Bakgrund: Vid livshotande lungsjukdomar såsom vid kronisk obstruktiv lungsjukdom, cystisk fibros, interstitiella lungsjukdomar och pulmonell arteriell hypertension finns möjligheten till förlängt liv vid en lungtransplantation. En lungtransplantation är endast möjlig om en donator eller donatorns anhöriga sagt ja till att donera organ vid konstaterad hjärndöd. När patienter är uppsatta på väntelistan finns risken att de hinner avlida innan det kommer passande lungor att tillgå. Sjukvården behöver tillhandahålla en avancerad medicinsk vård och en palliativ vård parallellt. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka hur patienter med allvarliga lungsjukdomar erfar att vänta på lungtransplantation. Metod: En litteraturöversikt har utförts enligt inspiration av Forsberg & Wengström och Polit & Becks "niostegsmodell". Sökning efter resultatartiklar till litteraturöversikten gjordes i PubMed, CINAHL, PsycINFO och Google Scholar. Tretton vetenskapliga artiklar inkluderades, tolv kvalitativa och en mixad metod. Alla inkluderade artiklar kvalitetsgranskades enligt en granskningsmall av Willman, Stoltz & Bahtsevani. Resultat: I resultat framträdde tre huvudkategorier: utmaningar, trygghet och begränsningar i vardagen, därtill även subkategorier. Rädsla och osäkerhet varierade under väntetiden parallellt med tacksamhet och hopp om att fortsätta leva. Stöd från närstående, vänner, transplanterade och sjukvården var betydelsefullt under vänteprocessen. Diskussion: Litteraturöversiktens huvudfynd diskuterades utifrån bakgrund, tidigare forskning och begreppen lidande, mening och hopp i Travelbees omvårdnadsteori. Därtill diskuterades stödet från sjukvården i väntan på en lungtransplantation och dess svårigheter i att avgöra om och när palliativ vård skall sättas in till patienter som väntade på lungtransplantation. / Background: With life threatening lung diseases such as chronic obstructive pulmonary disease, cystic fibrosis, interstitial lung disease and primary pulmonary hypertension patients can live longer with a lung transplant. Lung transplantation is only possible if the donor is confirmed brain dead. A prerequisite is that consent has been given by the donor or their next of kin. There is, therefore, a risk that patients on the transplant waiting list die waiting for suitable lungs. Thus, it is necessary to provide medical care and palliative care simultaneously for these patients. Aim: The aim of this literature review was to investigate what experiences patients with serious respiratory diseases have while waiting for a lung transplantation. Method: A literature review has been completed using models developed by Forsberg & Wengstrom as well as the Polit & Becks "Nine-Stage Model". The literature search was done using PubMed, CINAHL, PsycINFO and Google Scholar. Thirteen articles are included, of these twelve are qualitative and one uses a mixed method. All articles included were quality reviewed according to a template of Willman, Stoltz & Bahtsevani. Results: The results highlight three main categories: challenges, sense of security and limitations of daily life, as well as sub- categories. While waiting for transplant, the feelings of fear and uncertainty varied but ran in parallel with gratefulness and the hope of survival. Support from relatives, friends, other who had received transplants and health care professionals was meaningful during this time. Discussion: The key findings of this present literature review were discussed in the relation to prior research, and the light of Travelbees, three concepts of suffering, hope and meaning. Additionally, health care personnel’s support was deliberated, as well as the difficulties in deciding if and when to initiate palliative care for these patients.

