Bakgrund: Palliativ vård i livets slutskede innebär lindrande vård och grundar sig på de fyra hörnstenarna: symtomlindring, stöd till närstående, kommunikation och teamarbete. Målen inom palliativ vård är att främja livskvaliteten, lindra lidande, samt att beakta individens fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov vid obotligt sjukdomstillstånd. Genom ett personcentrerat förhållningssätt finns förutsättningar att uppnå målen. I den palliativa vården i livets slutskede i hemmet har sjuksköterskan en ledande roll, vården kan vara komplex, utmanande och förutsättningarna för omvårdnaden är beroende på sjuksköterskans kunskap kommunikationen och samarbetet inom teamet.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede i hemmet.  Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats tillämpades för att genomföra litteraturöversikten. Tio kvalitativa artiklar utgjorde resultatet vilket analyserades enligt Fribergs fem steg (Friberg, 2022).   Resultat: Resultatet belyser sjuksköterskors erfarenheter i att vårda patienter i livets slutskede i hemmet. Analysen resulterade i tre teman: vårda i relation, teamarbete och förutsättningar för att vårda och sju subteman: egna känslor, att vägleda, närvara i hemmet, symptomlindring, samverka med patienten, närstående, sjuksköterskans kompetens och stöd från omgivande team.  Slutsats: Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede i hemmet var utmanande på många sätt och deras egna känslor kunde påverka vården. För en erfaren sjuksköterska var det lättare att ge adekvat symtomlindring än för en oerfaren. Samarbete och stöd från kollegor samt tillgängligheten till primärläkare ansågs vara viktiga aspekter för en fungerande palliativ vård i hemmet. / Background: Palliative care at the end of life is based on symptom relief, support for relatives, communication and teamwork. The goals of palliative care are to promote quality of life, alleviate suffering and to take into account the individual’s physical, psychological, social end existential needs in case of incurable illness. Through a person-centered approach, it is possible to achieve these goals. In palliative care at the end of life at home, the nurse has a leading role. Care can be complex and challenging and the conditions for the care depend on the nurse’s knowledge and cooperation within the team.  Aim: The aim of this study was to describe the nurse’s experience of palliative care in end of life care at home   Method: The method is a literature review based on ten health science articles with a qualitative design. The analysis was done according to Friberg’s analytical model.  Results: The results highlight nurses experiences in caring for palliative patients at end of life at home and is presented in three themes: caring in relationship, teamwork and conditions for care and seven subthemes: own feelings, to guide, to be present in the home, symptom relief, to cooperate with the patient and relatives, the nurse’s competence and support from the surrounding team.   Conclusion: Nurses’ experience of caring for palliative patients at the end of life at home was challenging in many ways and their own feelings could affect care. For an experienced nurse, it was easier to provide adequate symptom relief than for an inexperienced one. Cooperation and support from colleagues as well as the availability of primary care physicians were important aspects for a functioning palliative care at home.

Bakgrund: Migrationen ökar i Sverige och globalt, vilket leder till ökad mångkulturinom sjukvården. En fungerande kommunikation är av stor betydelse för att kunna ge patienter god vård på lika villkor, oavsett kulturell bakgrund. Enligt forskning finns det brister i kulturell kompetens hos vårdpersonal,vilket kan leda till sämre vård för patienter med migrationsbakgrund. För att öka sjuksköterskors och övrig vårdpersonals kulturella kompetens och kunna erbjuda personcentrerad vård på lika villkor för patienter med migrationsbakgrund är det av vikt att ta del av personers erfarenheter av palliativ vård. Syfte: Syftet var att beskriva erfarenheter av palliativ vård hos personer medmigrationsbakgrund. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Tolv artiklar inkluderades och en tematisk analys utfördes enligt Braun och Clarke. Resultat: Resultatet presenterades under fyra huvudteman och fem underteman; Kommunikation: Betydelsen av information från vården, Hinder och resurser vid språkbarriärer. Transkulturell vård: Vårdpersonalens bemötande, Närståendes betydelse. Identitet och tillhörighet: Betydelsen av att befinna sig i sina tankar mellan två länder. Religionens betydelse i palliativ vård. Slutsats: Erfarenheter av palliativ vård hos personer med migrationsbakgrund skiljer sig mellan olika kulturer. Som sjuksköterska i palliativ vård är det av vikt att vara medveten och tillgodogöra sig kunskap om kulturella skillnader och ha insikt om personers kulturella och individuella värderingar för att kunna erbjuda en personcentrerad vård på lika villkor. Information som ges till patienter ska anpassas utifrån individens förutsättningar för att skapa god kommunikation. Vid palliativ vård har närstående en central roll hos personer med migrationsbakgrund, likaså kontinuitet bland vårdpersonal.

