Bakgrund: Vård i livets slutskede är det sista som sker i den palliativa vårdprocessen. Patienter i livets slutskede får ibland spendera sin sista tid i livet på en vårdavdelning istället för i hemmet. Då detta sker är det sjuksköterskans ansvar att se till att vården är personcentrerad och anpassad efter patientens behov. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att arbeta med personcentrerad omvårdnad i livets slutskede på en vårdavdelning. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie där resultatet från 11 vetenskapliga artiklar samanställdes. Metoden baserades på Fribergs (2022) modell. Resultat: Av analysen framkom fyra olika kategorier; upplevelsen av att ge stöd i livets slutskede, upplevelsen av att påverkas känslomässigt, upplevelsen av en bra kommunikation samt upplevelsen av att ha en kunskapsbrist och behov av stöttning. Slutsats: Genom denna studie framgick det att sjuksköterskor upplevde att det finns en kunskapsbrist och ett behov av stöd, att det är viktigt med en god kommunikation samt att det var känslomässigt påfrestande på sjuksköterskorna att arbeta med personcentrerad omvårdnad i livets slutskede på en vårdavdelning då inte miljön är optimal.

ABSTRAKT Bakgrund: I yrket som sjuksköterska kommer man att komma i kontakt med patienter som har livshotande sjukdomar. Att vårda individer i livets slutskede är en viktig men svår uppgift. Det krävs kunskap och färdigheter som sjuksköterska för att kunna hantera sin roll i situationen. Syfte: Belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede. Metod: Litteraturstudien har utförts enligt kvalitativ metod där data har analyserats med en manifest innehållsanalys för att besvara syftet. Resultat: Tre slutkategorier redogör för sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede. Att skapandet av relationer bygger på ett empatiskt förhållningssätt och samverkan med patienter och anhöriga, att främja en god död genom att skapa utrymmen för döende och möta olika behov och slutligen att mötet med döden väcker känslor, tankar och osäkerhet men stöd saknas. Slutsats: Att vårda patienter i livets slutskede är en avancerad och ansvarsfull uppgift som kräver kunskap och erfarenhet för att kunna utföras.

Bakgrund: Palliativ vård bedrivs inom olika verksamheter idag och är den vård som bedrivs när bot inte längre är möjligt och fokus ligger på symtomlindring. Syftet är att öka livskvaliteten så långt det är möjligt och därmed minska lidande. Lidande kan framträda på olika plan och omfatta fysiskt, psykosocialt men även existentiellt lidande. Existentiella frågor som berör meningen med livet, ensamheten och döden är vanligt förekommande hos patienter som vårdas pallliativt. Den psykosociala omvårdnaden är en utmaning för sjuksköterskor och resulterar i svårigheter att hantera existentiella samtal. Syfte: Var att ta reda på erfarenheter sjuksköterskor besitter kring existentiella samtal med palliativa patienter. Metod: Designen i studien är kvalitativ litteraturstudie som bygger på kvalitativa vetenskapliga artiklar. För att komma fram till resultatet användes två databaser med inriktning på omvårdnad och psykologi. SBU:S granskningsmall användes för att säkerställa kvaliteten på artiklarna. Resultat: Beskriver sjuksköterskorns erfarenheter av existentiella samtal genom tre huvudteman; Förutsättningar som möjliggör existentiella samtal, kommunikation och personliga utmaningar. Två underkategorier till varje huvudtema följer. Konklusion: Existentiella samtal kräver mod av sjuksköterskor, komplexa frågor berörs och detta kräver utöver mod kompetens och erfarenhet. Existentiell omvårdnad kräver tid och är påfrestenade för sjuksköterskor då brist på resurser är ett stort hinder.

