Bakgrund; Att leva med en dödlig sjukdom som cancer är svårt och påfrestande upplevelse, och forskning har visat att personer med cancer lider av både fysiskt och psykisk smärta. Syfte; Denna litteraturstudies syfte var att beskriva personers upplevelser av smärtlindrande behandling under palliativ vård vid cancer. Metod; Litteraturstudien genomfördes med 12 artiklar med manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat; Analysens resulterade i fem kategorier som beskriver personers upplevelser av den smärtlindrande behandlingen som ges under palliativ vård vid cancer: Att känna oro och rädsla över farmakologisk smärtlindring, Att uppleva farmakologisk smärtlindring som enda tillgängliga alternativ, Att smärtlindring främjar hälsa och livskvalitet, Att uppleva bristande smärtkontroll och biverkningar av smärtlindring och Att hitta egna strategier att lindra smärta. Slutsats; Smärtlindrande behandling hade stor betydelse för personer med cancersmärta. Personer upplevde att smärtlindringen möjliggjorde att uppleva välbefinnande och ökad självständigheten. Genom att tillhandahålla effektiv smärtlindring kunde personer leva och dö med värdighet. Mer forskning inom detta område är viktigt för att få djupare förståelse.

Bakgrund: Palliativ vård är en vårdform som syftar till att lindra lidande och främja livskvalitet när bot inte längre är möjligt.  En större prevalens av livsstilsrelaterade sjukdomar och en högre medellivslängd, har bidragit till ett större behov av palliativ vård. En god palliativ vård utgår från de fyra hörnstenarna symtomlindring, multiprofessionellt samarbete, kommunikation och relation samt stöd till närstående. Omvårdnad vid detta skede är komplex, och kräver specifik kunskap av olika aktörer. Sjuksköterskan har en nyckelfunktion i processen och ur dess perspektivet kan mycket förbättras. Syfte: Att sammanfatta och analysera kvalitativ forskning som rör sjuksköterskors erfarenheter i samband med deras arbete inom palliativ vård, särskilt med betoning på vikten av ett personcentrerat förhållningssätt. Metod: En litteraturöversikt gjordes där tio kvalitativa artiklar om sjuksköterskans upplevelse av palliativ vård analyserades genom innehållsanalys. PubMed och CINAHL användes vid datasökning. Resultat: Analysen av artiklarnas innehåll sammanfattades i två huvudkategorier, vardera med fyra respektive subkategorier. De primära kategorierna inkluderade facilitatorer med underkategorier som kommunikation, teamarbete, miljö och stöd från närstående. Den andra huvudkategorin handlade om barriärer med underkategorier relaterade till tid och arbetsbelastning, brist på kunskap, arbetsrelaterad stress samt olämplig eller försenad behandling. Slutsats: Resultaten visar att starka känslor av oro, ångest och rädsla uppstår i samband med olika barriärer, såsom hög arbetsbelastning, brist på kunskap och tid, oenighet om behandlingsmetoder och opassande vårdmiljöer inom palliativ vård. Samtidigt belyser resultaten betydelsen av sjuksköterskor inom palliativ vård som förespråkare för patientens behov och som en koppling mellan olika discipliner. Kommunikation, teamarbete, vårdmiljö och stöd till närstående är avgörande aspekter som sjuksköterskor anser behövs för att kunna erbjuda personcentrerad vård.

Bakgrund: Hälso- och sjukvårdens utgångspunkt är kurativ behandling. Vården övergår till att vara palliativ då kurativ behandling inte längre är möjlig. Förändringen av vårdens utgångspunkt och insikten att döden närmas kan krocka med patienternas förväntningar av vården och resultera i flera olika upplevelser. Genom ett personcentrerat förhållningssätt kan patienternas upplevelser av övergången utgöra grunden för omvårdnaden, och ett bättre stöd kan ges till patienterna. Syfte: Syftet med arbetet var att beskriva patienters upplevelser av övergången från kurativ till palliativ vård. Metod: Arbetet är gjort som en allmän litteraturöversikt med induktiv ansats baserad på åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Artiklarna analyserades med Fribergs fyra-stegs analysmodell. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier med tillhörande underkategorier vilka beskriver patienters upplevelser av övergången. Den första huvudkategorin En existentiell kris innehöll underkategorierna En livsomställning och Rädslan att dö i förtid. Den andra huvudkategorin Användning av copingstrategier innehöll underkategorierna Acceptans och Förnekelse. Den sista huvudkategorin Brist på stöd från sjukvården innehöll underkategorierna Bristande kommunikation och Avsaknad av kunskap. Slutsats: I resultatet har upplevelser beskrivits där patienterna saknar ett fullgott stöd. Anpassas omvårdnaden efter upplevelserna kan det resultera i en mer personcentrerad och holistisk omvårdnad.