Bakgrund: I Sverige avlider årligen ungefär 90 000 personer, 70 000 av dem är i behov av palliativ vård och de flesta önskar att få dö hemma. Patienter i livets slutskede har högre risk att utveckla trycksår och förebyggande insatser kompliceras på grund av det sköra tillstånd patienterna befinner sig i. Den palliativa vården är en inriktning mot minskat lidande och ökad livskvalitet. Utmaningen ligger i att balansera behovet av att förebygga och behandla trycksår med respekt för patientens autonomi och välbefinnande i palliativ vård.  Syfte: Att undersöka faktorer associerade till trycksår hos patienter i livets slutskede i hemsjukvården. Metod: Systematisk litteraturöversikt med kvantitativ ansats. Litteratursökning utfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Analysen genomfördes med narrativ sammanvägning. Kvalitetsgranskning av artiklarna utfördes med SBU:s granskningsmall. Resultat: Resultatet delades upp i tre kategorier: Riskfaktorer för utveckling av trycksår, riskfaktorer för läkningsprognos av trycksår och förebyggande faktorer. Riskfaktorer som visade ett samband med trycksår var ålder över 70 år, beroende av hjälp med aktiviteter i dagliga livet (ADL), BMI för undervikt eller övervikt, trycksårs kategori I eller II, kontinuerlig djup sedering, artificiellnäring och kunskap.   Slutsats: Sjuksköterskor vårdar ofta patienter i livets slutskede, där risken för utveckling av trycksår är betydande. Studiens resultat kan vägleda sjuksköterskor att identifiera patienter som vårdas med palliativ vård i hemmet med risk för att utveckla trycksår och kan därför sätta in förebyggande åtgärder i ett tidigt skede för att minska patientens lidande och främja en värdig död.

Introduktion: Cancer är den vanligaste dödsorsaken för barn mellan 1-14 år i Sverige. Tidigare studier visar att vårdpersonalen upplever att den palliativa barncancervården är komplex och ibland svårhanterad. Vårdens uppbyggnad och kvalitet kan ha stor inverkan på de anhöriga och deras mående långt efter barnets bortgång.   Syfte: Syftet var att undersöka vilka aspekter som föräldrarna fann viktiga i den palliativa vården för barn med cancer   Metod: Studien är en litteraturöversikt baserat på tio kvalitativa studier i originalartiklar från Pubmed, Psycinfo och Cinahl.    Resultat: I analysen identifierades fem kategorier: stöd, kompetens, relation till vårdpersonal, tro och barnet. Kategorin stöd hade ett fokus på familjens behov av både psykiskt och praktiskt stöd från vårdpersonal och anhöriga. Kategorin kompetens handlade om sjukvårdspersonalens kompetenser, styrkor och svagheter. Kategorin relation till vårdpersonal fokuserade på relationen mellan familj och vårdpersonal samt familjens behov av kontroll och utbildning. Kategorin tro fokuserade på sambandet mellan religion, andlighet och behovet av realistiskt hopp. Kategorin barnet fokuserade på barnets behov av delaktighet i vården och ett normalt liv.    Slutsats: Stöd och tillit från personalen, information och kommunikation var de aspekter som nämndes flest gånger av föräldrarna. De ville vara delaktig i vården och omvårdnaden av deras barn och gärna vara i hemmet i så hög utsträckning som möjligt. Anne Caseys ramverk om partnership nursing kan användas för att strukturera upp en mer välfungerande palliativ vård för barn med cancer. Mer utbildning och forskning inom detta område behövs för att implementera detta.

