Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att belysa vilken påverkan parenteral nutrition har på livskvaliteten hos palliativa patienter. Metod: Denna studie har genomförts som en litteraturöversikt. Vetenskapliga artiklar har insamlats från databaserna Cinahl, Medline och Pubmed. Totalt fann författarna 12 vetenskapliga artiklar som svarade mot litteraturstudiens syfte. De utvalda artiklarna var både kvantitativa och kvalitativa. Kvalitetsgranskningen utfördes med hjälp av granskningsmallar och artiklarna som lade grunden till resultatet motsvarade medel till hög kvalitet. Resultat: Resultatet visade på att flertalet patienter kände en trygghet och lättnad när den parenterala nutritionen introducerades. Patienterna ansåg att vetskapen att deras nutritionsbehov blev tillfredsställt gjorde att de inte behövde vara rädda för att svälta ihjäl. De upplevde en ökad livskvalitet då de slapp oroa sig för födointaget och orkade medverka mera aktivt i det sociala familjelivet. Flertalet av patienterna uppgav en förbättrad livskvalitet när möjlighet gavs att få parenteral nutrition i hemmet trots att det innebar inskränkningar i familjelivet. De uppgav även en ökad styrka till att hantera bland annat sjukdomssymtom och behandlingsbiverkningar. Den parenterala nutritionen gav i vissa fall problem med biverkningar, men de flesta patienterna skattade ändå livskvaliteten högre av att få näringsdroppet. Resultatet visade även på att om den parenterala nutritionen sattes in i ett tidigt skede kunde en förbättring av nutritionsstatusen ske och patienterna behöll sin kroppsvikt under en något längre tid. Det resulterade i en ökad skattning av livskvaliteten. De sista veckorna i livet hade näringsdroppet ingen mätbar positiv effekt.

Bakgrund Beröring är ett grundläggande behov hos människan genom hela livet. Det är inte ovanligt att palliativa patienter saknar närstående och kan därmed uppleva brist på beröring. Sömnproblem, oro, ångest, smärta och illamående är vanliga symtom som kan drabba den palliativa patienten och dessa kan lindras genom beröring. Palliativ vård har som syfte att lindra och främja patientens livskvalitet i livets slutskede och enligt Virginia Hendersons teori är sjuksköterskans uppgift bland annat att hjälpa individen att utföra åtgärder som leder till en fridfull död. Beröring är ett sätt att hjälpa den palliativa patienten att möta döden fridfullt. Syfte Syftet med studien var att beskriva faktorer som påverkas vid beröring hos den palliativa patienten. Metod En litteraturöversikt valdes som metod för att sammanställa tidigare forskning inom ämnet. Databaserna Cinahl, Medline och PubMed användes för sökningar vilket resulterade i 16 vetenskapliga artiklar. Resultat Studiens resultat visade att beröringen kunde påverka flera faktorer hos den palliativa patienten. Resultatet delades i följande teman: smärta, livskvalitet, välmående, ångest och sömn. Resultatet visade bland annat att patienterna kunde få ökad livskvalitet, upplevelsen av välmående och mindre ångest. Beröring visade sig även att ha en positiv påverkan på patienternas smärtupplevelse. Slutsats Utifrån resultatet i studien har författarna konstaterat att beröring kan ha gynnande effekter på den palliativa patienten. Enligt studiens resultat kan beröring användas för att lindra patientens symtom som framkallas av sjukdomen, behandlingen eller biverkningar. Studien kan ha en värdefull inverkan på omvårdnadsåtgärder inom palliativ vård.