Bakgrund: Närstående står den med obotlig sjukdom närmast och följer på den sjukas resa. Den palliativa vårdens uppgift är att utöver ta hand om patienten också ge stöd till dessa närstående. Stödinsatser ska utgå från den närståendes individuella behov, och bygga på evidens och beprövad erfarenhet. Närstående genomgår en sorgeprocess som börjar före den sjukas död. Sorg över en förestående förlust kallas väntesorg. För att kunna utforma stödinsatser som möter de närståendes behov i väntesorgen behöver vården ha förståelse för närståendes upplevelser av väntesorg. Syfte: Att undersöka upplevelsen av väntesorg hos närstående till patienter med palliativa vårdbehov. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats genomfördes. Genom strukturerade blocksökningar i tre databaser valdes tio artiklar med kvalitativ metod som svarade mot studiens syfte och inklusionskriterierna. Artiklarna kvalitetsgranskades och fanns vara av god kvalitet. En tematisk analys genomfördes och resultatet presenterades genom en syntetisering. Resultat: Tre teman sorterade närståendes upplevelse. Sorgen över det förändrade livet, om att förlora den sjuka och att förlora relationer. Att inte veta vad som kan hända nästa dag, om att leva i ständig förändring med dubbla roller. Kommer livet att gå vidare sen?, om förberedelser inför dödsfallet och att orka gå vidare efteråt. Slutsats: Närstående upplever många känslor och symtom, negativa och positiva, under väntesorgen. Upplevelsen präglas av snabba förändringar, förlust och saknad, samtidigt som vårdarrollen kan ge mening i tillvaron för att praktiskt stötta den sjuka. Vårdarrollen är ett sätt att moderera väntesorgen och att släppa fram den i hanterbara doser. Förberedelser inför dödsfallet och tiden närmast efter också, samtidigt som förberedelser kan ge skuldkänslor och separationsångest. Förståelsen för närståendes upplevelse och erfarenheter ger vården bättre förutsättningar för att uppfatta och möta närståendes behov, men ytterligare forskning behövs för att förstå vilka former av insatser som närstående önskar och behöver.

Bakgrund: När barn får palliativ vård har föräldrarna en nyckelroll i omvårdnad och stöd för sitt barn. Detta gör att föräldrarna hamnar i en ansträngd situation vilket kan leda till en ökad stress och belastning för hela familjen. Syfte: Syftet var att undersöka utmaningar som föräldrar upplever när deras barn får palliativ vård. Metod: En kvalitativ litteraturstudie där nio vetenskapliga artiklar har granskats, bedömts samt analyserats utifrån Fribergs femstegsmodell. Databassökning skedde i Cinahl och Pubmed.  Resultat: Utmaningarna som föräldrar till barn som får palliativ vård ställs inför kunde delas upp i tre huvudkategorier och sex underkategorier. 1. Otillräckligt stöd; 1.1 Överväldigande ansvar, 1.2 Ekonomisk påfrestning. 2. Brist på betydelsefull information; 2.1 Undermålig kommunikation, 2.2 Avsaknad av hoppfullhet. 3. Bristfälligt familjestöd; 3.1 Avsaknad av samtalskontakt, 3.2 Svårigheter att upprätthålla vardagen.  Konklusion:  Vårdpersonal behöver öka sin medvetenhet om att föräldrar till barn som får palliativ vård har ett behov av ytterligare stöd i form av tillgänglig information, uppmärksamma ekonomiska utmaningar, samt se föräldrarnas individuella behov.

Bakgrund: Palliativ vård är en vårdform där syftet är att lindra psykiskt, fysiskt och socialt lidande. Det är viktigt att sjuksköterskor har kunskap för att hjälpa patienter och anhöriga. Patienter och anhöriga uttrycker ha behov av god kommunikation i den palliativa vården. Att sjuksköterskor är välkommande och kan arbeta personcentrerat beskrivs väsenligt för en god vård. Syfte: syftet var att göra en översikt av sjuksköterskors erfarenhet av att vårda palliativt. Metod: En allmän litteraturöversikt enligt Friberg (2017) genomfördes. Totalt analyserades 11 vetenskapliga artiklar där åtta var kvalitativa och tre var kvantitativa. Resultat: Sjuksköterskorna har både positiva och negativa erfarenheter inom palliativ vård. Sjuksköterskorna erfor ett behov av ett fungerande samarbetande team där kommunikationen var centrakt. Stöd från arbetsgivare var väsenligt för en fungerande vård.  Sjuksköterskorna erfor betydelsen av delaktighet och kommunikation mellan sjuksköterskor, patienter och anhöriga. Kunskap beskrevs bristfällande av sjuksköterskorna och ytterligare undervisning där palliativ vård tilläggs i grundutbildningen behövs. Slutsats: Sjuksköterskor har ett stort behov att skapa en fungerande palliativ vård för att på så sätt uppfylla patienters värderingar och önskningar. Genom en god kommunikation och samarbete kan en god kvalité särkerställas i vården.