Bakgrund: Palliativ vård grundar sig på de fyra hörnstenarna; fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov. I Sverige dör cirka 90 000 människor per år, av dem är 80% i behov av palliativ vård. Sjuksköterskans arbete inom palliativ vård är komplext och med fokus på en helhetssyn på patient och närstående. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av att vårda palliativt inom hospice och hemsjukvård. Metod: En litteraturstudie med totalt åtta empiriska artiklar med kvalitativ design användes. Artiklarna analyserades med hjälp av Fribergs femstegsmodell. Databaserna PubMed, PsycInfo och Cinahl användes till sökningarna av artiklar. Resultat: Analysen gav som resultat fyra huvudkategorier och tio subkategorier. Huvudkategorierna var: Att utföra god vård, Att blir emotionellt engagerad, Att uppleva existentiella aspekter i vårdandet samt Att samarbeta i team. Konklusion: Det palliativa arbetet är utmanande och komplext och bemötandet av patienten kan brista. Samtidigt har sjuksköterskor har ett starkt engagemang för patienter och närstående. Det är viktigt att stödja denna grupp sjuksköterskor med vidareutbildning och handledning. / Background: Palliative care is based on the four cornerstones; physical, mental, social and existential needs. In Sweden, about 90,000 people die each year, of whom 80% are in need of palliative care. The nurse's work in palliative care is complex and with a focus on a holistic view of the patient and relatives. Aim: The aim of the literature study was to describe the nurse's experience of caring for palliatives in hospice and home care. Methods: A literature study with a total of eight empirical articles with qualitative design was used. The articles were analyzed using Friberg's five-step model. The databases PubMed, PsycInfo and Cinahl were used for the searches of articles.  Results: The analysis resulted in four main categories and eleven subcategories. The main categories were: To perform good care, To be emotionally involved, To experience existential aspects in the care and To collaborate in teams. Conclusion: The palliative care work is challenging and complex and the quality of the support that the patients get from nurses may vary. At the same time, nurses have a strong commitment to patients and relatives. It is important to support this group of nurses with further training and supervision.

Bakgrund: Efterfrågan på palliativ vård är ständigt ökande i samhället där hemmet som vårdmiljö blir allt vanligare. Sjuksköterskor kan genom god kommunikation, tillgänglighet och stärkande av patienters autonomi skapa en trygg och säker palliativ vård. Den palliativa vården i hemsjukvården bygger på de fyra hörnstenarna: symtomlindring, samarbete, stöd till de närstående och kommunikation & relation som syftar på att öka patientdelaktigheten.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att ge stöd till patienter med palliativt vårdbehov i hemmet.Metod: En litteraturstudie med systematiska sökningar som resulterade i 11 kvalitativa artiklar. Data analyserades och sammanställdes med hjälp av integrerad analys.Resultat: Resultatet presenteras i tre huvudkategorier: att ge tid till patienter, att stärka patienters autonomi & att kommunicera med patienter. För att sjuksköterskor ska kunna bygga relation till patienter behövs tid samt kunskap om hur kommunikationen kan anpassas till patienter. Genom att dessutom främja patienters självständighet skapas en god relation som leder till ett gott stöd för patienter.Slutsatser: Egenskaper som empati, lugn och lyhördhet var centrala för att skapa ett gott stöd till både patienter och deras närstående. När sjuksköterskor besitter dessa egenskaper skapas möjligheten för en god vård i livets slutskede.