Bakgrund: Sjuksköterskor som arbetar på sjukhusens vårdavdelningar kommer ofta i kontakt med palliativ vård och vård i livets slutskede. Sjuksköterskors perspektiv på hur det är att vårda palliativa patienter på en kurativ avdelning och de etiska dilemman de står inför, kan ge värdefulla insikter i hur vård i livets slutskede kan förbättras. Syfte: Att beskriva sjuksköterskor upplevelse av etiska utmaningar vid palliativ vård på en vårdavdelning. Metod: Systematisk litteratursökning genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Sökningen resulterade i 15 vetenskapliga artiklar. Analysen av artiklarna gjordes med en kvalitativ induktiv innehållsanalys med en manifest ansats. Resultat: Analysen resulterade i sex slutkategorier, vilka var: Att känna sig maktlös, Att patientens rättigheter inte respekteras, Att känna sig otillräcklig i sin yrkesroll, Att inte kunna ge patienten en värdig död, Att hamna i konfliktsituationer och Att uppleva skuld- och skamkänslor. Slutsats: Resultatet visar att etiska utmaningar som uppstår inom palliativ vård på vårdavdelningar ofta beror på bristande teamsamverkan och kommunikationsbrister inom teamet. Det visar även att sjuksköterskor har låg tro på sin kunskap samt kompetens. Sjuksköterskor behöver bryta hierarkier, motverka maktpositioner och stärka det interprofessionella samarbetet inom teamet. Sjuksköterskor har ett lagstadgat ansvar för att omvårdnaden utförs på ett etiskt korrekt sätt. Det krävs att varje sjuksköterska vågar ta det ansvaret, samt vågar leda och stärka kollegor och varandra i det etiska arbetet. I framtida forskning vore det intressant att undersöka vad som krävs för att stärka sjuksköterskors självkänsla och ledarskap i mötet med etiska utmaningar.

Bakgrund: Palliativ vård innebär att patienter i livets slutskede ska kunna få lindring för sina symtom. I vissa fall är symtomen outhärdliga och det kan många gånger vara en blandning av fysisk, psykisk, social och existentiell smärta som patienterna drabbas av. När symtomen inte går att lindra trots att alla försök till lindrande behandling prövats kan palliativ sedering vara det enda alternativet för patienten att nå symtomlindring. Syfte: Syftet var att undersöka vilka etiska utmaningar sjuksköterskor beskriver i samband med palliativ sedering.  Metod: En kvalitativ litteraturöversikt där 12 vetenskapliga artiklar inkluderades i resultatet. En tematisk analys användes för att bearbeta data. Resultat: Resultatet redovisas i tre huvudteman med vardera två underteman. Känslomässiga utmaningar vid palliativ sedering: möta krav från patient och närstående, moralisk stress. Dagliga utmaningar vid palliativ sedering: rädsla att göra fel, osäkerhet kring symtomtolkning. Utmaningar i teamet vid palliativ sedering: olika åsikter inom teamet, betungande ansvar. Slutsats: Resultatet belyser ur ett internationellt perspektiv att sjuksköterskor dagligen står inför flertalet etiska utmaningar i samband med palliativ sedering. Det fanns en utbredd osäkerhet kring läkemedelshantering och administrering både gällande dos och ansvar likaså en rädsla att palliativ sedering skulle påskynda döden. Sjuksköterskorna uttryckte en ambivalent känsla när de ställdes inför krav från både patient och närstående. Sjuksköterskorna upplevde ofta ett betungande ansvar men stöd från teamet underlättade och kändes viktigt. Eftersom en vedertagen definition och gemensamma riktlinjer saknas behövs mer forskning och ökad kunskap.