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Det dör cirka 90000-100000 människor i Sverige varje år och många av dessa<img src="https://cdncache-a.akamaihd.net/items/it/img/arrow-10x10.png" /> människor är i behov av palliativ vård. Att vara sjuksköterska i denna vårdform kan vara känslomässigt påfrestande vilket kan göra att den professionella hållningen är svår att hålla. Den palliativa vårdformen syftar till<img src="https://cdncache-a.akamaihd.net/items/it/img/arrow-10x10.png" /> att ge en så symptomfri och behaglig sista tid i livet som möjligt. Syfte:Att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede. Metod: Studien är en kvalitativ litteraturstudie med ett resultat sammanställt av resultatet i 7 kvalitativa, vetenskapliga originalartiklar. Artiklarna söktes utifrån ämnesord i databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades vilket resulterade i att artiklar med medelhög och hög kvalitet valdes ut. Sedan<img src="https://cdncache-a.akamaihd.net/items/it/img/arrow-10x10.png" /> gjordes en innehållsanalys av artiklarnas resultat för att ta fram sjuksköterskornas individuella upplevelser (Lundman &amp; Hällgren-Graneheim, 2012, s. 191-196). Resultat:Det behövs bättre riktlinjer och utbildning i den palliativa vården, både vad gäller bemötande och omvårdnad. Om det är tillåtet att visa<img src="https://cdncache-a.akamaihd.net/items/it/img/arrow-10x10.png" /> känslor eller inte i samband med att patienter avlider är något som skiljer sig åt i studierna. För att förbättra arbetsförhållanden bör det finnas möjlighet till stöd, återhämtning eller handledning för sjuksköterskorna efter att en patient har dött då de upplever att det är känslomässigt krävande. Singelrum på avdelningarna är viktiga för att kunna skapa avskildhet för patienter. Det finns fördelar med att vårda palliativt då fokus på det medicinskt botande åsidosätts och koncentrationen faller på komfort och omvårdnad. En central del i sjuksköterskornas arbete är att finnas till för familjen som ett stöd när deras anhörig är på väg att gå bort.Slutsats: Denna studie indikerar att det i flera fall saknas utbildning, fortbildning samt klara direktiv för palliativ vård vilket inger en osäkerhet hos sjuksköterskor. Sjuksköterskor utan relevant kompetens inom området bör därför erbjudas utbildning och som en påminnelse ha klara riktlinjer att följa på arbetsplatsen.

Bakgrund: Palliativ vård är en vårdform som de senaste åren fått mer gehör i Sverige. Med palliativ vård menas att öka livskvaliteten samt vårdandet av svårt sjuka och döende patienter. Syfte: Syftet med studien var att belysa betydelsen av stödet som sjuksköterskan förmedlar i interaktionen med patienter under en palliativ vårdsituation. Metod: Metoden som användes i studien var litteraturstudie. Resultat: Resultatet i studien visar att sjuksköterskor bäst bemöter patienter som vårdas palliativt om de har ett professionellt förhållningssätt och skapar en tillitsfull relation till patienten. Genom ett professionellt förhållningssätt visar sjuksköterskan intresse för patienten som individ, visar empati samt har en öppen kommunikation med patienten. Diskussion: I diskussionen framkommer vikten av att vårdpersonalen tar sig tid att lyssna på och finnas där för patienten. Detta ökar patientens tillit till vårdpersonalen i mötet. I de fall där tiden ej finnes blir relationen mellan vårdpersonal och patient inte lika bra.