Bakgrund: Behovet av palliativ vård kommer att öka i takt med att befolkning blir äldre och lever allt längre. Det kommer bli fler äldre personer med kroniska sjukdomar som har andra sjukdomsförlopp jämfört med cancer. Det är viktigt för kvaliteten av den palliativa vården att brytpunktssamtal erbjuds. Med kvalitet menas bland annat delaktighet, symtomlindring och stöd för närstående. Detta innebär en utmaning för hälso- och sjukvården som måste uppmärksamma när vården ändrar riktning mot vård i livets slutskede. Äldre personer erbjuds i mindre utsträckning brytpunktssamtal än yngre personer. Distriktssköterskan har en betydelsefull roll i den palliativa vården inom den kommunala hemsjukvården och ska främja äldre personers möjlighet att få information samt delta i beslut som rör den egna vården, vilket ett brytpunktssamtal innebär. Syfte: Syftet med studien var att undersöka samband mellan brytpunktssamtal och andra faktorer, för äldre personer i palliativ vård, vid tillfällen då dödsfallet varit förväntat. Metod: Detta är en kvantitativ retrospektiv registerstudie med data hämtad från svenska palliativregistret. Resultat: Det fanns stora skillnader inom gruppen äldre huruvida brytpunktssamtal erbjöds eller inte. Ju äldre personen var desto mindre odds för att brytpunktssamtal erbjöds. Kön eller diagnos påverkade inte. När brytpunktssamtal erbjudits var närstående i högre utsträckning på plats när den äldre personen dog och när brytpunktssamtal inte erbjudits var personal i högre utsträckning de enda närvarande än då brytpunkssamtal erbjudits. Slutsats: Den palliativa vården är ojämlik och äldre personer riskerar att utsättas för onödigt lidande. Distriktssköterskan i kommunal hemsjukvård bör sätta extra fokus på denna grupp för att uppmärksamma övergång till vård i livets slutskede. / Background: The need of palliative care will increase as the population ages and lives longer. There will be more old people with chronic diseases that will have other disease progression than those with cancer. To achieve a high quality in the palliative care it´s important that the physician gives the dying person information about the imminent death a so-called breakpoint conversation. A high-quality means among other things patient participation, symptom relief and support to relatives. This means a challenge for the healthcare workers who must pay attention to when care changes direction towards care in the end of life. Older people are to a lesser extent offered breakpoint conversation than younger people. The district nurse has an important role in the palliative care for older people in municipal health and medical care and are supposed to promote elderly people's opportunity to have information about their disease course that gives them ability to be involved with decisions about their own care planning, which means paying attention to when it´s time to offer a breakpoint conversation. Aim: The purpose of this study was to examine relations and other factors associated with breakpoint conversation in palliative care for elderly people when death were imminent. Method: The study is a quantitative retrospective registry study based on data from the Swedish register of palliative care. Results: There are a significant difference within the group of old people when it comes to being offered a breakpoint conversation, with a negative trend where older people are less likely to get a breakpoint conversation. Gender and diagnosis had no impact. When a breakpoint conversation was offered, relatives were to a greater extent present when death occurred, and staff were more often the only ones present when a breakpoint conversation weren't offered. Conclusion: The palliative care is unequal and older people risk being exposed to unnecessary suffering. The district nurse in municipal home care should put an extra focus on this group of elderly people were death is imminent.

Bakgrund. Vård av döende barn kan vara psykiskt påfrestande för många sjuksköterskor som arbetar på neonatala intensivvårdsavdelningar. Internationella studier visar på att de främsta faktorerna är; brist på utbildning inom neonatal palliativ vård och brist på kommunikation. Syfte. Syftet med studien var att beskriva samband mellan sjuksköterskors attityder till att vårda döende barn på en neonatal intensivvårdsavdelning och arbetslivserfarenhet samt utbildningsnivå. Metod: Studien genomfördes med en webbaserad enkät på de neonatala intensivvårdsavdelningarna vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå samt Akademiska sjukhuset i Uppsala. Studien inkluderade 72 sjuksköterskor med erfarenhet av att vårda minst ett döende barn. Studien är en empirisk kvantitativ tvärsnittsstudie med deskriptiv design. Resultat. Alla sjuksköterskor med kort arbetslivserfarenhet ansåg att det var psykiskt påfrestande att vårda döende barn jämfört med 61% av de med lång erfarenhet. Mer än hälften (59%) av de utan vidareutbildning jämfört med de med vidareutbildning (16%) ville  undvika situationer där de behövde vårda döende barn. Av alla deltagarna önskade 85% mer utbildning än vad de fick i nuläget om vård av döende barn. Konklusion. Brist på vidareutbildning, kort arbetslivserfarenhet och hög tjänstgöringsgrad i konkret omvårdnadsarbete ökar risken för negativa attityder och uppfattningar bland sjuksköterskor i vården av döende barn. / Background. It can be a challenge for nurses to care for dying children in a neonatal intensive care unit. International studies show that the main factors are; lack of training in neonatal palliative care and lack of communication within the health care team. Objectives. The aim of this study was to describe the correlation between nurses' attitudes of caring for dying children in a neonatal intensive care unit and work experience and level of education. Method. The study was conducted using a web-based survey in the neonatal intensive care units at Norrland University Hospital in Umeå and Uppsala University Hospital. The study included 72 nurses with experience of caring for at least one dying child. The study is an empirical quantitative cross-sectional study with descriptive design. Results. All nurses with short work experience felt that it was psychologically stressful to care for dying children , compared with 61 % of those with long work experience. More than half (59%) of those without further education compared to those with further education ( 16%) wanted to avoid situations where they have to care for dying children. Of all the participants 85% wanted more education about caring for dying children. Conclusion. Lack of education, brief work experience and a high degree of service in the real nursing work increases the risk of negative attitudes and perception in the care of dying children among nurses.