Bakgund: Varje år avlider drygt 90 000 personer i Sverige och majoriteten bedöms ha haft ett palliativt vårdbehov. Vård i livets slutskede är vanligt förekommande inom akutsjukvården. Tidigare forskning har visat att sjuksköterskor upplever kunskaps- och tidsbrist avseende att vårda patienter i livets slutskede. Tillgång till palliativt konsultteam har potential att förbättra vård i livets slutskede men det saknas kunskap om sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård på avdelningar med tillgång till palliativt konsultteam. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede på internmedicinsk vårdavdelning där palliativt konsultteam finns att tillgå. Metod: Kvalitativ studiedesign användes. Elva sjuksköterskor på ett sjukhus i södra Sverige intervjuades. Intervjuerna transkriberades och texten analyserades med hjälp av induktiv innehållsanalys. Resultat: Huvudkategorin var att sjuksköterskor strävar efter att ge värdig vård i livets slutskede. Detta visade sig i fyra subkategorier; sjuksköterskans varierande förutsättningar, patienten och närstående i fokus, den viktiga omvårdnaden samt behov av kollegialt stöd. Resultatet visade att sjuksköterskor kände sig trygga i sin kunskap om palliativ vård. Erfarenhet var den största källan till kunskap. Det viktigaste stödet var sjuksköterskekollegor samt ett välfungerande teamarbete på avdelningarna. Det största hindret för värdig vård i livets slutskede var tidsbrist och stor patientmängd. Det palliativa konsultteamet når inte alltid sjuksköterskorna men verkar dock ha en positiv påverkan på sjuksköterskornas kunskapsnivå och känsla av trygghet inom palliativ vård. Slutsats: Utifrån denna studie rekommenderas ökad bemanning, tillgång till palliativa vak samt att den palliativa konsultfunktionen omarbetas så att sjuksköterskorna har mer direkt kontakt med konsultteamet. Vidare bör fler avdelningar få tillgång till palliativa konsultteam.

Bakgrund: Palliativ vård inom slutenvård innebär att erbjuda heldygnsvård för personer i livets slutskede och bidra till deras livskvalité genom att lindra lidande, ge stöd och bidra till ett fridfullt avslut av livet. Sjuksköterskans roll i omvårdnaden är väsentligt och inkluderar i sig flera aspekter såsom psykisk vård, somatisk vård, samt existentiellt och andligt stöd både för patienter och deras närstående. För att säkerställa en högkvalitativ palliativ vård och identifiera brister inom vården blir det därför av stor vikt att upplysa sjuksköterskans upplevelser. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede inom slutenvården. Metod: Tolv kvalitativa artiklar som intervjuade sjuksköterskor i olika länder analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys med induktiv manifest ansats. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde att personcentrerad och individanpassad vård är det de strävar efter. Sjuksköterskorna stötte på vissa svårigheter i form av bristande kunskap, känslomässig utmaning och brist på resurser. Slutsatser: Litteraturstudien beskriver att omvårdnad i palliativ vård för sjuksköterskan uppfattades som ett sätt att hjälpa patienten att få en värdig vård i slutet av livet. Eftersom sjuksköterskors arbete omfattar flera aspekter har detta medfört att de upplevde en känsla av otillräcklighet. Därför är det viktigt att utifrån sjuksköterskans behov öka tillgång på mänskliga resurser, ge stöd till personalen samt bland annat initiera utbildningstillfällen.

Bakgrund: Palliativ vård är den vård som initieras när kurativ vård inte längre anses meningsfull. Den palliativa vården syftar till att bibehålla patientens livskvalitet, stödja patienten och anhörig samt symtomlindring. Allt fler patienter väljer att få palliativ vård i hemmet och det är viktigt att vården är personcentrerad, samt att patienten skall kunna vara med och påverka beslut om deras tid i livets slutskede.  Syfte: Litteraturstudien syftar till att sammanställa tidigare resultat kring patienternas upplevelser av palliativ vård i hemmet.  Metod: Litteraturstudien är genomförd med kvalitativ studiedesign. Databaser som har använts är Cinahl samt PubMed. Studiens resultat är baserat på tio vetenskapliga artiklar som har granskats enligt SBU:s kvalitetsgranskningsmall.  Resultat: Det framkom tre huvudkategorier i resultatet, dessa är: Välbefinnande, Vård, samt Förtroende. De tre huvudkategorierna utformades efter de nio subkategorierna; Den normala vardagen, Sorg & förlust, Samarbete & se personen bakom patienten, Samverkan inom vården, Adaptiv vård & information, Tillgänglighet & kontinuitet, Trygghet i kompetens, Tillit & Trygghet samt Relation.  Konklusion: Den upplevda kvaliteten på palliativ vård i hemmet är ytters subjektiv. Palliativ vård i hemmet kan vara mycket påfrestande och påverka patientens livskvalitet. Det krävs mycket engagemang samt kunskap från personal för att kunna stödja samt vårda patienten på önskvärt och optimalt sätt. Anhöriga spelar en stor roll för patientens trygghet och det är av vikt att involvera anhöriga i omvårdnaden av patienten. Hemmet inger en trygghet och känsla av att bibehålla patientens normala vardag, vilket anses betydelsefullt för att få ett värdigt slut. / Background: Palliative care is initiated when curative care is no longer considered meaningful. Palliative care aims to maintain the patient's quality of life, support the patient and relatives, and relieve symptoms. More and more patients choose to receive palliative care at home and it is essential that the care is centered around the individual and the patient should be involved with, and influence decisions that impact their end-of-life experience. Purpose: The purpose of the literature study was to describe patients' experiences of palliative care at home. Method: The literature revew is carried out with a qualitative review design. Databases that have been used are Cinahl and PubMed. The study's results are based on ten scientific articles that have been reviewed with SBU's review template for qualitative studies. Results: Three main categories emerged in the results, these are; Well-being, Care and Trust. The three main categories were modeled after the nine subcategories; The normal everyday life, Sorrow & Lost, Collaboration & Seeing the person beyond the patient, Collaboration in care, Adaptive care & Information, Availability & Continuity, Security in Competence, Trust & Security and Relationship. Conclusion: The perceived quality of palliative care at home is highly subjective. Palliative care at home can be very stressful and affect the patient's quality of life. It takes a lot of commitment and knowledge from staff to be able to support and care for the patient in a desirable and optimal way. Relatives play a major role in the patient's comfort and it is important to involve relatives in the care of the patient. The home produces a sense of security and a sense of maintaining the patient's normal everyday life, which is considered significant in order to have a dignified end.