Palliativvård innebär att ge en god vård till alla patienter oavsett sjukdom i livetsslut. Att lindra smärta med hjälp av omvårdnad är viktigt att eftersträva i denpalliativa vården och där har sjuksköterskan en viktig roll. Smärta i palliativvård är ett vanligt symtom som kan lindras genom omvårdnadshandlingar. Syftetvar att beskriva omvårdnad av patienter med smärta i palliativ vård. Eninnehållsanalys gjordes där två kvantitativa och sju kvalitativa vetenskapligaartiklar granskades. De nio vetenskapliga artiklar som granskades resulterade itre kategorier; Smärtbedömning, Komplementära behandlingsmetoder,Psykosocialt stöd. Resultatet i studien visar att omvårdnadshandlingar somkan lindra smärta är värme och kyla, distraktion, lägesändring, avslappning ochnärvaro. Psykosocialt stöd ges till både patient och anhöriga genom att geinformation och ha en bra kommunikation. Ett bra samarbete i teamet kringpatienten är viktigt för att främja smärtlindring. Bedömasmärta kan vara svårt på grund av att vissa kategorier av patienter inte kanförmedla verbalt att de upplever smärta. När närstående misstror sjuksköterskankan det också vara svårt att bedöma smärta. För att lindra smärta med hjälpa avomvårdnadshandlingar krävs kunskap, erfarenhet och god kommunikativ förmåga. Inomämnet finns det behov av fortsatta studier som exempelvis; hur användningen av smärtskattningsinstrumentoch dokumentation kan utökas i den palliativa vården. / The definition of palliative care is to provide a diligent care to all patients no matter what disease they suffer from in the end of life. To manage pain with nursing care in palliative care is important and the nurse has a significant role. Pain in palliative care is a symptom that often occurs and can be manage through nurse interventions. The aim is to describe nursing care of patients with pain in palliative care. A content analysis was made where nine scientific articles were audited. The nine scientific articles that were audited resulted in three categories; Pain assessment, Complementary treatment methods, Psychosocial support. The results of this study indicated that nurse interventions can relieve pain; heat and cold, distraction, change of position, relaxation and touch. Psychosocial support is given to both patients and relatives through information and communication. Teamwork in the palliative team is important to assess and manage pain in palliative care. Pain assessment can be hard because some patients cannot verbally tell that they suffer from pain. When family members were mistrustful of the care it was hard for the nurse to assess and manage pain. In order to relieve pain with the help of nursing documents, knowledge, experience and good communication skills are required. Within the subject there is a need for further studies such as; how the use of pain assessment instruments and documentation can be expanded in palliative care.

Idag dör omkring 90 000 – 100 000 människor i Sverige varje år. Under senare år har det blivit allt vanligare att människor väljer att dö i sitt egna hem. Sjuksköterskan behöver vara rustad för att i patientens hem kunna möta de behov som finns hos den sjuke och dess närstående. Palliativ vård är i sig komplex och när den sker i patientens hem tillkommer ytterligare aspekter för sjuksköterskan att förhålla sig till. Syftet med studien är att utifrån ett sjuksköterskeperspektiv identifiera centrala faktorer som är av betydelse för den palliativa hemsjukvården. Studien är en litteraturstudie vilken har sin utgångpunkt i tio publicerade vetenskapliga artiklar. Samtliga artiklar har en kvalitativ ansats. Studiens resultat utmynnade i tre teman: Den tillitsskapande relationen, Samarbete och Kompetens med tillhörande underteman vilka visar på centrala faktorer för en god palliativ vård. Relationen och ett fungerande samarbete mellan sjuksköterskan, patienten och dess närstående, visade sig vara betydelsefullt för den palliativa hemsjukvården. I diskussionen diskuteras den koppling till personcentrerad vård vilken författaren kunde se framkom i resultatet. Att sjuksköterskan i den palliativa hemsjukvården ser till den unika människan och dess behov är en grund för en god vård och går hand i hand med en personcentrerad vård. Vidare diskuteras sjuksköterskans kompetens, där en god självkännedom och möjligheten till reflektion är av central betydelse för en god palliativ hemsjukvård. Det öppnar upp för flexibilitet och skapar trygghet i mötet och vårdandet av den palliativa patienten och dess närstående.

