutsättningar för att uppfatta och möta närståendes behov, men ytterligare forskning behövs för att förstå vilka former av insatser som närstående önskar och behöver.