Bakgrund: Kvaliteten på den palliativa vården i Sverige bygger bland annat på i vilken utsträckning sjuksköterskor symtomskattar patienternas symtom strukturerat och använder sig av symtomskattningsinstrument. Besvärande symtom kan inkludera besvär inom olika dimensioner. Patienter kan lida av psykisk, fysisk, social eller existentiell smärta där den fysiska dimensionen anses vara som en barriär för att få tillgång till symtombördans övriga dimensioner.  Syfte: Syftet var att beskriva hinder och möjligheter för sjuksköterskor att görasymtomskattning för patienter med palliativa behov. Metod: En strukturerad litteraturöversikt gjordes baserad på systematiska principer. Artiklarna analyserades baserat på Bettany-Saltikov och McSherrys metod i nio steg. Resultat: I resultatet ses olika kategorier av hinder men även möjligheter att identifiera besvärande symtom genom strukturerad skattning hos patienter med palliativa behov. Det mest angivna hindret var vårdpersonalens arbetsbelastning, detta oavsett var vården gavs. Även kommunikation mellan olika personalkategorier lyftes som hinder men ansågs ändå som en möjlighet gällande kommunikation mellan vårdpersonal och patient. Det som stack ut i kategorin kunskap var att det i flera studier framkom att vårdpersonal inte var införstådda med vad begreppet palliativ vård innebar. Slutsats: I denna litteraturstudie sågs konkreta hinder och möjligheter till användandet av symtomskattningsinstrument. Arbetsmiljön visade sig vara den mest framträdande enskilda orsaken och att mycket är beroende på hur sjuksköterskor kan påverka denna. Kunskapsbrister sågs inom både skattningsinstrument i sig men även vad palliativ vård innebär generellt.

Bakgrund: I Sverige överlever idag cirka 85 procent av de barn som drabbats av cancer. När ett barn drabbats av obotlig cancer, kommer palliativ vård att bli aktuellt, vilket kan väcka olika känslor hos föräldrarna samt påverka hela familjens dynamik. Sjuksköterskans roll och den vård hen utför inom den palliativa vården utgår från de fyra hörnstenarna i palliativ vård. Genom en ökad kunskap om föräldrarnas upplevelser kan sjuksköterskan erbjuda ett adekvat stöd till föräldrarna, vilket i sin tur kan minska risken för att föräldrarna fortsätter att bära på en svår och obearbetad sorg.   Syfte: Att belysa föräldrars upplevelser vars barn drabbats av obotlig cancer. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ analys av narrativer som baserades på sju bloggar.  Resultat: I föräldrarnas bloggar kunde olika känslor identifieras. Det var känslor såsom rädsla och sorg men även känslor i form av förstärkt kärlek och glädje i familjen. Föräldrarna beskrev också en fysisk påverkan i form av konstant trötthet. På grund av barnets obotliga cancerdiagnos förändrades livet. Trots att föräldrarna kunde känna sig ledsna och hjälplösa av att leva i ovissheten behöll de alltid hoppet.Slutsats: Studiens resultat har betydelse då det kan bidra till att sjuksköterskan får en ökad förståelse för föräldrars upplevelser. Vilket i sin tur skulle kunna förbättra stödet från sjuksköterskan vid bemötandet av föräldrar till barn med obotlig cancer.

Bakgrund: Cancer är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige. Genom att ta del av patienters berättelser skapas en förståelse av hur deras liv påverkas av obotlig cancer. Förståelsen är viktig för den palliativa vården och behövs också för att förbättra vården och möta patienters behov. Sjuksköterskan har en central roll där ansvar och relationen med patienten ger underlag till en god palliativ vård. Genom att ta del av patientperspektivet och förståelse för livsvärld, levd kropp och lidande kan sjuksköterskor skapa en trygg vårdrelation. Syfte: Studiens syfte var att undersöka patienters upplevelser av att leva med obotlig cancer. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ design genomfördes där databaserna Cinahl och Pubmed användes för datainsamling. Artiklar mellan 2013-2023 avgränsades med ett antal kriterier och kvalitetsgranskades, vilket resulterade i att 11 artiklar analyserades. Resultat: Studien identifierade de tre kategorierna Relationer och självrelation, Vårdupplevelser inför döden och Hantera det nya, och saknaden av det gamla. Varje kategori innehåller underkategorier. Slutsats: Att leva med obotlig cancer beskrivs som en stor förändring av det tidigare, friska livet. Patienterna förlitar sig på, men också oroar sig för deras familj. Patienternas självkänsla är bristande då de upplever sig som både ensamma och annorlunda. Sjukvården stöttar dem men patienterna beskriver även brister såsom att kommunikationen inte fungerar bra. De hanterar livet med sjukdomen genom att de förlitar sig på närstående, försöker tänka positivt och så gott det går, leva livet som vanligt.