Palliativ vård som bedrivs i hemmet har idag blivit allt vanligare i Sverige. Vård i hemmet, däribland avancerad vård, har ökat under senaste åren på grund av mindre vårdplatser på sjukhus, hospice och boenden. Vård i hemmet har orsakat att anhöriga blivit mer involverade i vården av en familjemedlem, vilket har inneburit en ny roll med ett stort ansvar. Att vara anhörigvårdare kan skapa oro, stress, utmattning och begränsningar som leder till maktlöshet och förtvivlan. Alla dessa omständigheter ökar anhörigas lidande och påverkar deras livskvalitet. Syftet med den här studien är att belysa anhörigas upplevelser och erfarenheter av att vårda en familjemedlem i livets slutskede. En litteraturöversikt utfördes där både kvalitativa och kvantitativa artiklar användes. Sjutton artiklar granskades vilka gav oss fyra huvudkategorier och nio subkategorier. Resultatet visar att anhöriga upplever en förändrad tillvaro som påverkar deras vardag där de tar ett stort ansvar för sin familjemedlem. Att invänta döden och förhålla sig till en osäker framtid ger upphov till känslor av maktlöshet och förlusten av kontroll över situationen. Den nya rollen som anhörigvårdare kan kännas väldigt främmande och få anhöriga att känna sig otillräckliga, speciellt när de inte har tillgång till den stöd de behöver. Att bli bekräftad och sedd av omgivningen, inte minst från sjukvårdspersonalen, är en förutsättning för att anhöriga ska kunna klara av den tunga bördan  med  att  vårda  sin  familjemedlem.  Att  som  sjuksköterska  jobba  med  hela familjen  i  fokus  gynnar  alla  inblandade  parter  och  kan  genom  detta  skapa  goda relationer med både anhöriga och patient.

No description available.

Abstrakt   Bakgrund: Palliativ vård är en del av sjuksköterskans arbete inom kommunal hälso- och sjukvård. Målet med palliativ vård är att som sjuksköterska kunna leda och genomföra omvårdnadsåtgärder som lindrar lidandet och möjliggör en ökad livskvalitet för patient och närstående. Genom sjuksköterskans palliativa förhållningssätt möjliggörs en optimal palliativ vård.   Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av palliativ vård inom den kommunala hälso- och sjukvården.   Metod: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomfördes. Fyra sjuksköterskor och fyra distriktssköterskor deltog. En kvalitativ manifest innehållsanalys användes som analysmetod.   Resultat: Studien resulterade i tre kategorier. Kompetens i palliativ vård, där sjuksköterskans erfarenhet av arbetssätt framställdes, samarbete och stöd samt brist på information och fortbildning. Utmaningar i palliativ vård, där beskrevs erfarenheter av svåra möten, hantering av egna känslor och brist på reflektion och handledning. Berikande möte återgav sjuksköterskans positiva erfarenhet av palliativ vård.     Slutsats: Sjuksköterskorna beskrev arbetet med palliativ vård som berikande men att det även innebar svåra möten, hantering av egna känslor och att de önskade tid för reflektion och handledning i arbetet. Genom sjuksköterskans erfarenhet och kompetens kunde krav och förväntningar mötas.

Bakgrund: Andelen äldre personer förväntas öka i framtiden. Det avlider ca 90 000 personer varje år i Sverige, där 90 % av dessa är 65 år eller äldre. Äldre personer är ofta sköra och multisjuka och vården av äldre personer är därför en komplex vård. Det behövs därför mer kunskap i den palliativa vården för att möta behoven hos den äldre palliativa personen. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med vård av äldre personer i specialiserad vård. Metod: En kvalitativ intervjustudie utfördes med 12 sjuksköterskor verksamma inom den specialiserade palliativa vården. Materialet har analyserats med en induktiv innehållsanalys i enlighet med Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Under den kvalitativa innehållsanalysen framkom två kategorier. Komplext att vårda äldre i palliativ vård, som innebär att äldre personer i den palliativa vården har ett komplext vårdbehov och de resurser som sjuksköterskan kan vara i behov av. Vikten av att inge trygghet, som innebär att både den äldre personen och närstående är i behov av att känna trygghet och hur sjuksköterskan kan bidra med det. Sjuksköterskan ger stöd och är även i behov av att få stöd i form av kollegor, handledning och få tid för reflektion. Slutsats: Kunskapen om multisjuka och sköra äldre i palliativ vård behöver spridas till alla vårdinstanser som bedriver palliativ vård. Den palliativa vården behöver utvecklas och få mer resurser för att kunna göra skillnad för den äldre personen och närstående. En empatisk, jämlik och evidensbaserad vård med vårdpersonal som arbetar utefter ett personcentrerat synsätt kan minska lidande och kostnader.