Bakgrund: Patienter i behov av palliativ vård är extra sårbara och vårdens huvudfokus är ett holistiskt vårdande för att främja både patientens och närståendes livskvalitet. Etik i ett människovårdande yrke är ofrånkomligt, vilket lägger vikt på att sjuksköterskorna har ett professionellt etiskt förhållningssätt för att kunna ta ansvar och sträva efter det sätt som patienten är mest betjänt av. Det ständiga beslutsfattande som sjuksköterskan gör i sitt dagliga arbete inom palliativ vård påverkas av en balans mellan beprövad vetenskap, lagar och riktlinjer, etiska koder och principer samt patientens och närståendes behov och önskemål. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av etiska utmaningar inom allmän palliativ vård. Metod: En strukturerad litteraturöversikt där 14 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design inkluderades. Tematisk analys utifrån Braun & Clark (2006) användes för bearbetning av data. Resultat: Artiklarna berör sjuksköterskor inom olika vårdformer såsom slutenvård, äldreboende och hemsjukvård. Resultatet presenterar fyra övergripande teman med åtta underteman: Utmaningar i att möta patient och närståendes krav: God och värdig död för patienten, Olika önskemål mellan patient och närstående, Patient och närstående som helhet. Utmaningar i samverkan mellan olika professioner: Fördröjd initiering av palliativ vård, Vårdbegränsningar. Utmaningar i vårdorganisationen: Tidsbrist och bristande kontinuitet. Utmaningar i sjuksköterskors profession: Emotionell belastning, Otillräcklig symtomlindring och bristande kompetens. Slutsats: Resultaten visar att sjuksköterskor ofta möter omfattande etiska utmaningar som påverkar deras välbefinnande och vårdkvaliteten. Dessa utmaningar är kopplade till bristande resurser, tidsbrist och otillräcklig kompetens, vilket försvårar möjligheten att tillhandahålla holistisk vård. För att hantera dessa utmaningar behövs investeringar i kontinuerlig kompetensutveckling och psykologiskt stöd. Specialistsjuksköterskor bör fungera som etiska rådgivare och mentorer för att öka etisk medvetenhet och förbättra hanteringsstrategier. Interprofessionellt samarbete och forum för etisk diskussion kan leda till en mer samordnad och patientcentrerad vård. Att stärka sjuksköterskors kunskap och välbefinnande är avgörande för att säkerställa högkvalitativ vård i livets slutskede. / Background: Patients in need of palliative care are extra vulnerable and the main focus of the care is holistic care to promote the quality of life of both the patient and their loved ones. Ethics is inescapable in a human care profession, which emphasizes that nurses have a professional ethical approach in order to be able to take responsibility and strive for the way that the patient is most served. The decision-making that the nurse makes in her daily work in palliative care is influenced by several different factors such as proven science, laws and guidelines, ethical codes and principles as well as the needs and wishes of the patient and relatives. Aim: To highlight nurses' experiences of ethical challenges in palliative care. Method: A structured literature review in which 14 scientific articles with a qualitative design were included. Thematic analysis based on Braun & Clark (2006) was used for data processing. Results: The articles concern nurses in various forms of care such as inpatient care, nursing homes and home health care. The result presents four overarching themes with eight sub-themes: Challenges in meeting patient and next of kin demands: Good and dignified death for the patient, Different wishes between patient and next of kin, Patient and next of kin as a whole. Challenges in collaboration between different professions: Delayed initiation of palliative care, Care limitations. Challenges in the care organization: Lack of time and lack of continuity. Challenges in the nursing profession: Emotional burden, Insufficient symptom relief and lack of competence. Conclusion: The results show that nurses often face extensive ethical challenges that affect their well-being and the quality of care. These challenges are linked to lack of resources, lack of time and insufficient skills, which hinder the ability to provide holistic care. In order to deal with these challenges, investments in continuous competence development and psychological support are needed. Specialist nurses should act as ethical advisors and mentors to increase ethical awareness and improve management strategies. Interprofessional collaboration and forums for ethical discussion can lead to more coordinated and patient-centered care. Strengthening nurses' knowledge and well-being is essential to ensure high-quality end-of-life care.