Bakgrund: Palliativ vård definieras som hälso- och sjukvård med målsättning att lindra lidande och främja hälsa. Den palliativa vården är komplex och innefattar såväl psykiska som fysiska omvårdnadsbehov, vilket förutsätter att sjuksköterskan erhåller kunskap och ett gott professionellt förhållningssätt. Den palliativa vården ställer krav på att sjuksköterskan kan hantera komplexa situationer som kan förekomma i samband med omvårdnad av patienter i behov av palliativ vård. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i behov av palliativ vård. Metod: Studien är en kvalitativ litteratursammanställning baserad på 14 vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2017-2022. Resultat: Resultatet utgörs av sex underkategorier: kommunikationens betydelse för att främja patientens omvårdnad, vikten av god kommunikation med närstående, värdet av en fungerade kommunikation i arbetsteamet – vilka tillhör kategorin: upplevelser av kommunikation, och utmanande känslor i vårdandet av patienter, svårigheter i att möta närstående önskemål och behov samt maktlöshet i relation till medicinsk behandling. – vilka tillhör kategorin emotionella upplevelser. Slutsats: Palliativt vårdande tycks vara utmanande då sjuksköterskor ställs inför kravet att arbeta professionellt samtidigt som de berörs emotionellt. Kommunikationen bekräftas som en väsentlig del av att bedriva palliativ vård, både med patienten, med dennes anhöriga och mellan samtliga professioner i vårdteamet. En fungerande kommunikation med diverse parter tycks vara av stor betydelse för att uppnå ett personcentrerat vårdande och för att kvalitén på den palliativa vården upprätthålls. Mer utbildning för sjuksköterskor beträffande palliativ vård samt vidare forskning kring ämnet anses väl befogat. Nyckelord: kvalitativ, litteratursammanställning, palliativ vård, sjuksköterska, upplevelse

Vid palliativ vård av barn har sjuksköterskan en betydande roll med ett stort omvårdnadsansvar. Tidigare forskning tyder på att det är en mer känslosam börda vid palliativ vård av barn än av vuxna och att det förekommer flera utmaningar i kommunikationen till barnet och dess närstående. Den känslosamma bördan ses skapa problem med att hitta balansen mellan att vara professionell och att vara personlig. Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskans upplevelse vid palliativ vård av barn. Metoden var en litteraturöversikt där 10 artiklar med kvalitativ metod från databaserna CINAHL och MEDLINE inkluderades. Resultatet ledde fram till två övergripande teman, att möta ett känslomässigt kaos och att hitta stöd i det svåra mötet. Resultatet tydliggör den psykiska påverkan som mötet innebär samt utmaningar i relationen och kommunikationen till barnet och närstående. Den känslosamma bördan visade sig ha en negativ påverkan på sjuksköterskors psykiska hälsa och därmed var stödet från kollegorna betydelsefullt. Slutsatsen av denna studie är att sjuksköterskor ställs inför många jobbiga och känslomässiga situationer vid palliativ vård av barn och att det krävs mer stöd och utbildning för att öka tryggheten hos sjuksköterskorna.