Bakgrund: Palliativ vård ges till patienter med obotlig sjukdom i syfte att lindra lidande och främja deras livskvalitet. Genom ett palliativt förhållningssätt ses patienten i sin helhet utifrån patientens fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov. Sjuksköterskan har i uppgift att planera den palliativa omvårdnaden genom personcentrerad vård där alla behov beaktas samtidigt som närståendestöd är en viktig del i sjuksköterskans arbete. Moralisk stress uppkommer när det etiskt rätta inte kan eller får göras och det svåra inom palliativ vård är att det inte alltid finns ett etiskt rätt svar då etiska aspekter kan gå emot varandra.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av moralisk stress inom palliativ vård.  Metod: En kvalitativ litteraturöversikt byggd på sju vetenskapliga artiklar. Artiklarna hämtades ifrån databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO.  Resultat: Resultatet kom att delas in i två huvudkategorier och sex underkategorier som speglade sjuksköterskors erfarenheter. Huvudkategorierna var Hinder för att göra gott och Påverkan på livet. Slutsats: Sjuksköterskors erfarenheter av moralisk stress inom palliativ vård varierar men den moraliska stressen är existerande. Att tvunget gå emot moraliska värderingar oberoende av orsak, gjorde att sjuksköterskorna erfor moralisk stress. Om sjuksköterskan upplever moralisk stress och inte kan eller får göra det hon/han anser är etiskt riktigt finns riskerar det att påverka sjuksköterskans hälsa och arbetstillfredsställelse.

Bakgrund: Palliativ vård är ett tillvägagångssätt där livskvaliteten för patienten ökar med att tillgodose de fysiska, psykiska, sociala och de andliga behoven. De fyra hörnstenarna lägger grund till en god palliativ vård och består av; symtomkontroll, teamarbete, kommunikation och närståendestöd. Livets slutskede definieras av att det bara finns en kort tid kvar att leva och patienten kan dö inom några timmar, dagar, veckor eller månader. Det är ett problem att det finns svårigheter för sjuksköterskor att bemöta patienter som är i livets slutskede. Det ges för lite kunskap i sjuksköterskeutbildning för att kunna bemöta de utmaningar och svårigheter som kan uppstå i livets slutskede Syfte: Var att belysa sjuksköterskans upplevelser av att palliativt vårda patienter i livets slutskede inom somatisk slutenvård. Metod: Som metod valdes en litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på vetenskapliga artiklar från databaserna Cinahl och PubMed användes. Resultat:  Det fanns en tydlig emotionell påverkan på sjuksköterskan av att vårda patienter i livets slutskede och de visade även att det finns brister i utbildningen för sjuksköterskor att palliativ vårda patienter. Resultatet framställs i 4 teman; (1) emotionella utmaningar, (2) brist på kunskap och erfarenheter, (3) att bemöta det existentiella behovet, (4) utmaningar i kommunikation. Slutsatser: Sjuksköterskor påverkas av starka känslor och har ett behov av stöd för att bearbeta dessa känslor när de vårdar palliativa patienter i livets slutskede. Det finns ett utbildningsbehov för sjuksköterskor i hur de ska vårda palliativa patienter i livets slutskede.