Bakgrund: Kvaliteten på den palliativa vården i Sverige bygger bland annat på i vilken utsträckning sjuksköterskor symtomskattar patienternas symtom strukturerat och använder sig av symtomskattningsinstrument. Besvärande symtom kan inkludera besvär inom olika dimensioner. Patienter kan lida av psykisk, fysisk, social eller existentiell smärta där den fysiska dimensionen anses vara som en barriär för att få tillgång till symtombördans övriga dimensioner.  Syfte: Syftet var att beskriva hinder och möjligheter för sjuksköterskor att görasymtomskattning för patienter med palliativa behov. Metod: En strukturerad litteraturöversikt gjordes baserad på systematiska principer. Artiklarna analyserades baserat på Bettany-Saltikov och McSherrys metod i nio steg. Resultat: I resultatet ses olika kategorier av hinder men även möjligheter att identifiera besvärande symtom genom strukturerad skattning hos patienter med palliativa behov. Det mest angivna hindret var vårdpersonalens arbetsbelastning, detta oavsett var vården gavs. Även kommunikation mellan olika personalkategorier lyftes som hinder men ansågs ändå som en möjlighet gällande kommunikation mellan vårdpersonal och patient. Det som stack ut i kategorin kunskap var att det i flera studier framkom att vårdpersonal inte var införstådda med vad begreppet palliativ vård innebar. Slutsats: I denna litteraturstudie sågs konkreta hinder och möjligheter till användandet av symtomskattningsinstrument. Arbetsmiljön visade sig vara den mest framträdande enskilda orsaken och att mycket är beroende på hur sjuksköterskor kan påverka denna. Kunskapsbrister sågs inom både skattningsinstrument i sig men även vad palliativ vård innebär generellt.

No description available.

Bakgrund: Kroniskt obstruktiv lungsjukdom är en grupp av lungsjukdomar som långsamt progredierar. Tobaksrökning är vanligaste orsaken till sjukdomens uppkomst, men 20% av alla som drabbas är icke rökare. Det är inte alltid som patienter med sjukdomen känner fysisk smärta, men smärta i form av psykisk, social och existentiell. Ökad dyspné vid återkommande luftvägsinfektioner tyder på att sjukdomen övergått till en kronisk form. Det kan vara svårt för sjukvårdspersonal att avgöra när patienter befinner sig nära döden, då patienterna kan bli bättre under en tid för att sedan avlida oväntat.   Syfte: Syftet med studien är att undersöka upplevelser av dyspné hos patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom.  Metod: Studien bygger på den teoretiska referensramen “total pain” och är en litteraturstudie med en integrerad analysmetod för uppsatsen genom att använda sig av forskning från sju vetenskapliga artiklar.  Resultat: Resultatet visade att patienter påverkas negativt av dyspnén, vilket resulterade i att de isolerade sig. Detta ledde till social, psykisk och existentiell smärta. Patienterna upplevde att om de som vårdade dem saktade ned sitt tempo i arbetet, så blev de mindre stressade, vilket hjälpte lite med deras dyspné. Vissa patienter var rädda för döden, medan andra var beredda på det och hade börjat planera sina begravningar.  Sammanfattning: Resultaten kan tänkas påverka sättet sjuksköterskor vårdar patienterna som lever med kroniskt obstruktiv lungsjukdom och har dessa symtom. Det kan resultera i att kvalitén på vårdandet förbättras och patienterna får en bättre livskvalité. Att använda sig av skattningsskala CAT kan hjälpa sjuksköterskan att identifiera patienters smärta i tidigt skede och på så sätt minska lidande hos patienterna.