Bakgrund: Oro och ångest är ett vanligt förekommande symtom bland patienter inom den palliativa vården. Symtomen kan vara svåra att upptäcka i ett tidigt skede och kan därför skapa stort lidande för patienten. Att sjuksköterskan har kunskap om oro och ångest och förstår dess komplexitet är viktigt eftersom det är en förutsättning för att kunna lindra symtomen på ett korrekt sätt. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att lindra oro och ångest hos patienter inom specialiserad palliativ vård. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer med tio sjuksköterskor genomfördes. Intervjuerna analyserades med innehållsanalys där fokus låg på det latenta i texten. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier med tillhörande underkategorier. Den första kategorin; Vårdande verktyg stöds av underkategorierna; De närstående som en viktig part i vårdandet, att ha ett personcentrerat förhållningssätt och att kunna urskilja oro och ångest från övriga symtom. Den andra kategorin; Förutsättningar för att kunna lindra stöds av underkategorierna; Samtalets betydelse för att lindra, sjuksköterskans trygghet skapar förutsättning för att kunna hantera oro och ångest och att ta sig tid för att kunna vara närvarande. Den tredje kategorin; Kunskap och kompetens stöds av underkategorierna; Att ha en god erfarenhetsbaserad kunskap, vikten av ett gott kollegialt stöd och att kunna hantera den empatiska inlevelsen. Resultatet visar att sjuksköterskorna ibland upplevde det som utmanade att lindra oro och ångest hos patienterna. Att ha möjlighet att kunna samtala med patienterna samt ha tid att vara närvarande ansågs vara viktiga faktorer för att lindra patienternas lidande. Med hjälp av erfarenhet och kunskap upplevde sjuksköterskorna det lättare att bemöta patienter med oro och ångest, samt att hantera det ibland omöjliga att hjälpa alla patienter till full symtomlindring. Det kollegiala stödet ansågs vara en viktig faktor då sjuksköterskorna dels kunde dela erfarenheter, dels stötta varandra emotionellt i krävande situationer. Slutsats: Att arbeta med patienter inom palliativ vård som uppvisar komplexa och allvarliga symtom kan vara en utmaning för sjuksköterskorna. Detta både på ett personligt plan för sjuksköterskorna då dessa upplever ett emotionellt engagemang samt att symtomens komplexitet kan göra symptomen svårbedömda och därigenom svåra att lindra. Om sjuksköterskorna lyckas lindra patientens oro och ångest och skapa ett lugn upplever de tillfredsställelse, men om de inte lyckas kan det skapa frustration som resulterar i mental trötthet.

Bakgrund: Över 60 000 människor drabbas av cancer varje år i Sverige och för vissa innebär det att palliativ vård är oundvikligt. Syftet med att vårda patienter inom palliativ vård är att stötta patienten, ge komfort och lindra lidande, därav hjälpa patienten att få en så god livskvalité som möjligt. Sjuksköterskan är en av de personer som jobbar närmast med patienten och kan därför bli mycket påverkad. Personcentrerad vård är en av de viktigaste termerna inom omvårdnad och innebär att fokuset ligger på patienten. Kommunikation är ett nyckelord som är speciellt viktig inom palliativ vård och är en förutsättning för en god vård. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors upplevelse av palliativ vård inom onkologi. Metod: Studien är en litteraturstudie baserad på tio kvalitativa vetenskapliga studier inom valt ämnesområde. Resultat: Resultatet presenteras i tre teman, sjuksköterskornas känslomässiga upplevelse, kommunikationens betydelse samt verksamhetens betydelse. Dessa inkluderar sammanlagt sju subteman och beskriver sjuksköterskans upplevelse av palliativ vård inom onkologi. Slutsats: Att hantera döden är en obehaglig upplevelse, men flera sjuksköterskor ansåg sig hantera det på ett bra sätt. Det syns stora kulturella skillnader i sättet att kommunicera med patienter samt att en personalbrist reflekterar sjuksköterskornas förmåga att ge en god vård. Kunskapsutveckling: En mer utvidgad utbildning gällande bland annat kommunikation behövs för att uppfylla saknade kunskaper för sjuksköterskorna. Nyutexaminerade sjuksköterskor behöver få mer stöd och handledning av de mer erfarna för att minska risken för en psykisk påverkan. Fortsatt forskning skulle kunna vara hur kommunikationen ska utformas för att hjälpa sjuksköterskorna på ett mer effektivt sätt / Background: Over 60 000 people get cancer every year in Sweden and for some it means that palliative care is unavoidable. The aim of nursing within palliative care is to support the patient, provide comfort and relieve suffering, thus help the patient have the best quality of life as possible. The nurse is one of the people who works the closest to the patient and there for can become greatly affected. Person-centered care is one of the most important terms and means that the focus is on the patient. Communication is a key word that is particularly important in palliative care and is essential for good care. Aim: The aim of this study was to describe nurses’ experience of palliative care within oncology care. Method: The study was a literature study based on ten scientific qualitative studies within the subject area. Result: The result was presented by means of three themes, the nurse’s emotional experience, the significance of communication, and the significance of the organization. These include sub-themes and describe nurses’ experiences. Conclusion: Dealing with death is an unpleasant experience. However, several nurses consider themselves to deal with it in a good way. There are large cultural differences in the way of communicating with patients and that staff shortage reflects the nurses’ ability to provide good care. Knowledge development: A more extended education regarding, among other things, communication is needed to fill missing knowledge for nurses. Newly graduated nurses need to receive more support and guidance from the more experienced nurses to reduce the risk of a psychological impact. Continued research could be how the communication should be designed to help the nurses in a more efficient way.