Bakgrund: Patienter i behov av palliativ vård är extra sårbara och vårdens huvudfokus är ett holistiskt vårdande för att främja både patientens och närståendes livskvalitet. Etik i ett människovårdande yrke är ofrånkomligt, vilket lägger vikt på att sjuksköterskorna har ett professionellt etiskt förhållningssätt för att kunna ta ansvar och sträva efter det sätt som patienten är mest betjänt av. Det ständiga beslutsfattande som sjuksköterskan gör i sitt dagliga arbete inom palliativ vård påverkas av en balans mellan beprövad vetenskap, lagar och riktlinjer, etiska koder och principer samt patientens och närståendes behov och önskemål. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av etiska utmaningar inom allmän palliativ vård. Metod: En strukturerad litteraturöversikt där 14 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design inkluderades. Tematisk analys utifrån Braun & Clark (2006) användes för bearbetning av data. Resultat: Artiklarna berör sjuksköterskor inom olika vårdformer såsom slutenvård, äldreboende och hemsjukvård. Resultatet presenterar fyra övergripande teman med åtta underteman: Utmaningar i att möta patient och närståendes krav: God och värdig död för patienten, Olika önskemål mellan patient och närstående, Patient och närstående som helhet. Utmaningar i samverkan mellan olika professioner: Fördröjd initiering av palliativ vård, Vårdbegränsningar. Utmaningar i vårdorganisationen: Tidsbrist och bristande kontinuitet. Utmaningar i sjuksköterskors profession: Emotionell belastning, Otillräcklig symtomlindring och bristande kompetens. Slutsats: Resultaten visar att sjuksköterskor ofta möter omfattande etiska utmaningar som påverkar deras välbefinnande och vårdkvaliteten. Dessa utmaningar är kopplade till bristande resurser, tidsbrist och otillräcklig kompetens, vilket försvårar möjligheten att tillhandahålla holistisk vård. För att hantera dessa utmaningar behövs investeringar i kontinuerlig kompetensutveckling och psykologiskt stöd. Specialistsjuksköterskor bör fungera som etiska rådgivare och mentorer för att öka etisk medvetenhet och förbättra hanteringsstrategier. Interprofessionellt samarbete och forum för etisk diskussion kan leda till en mer samordnad och patientcentrerad vård. Att stärka sjuksköterskors kunskap och välbefinnande är avgörande för att säkerställa högkvalitativ vård i livets slutskede. / Background: Patients in need of palliative care are extra vulnerable and the main focus of the care is holistic care to promote the quality of life of both the patient and their loved ones. Ethics is inescapable in a human care profession, which emphasizes that nurses have a professional ethical approach in order to be able to take responsibility and strive for the way that the patient is most served. The decision-making that the nurse makes in her daily work in palliative care is influenced by several different factors such as proven science, laws and guidelines, ethical codes and principles as well as the needs and wishes of the patient and relatives. Aim: To highlight nurses' experiences of ethical challenges in palliative care. Method: A structured literature review in which 14 scientific articles with a qualitative design were included. Thematic analysis based on Braun & Clark (2006) was used for data processing. Results: The articles concern nurses in various forms of care such as inpatient care, nursing homes and home health care. The result presents four overarching themes with eight sub-themes: Challenges in meeting patient and next of kin demands: Good and dignified death for the patient, Different wishes between patient and next of kin, Patient and next of kin as a whole. Challenges in collaboration between different professions: Delayed initiation of palliative care, Care limitations. Challenges in the care organization: Lack of time and lack of continuity. Challenges in the nursing profession: Emotional burden, Insufficient symptom relief and lack of competence. Conclusion: The results show that nurses often face extensive ethical challenges that affect their well-being and the quality of care. These challenges are linked to lack of resources, lack of time and insufficient skills, which hinder the ability to provide holistic care. In order to deal with these challenges, investments in continuous competence development and psychological support are needed. Specialist nurses should act as ethical advisors and mentors to increase ethical awareness and improve management strategies. Interprofessional collaboration and forums for ethical discussion can lead to more coordinated and patient-centered care. Strengthening nurses' knowledge and well-being is essential to ensure high-quality end-of-life care.