Bakgrund: Palliativ vård ska tillgodose fysiska, psykiska, sociala och andliga eller existentiella behov enligt WHO. Vid palliativ vård väcks frågeställningar, tankar och känslor hos såväl patienten som hos hennes anhöriga. En del av omvårdnaden är att försöka uppfatta och försöka förstå när en patient har existentiella frågor. Sjuksköterskan befinner sig nära patienten, detta gör att hon blir en naturlig samtalspartner för patienten. Ett stöd i arbetet för att ge personcentrerad palliativ vård är de 6 S:en där varje S definierar en aspekt som ska ingå i omvårdnaden. I den teoretiska ramen lyfts de existentiella behoven fram där sjuksköterskan har till uppgift att genom samtal hjälpa patienten att acceptera den egna döden och finna mening i livet som varit samt lindra patientens existentiella ensamhet och isolering. Syftet: Att undersöka forskning om sjuksköterskors upplevelser och hantering av existentiell omvårdnad inom den palliativa vården. Metod: Litteraturstudie där vetenskapliga kvalitativa artiklar har eftersökts i två databaser som är inriktade på omvårdnad respektive medicin, Cinahl och PubMed. Artiklarna har sedan analyserats och kvalitetsgranskats utifrån en tematisk innehållsanalys. Resultat: Tolv kvalitativa studier har analyserats och resulterade i tre huvudkategorier: Sjuksköterskans och patientens möte vid existentiella samtal, Sjuksköterskans känslor vid vård i livets slut, Hur hanterar sjuksköterskan de existentiella behoven. Huvudkategorierna delas sedan in i tio subkategorier. Slutsats: Existentiella samtal är krävande. De framkalla sorg, rädsla, ångest, skuld, maktlöshet men det känns även meningsfullt och sjuksköterskor uppger att de lever ett mer reflekterande och givande liv. / Background: Palliative care must meet physical, mental, social and spiritual or existential needs according to the WHO. Questions, thoughts and feelings are raised in both the patient and her relatives in palliative care. A part of nursing is trying to grasp and understand when a patient has existential questions. The nurse is close to the patient, this makes her a natural conversation partner. A way to provide person-centered palliative care is the 6 S:s model where each "S" defines an aspect that is to be included in nursing. The theoretical framwork, the existential needs are highlighted where the nurse's task is to help the patient to accept their own death and find meaning in the life that has been and to alleviate the patient's existential loneliness and isolation. Aim: To study the research about nurses' experiences and handling of existential care in palliative care. Results: Twelve qualitative studies have been analyzed and resulted in three main categories: Nurs-patient's meeting in existential conversations, Nurses' feelings in terminal care, How does the nurse handle the existential needs. The main categories have in turn been divided in ten subcategories. Conclusion: Existential conversations can be demanding. It conveys feelings of sorrow, fear, anguish, guilt, powerlessness but it can also feel meaningful and nuses state that they live a more reflecting and givind life.

Bakgrund: Att erbjuda palliativ vård i livets slutskede är av stor betydelse då målsättningen är att lindra, främja livskvalité och bibehålla patientens psykosociala och existentiella liv fram till döden. Existentiellt är vi som mest ensamma vid födseln och döden. Denna existentiella ensamhet kan vara tung att bära och utmärker sig ofta hos patienter som ångest, rädsla och en ökad sårbarhet. För att vårdpersonal ska kunna öka välbefinnandet hos patienter i livets slutskede och kunna ge en god omvårdnad är det viktigt att vårdpersonalen innehar tillräckligt med kunskap i hur de möter existentiell ensamhet. Syfte: Syftet var att utforska hur vårdpersonal möter existentiell ensamhet hos personer i livets slutskede. Metod: En allmän litteraturstudie som inkluderade nio vetenskapliga artiklar. Datainsamlingen skedde i databaserna Cinahl Complete och PsycINFO. Artiklarna granskades med hjälp av en granskningsmall för kvalitativa artiklar. Analysen utgick från Fribergs (2017) analysmodell. Resultat: Vårdpersonalen mötte existentiell ensamhet genom att på olika sätt finnas där, genom att personcentrera mötet, skapa en relation och mötas på ett personligt plan och genom att skifta mellan ett personligt och professionellt förhållningssätt. Diskussion: Studiens kvalitet granskades utifrån trovärdighetsbegreppen beskrivna av Shenton (2004). De tre fynden som diskuterades var vikten av god kommunikation, vårdpersonalens tidsbrist påverkar mötet och att våga möta existentiell ensamhet.

No description available.

Bakgrund: Att vårda en döende människa är komplicerat och sjuksköterskan bör ha ett professionellt förhållningssätt samt ett holistiskt synsätt. Att vårda palliativa patienter kan vara både den svåraste och den mest privilegierade uppgiften som en sjuksköterska kan genomföra. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att vårda palliativa patienter i hemsjukvården. Metod: Litteraturstudie baserat på 11 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Artiklarna hämtades från databaserna Cinahl och PubMed. Resultat: Fem huvudkategorier; Vårdrelationen mellan sjuksköterska, patient och anhöriga, Teamarbete, Vårdmiljö, Emotionella utmaningar, Etiska utmaningar. Slutsats: För att en sjuksköterska ska utvecklas i sitt arbete är det viktigt att reflektera över de egna värderingarna och medvetandegöra dessa. Sjuksköterskan bör ge patienten och anhöriga stöd genom att samtala och vara närvarande. Resultaten visade att det var av stor betydelse att samarbetet från kollegor fungerade, då teamarbetet är en central del i det palliativa vårdandet.