Bakgrund: Palliativ vård är en behandling som inte kan bota sjukdom, men kan i det tidiga stadiet förlänga livet och förbättra livskvaliteten. Palliativ vård har också en senare fas som går ut på att lindra lidandet och ge smärtlindring. Den allra vanligaste sjukdomen inom palliativ vård är cancer men det finns också andra vanligt förekommande sjukdomar som kol och hjärtsvikt. Syfte: Syftet är att beskriva hur patienter upplever tidig palliativ vård samt beskriva undersökningsgruppen i de utvalda artiklarna. Metod: En beskrivande litteraturstudie som innehåller 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Huvudresultat: Patienter i palliativ vård fann stöd av sin partner, sina barn, grannar, vårdgivare samt en gudstro. Vissa patienter hade en god relation till vårdgivare och upplevde trygghet. Informationsutbyte var ett bekymmer för några patienter då trötthet blev ett hinder, medan flera satte ett stort värde på öppen kommunikation. Olika sätt förekom för att minska lidandet i vardagen. Ett var att klara så mycket som möjligt själv, ett annat var smärtlindring. Behovet av social gemenskap var stort men även behov av enskildhet. Framtidsplaner fanns med en önskan om ökad hälsa. Ökade symtom medförde negativa känslor och tankar om döden. Slusats: Patienter i behandling av palliativ vård upplever att stöd och trygghet är av stor betydelse för hälsan. Deras vardag påverkas av lidande i olika grad. Mer kunskap och utbildning om palliativ vård till omvårdnadspersonal kan bidra till ökad förståelse och minska lidandet i denna patientgrupp.

Bakgrund: Att arbeta kliniskt som allmänsjuksköterska innebär att vårda döende människor och deras närstående, mer eller mindre oavsett arbetsplats. Tidigare studier har visat att förutsättningarna för att vårdas palliativt på vårdavdelning vid sjukhus är inte alltid optimala. Syfte: Syftet var att belysa erfarenheter kring palliativ vård hos allmänsjuksköterskor vid vårdavdelningar på sjukhus Metod: Studien baserades på en kvalitativ metod där sex allmänsjuksköterskor intervjuades med hjälp av semistrukturerade frågor. Intervjuerna transkriberades och analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier identifierades: Hinder i att vårda palliativt, Att vårda med självförtroende och Att vara behövd dessa kategorier redovisades med hjälp av underkategorier. Hinder framkom kring att vårda palliativt för sjuksköterskor. Att vårda med självförtroende har sin grund i kunskap, erfarenhet och stöd. Att vara behövd beskriver känslorna och upplevelserna som kommer av att arbeta med palliativ vård. Slutsats: Det har visat sig vara stressigt, tidskrävande och samtidigt givande för sjuksköterskorna att hinna med att vårda palliativt inom den somatiska vården. Det krävs erfarenhet och kunskap inom området för att kunna vårda de palliativa patienterna. Det framkom att samarbete mellan professionerna bör prioriteras och intresset för den palliativa vården varierade. Mer forskning behövs för att skapa möjligheter till en bättre framtida palliativ vård.

Bakgrund Palliativ vård behöver bli mer tillgänglig utanför den specialiserade palliativa kontexten. Sjuksköterskan förväntas ha kompetens kring allmän palliativ vård och det finns utarbetade riktlinjer att förhålla sig till. Trots detta kan sjuksköterskan uppleva att det är en obekväm arbetssituation, vilket föranleder ett behov av ökad kunskap kring sjuksköterskans upplevelser.Syfte Beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda vuxna i livets slutskede, utanför den specialiserade palliativa kontexten. Metod En systematisk litteraturstudie genomfördes, där artiklar söktes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. Nio artiklar kvalitetsgranskades varav åtta inkluderades slutligen i resultatet. Dessa analyserades med manifest innehållsanalys.   Resultat Sjuksköterskans upplevelser presenterades i två kategorier med tre underkategorier vardera. Det framkom att sjuksköterskan blir känslomässigt påverkad, reflekterar över förhållningssätt till patienten samt upplever svårigheter i att parallellt vårda palliativa och kurativa patienter. Faktorer som det fysiska rummet och sjuksköterskans behov av stöd och utveckling inverkar på sjuksköterskans förutsättningar att bedriva god vård. Slutsats Trots en strävan efter att utföra god vård i livets slutskede är förutsättningarna för sjuksköterskan otillräckliga. Det föreligger behov av strukturell anpassning där stöd är framträdande för att sjuksköterskan ska finna balans och trygghet och därmed kunna bedriva god vård i livets slutskede utanför den specialiserade palliativa kontexten.