Bakgrund: Palliativ vård syftar till att ge stöd och lindring till döende patienter för att främja livskvalitet oavsett vilken etnisk tillhörighet man har. Vi lever i ett mångkulturellt samhälle och idag möter sjuksköterskor allt fler invandrarpatienter som kan ha olika uppfattning om hälsa, sjukdom, döendet och döden. Detta innebär att det kommer att ställas andra eller nya krav på vårdpersonal. Syfte: Denna uppsats syftar till att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda invandrarpatienter vid palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt över elva vetenskapliga kvalitativa artiklar genomfördes. Artiklarna söktes i databaserna CINAHL Complete, pubMed och SveMed+. Sökord som användes var ”transcultural nursing”, ”multicultural”, ”palliative”, immigrants”, ”nurse”, ”experience”, “attitude”. Dessa kombinerades i olika konstellationer för att få fram sökträff som svarade på syftet. Resultat: Resultat visar att många sjuksköterskor upplevde att det var svårt att bemöta invandrarpatienter. Kommunikationssvårigheter var ett vanligt problem vid kulturmöten. Att vara kulturellt medveten, och ha förståelse för kulturer och sedvänjor, samt visa hänsyn till individualitet var enligt sjuksköterskorna viktiga faktorer som kunde förbättra omvårdnad till invandrarpatienter.   Diskussion: Resultatet diskuteras med Leiningers teori som utgångspunkt, hennes teori kan vara till stöd för att bistå invandrarpatienternas kulturella behov. Vidare diskuterades vilken kulturell kompetens som behövs för att sjuksköterskan ska kunna ge en god omvårdnad inom palliativ vård. / Background: he aim of palliative care is to provide support and relief to dying patients in order to indorse the quality of life regardless of their ethnical background. We are living a multicultural society and nurses today meet immigrant patients who may hold different understanding about health, illness, dying and death. This means that it will impose different or new requirement for health professionals. Aim:The aim of this study is to describe nurses' experiences of caring for migrant patients in palliative care. Method: The method that was used is a literature review. Eleven qualitative articles were included in this study. Articles were searched in the databases CINAHL Complete, PubMed and SveMed +. Selected keywords were ”transcultural nursing”, ”multicultural”, ”palliative”, immigrants”, ”nurse”, ”experience”, “attitude”.These were combined in different configurations to retrieve a search result that responded to the purpose. Results: The result shows that many nurses felt difficulties to approach immigrant patients. Communication difficulties were the common problem in cultural encounters. To being culturally aware, to understand the cultures and customs, and to take the individuality was as nurses important factors that could improve the care of migrant patients. Discussions: The discussion is based on Leininger's theory and how her theory can be of support to assist immigrant patients' cultural needs. Further discussed about which cultural competence is needed for the nurse to be able to provide good transcultural nursing.

Background: It is becoming increasingly common in health care that relatives have a significant role in palliative care at home. Some patients receiving care in a palliative phase choose to pass away at home, which implies that relatives need to take on a great responsibility for the patient's care. Aim: To describe the experiences and needs of relatives that provide support from the nurse in palliative care at home. Additionally the aim was to examine the method of data collection of all articles included in the thesis. Methodology: The applied methodology is a literature study of descriptive character based on fourteen scientific articles, searched and found on the Cinahl and PubMed databases, as well as through manual research. Result: Relatives provide care around the clock, resulting in limitations in their own daily activities and ignoring their own needs. The nurse’s support was portrayed both as deficient and satisfactory. Support to the relative in terms of relief facilitated the role for the relative as nurturers and reduced feelings of tiredness, demand, loneliness, and isolation. Decent availability and a good relationship with the nurse could reduce feelings of insecurity and fear with the relative. For the nurse to give the right information and communication to the relative could facilitate for the relative, and reduce feelings of confusion and frustration as well as the burden of the care. To get good bereavement support in the form of phone calls, letters and home visits could strengthen the entire family. Conclusions: Relatives need for various forms of support from nurses during and after the palliative care. Emotional support, bereavement support, accessibility, good relationship with nurses, information, and communication are essential for maintaining well-being of the caregiving relative. / Bakgrund: Det blir allt vanligare inom hälso- och sjukvården att närstående får en betydande roll inom den palliativa vården i hemmet. De patienter som har sin sista önskan om att få dö hemma ger sina närstående ett stort ansvar. Syfte: Att beskriva närståendes erfarenheter inom palliativ vård i hemmet samt beskriva närståendes behov av stöd från sjuksköterskan inom palliativ vård i hemmet. Vidare var syftet att beskriva de inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetod. Metod: Litteraturstudien använde sig av en beskrivande design baserad på fjorton vetenskapliga artiklar som söktes fram via databaserna Cinahl och PubMed samt genom manuell sökning. Resultatet: Visade att närstående kände ansvar dygnet runt, vilket resulterade i begränsning i vardagen då de satte sig själva och sina behov åt sidan. I de granskade artiklarna framställdes stödet från sjuksköterskan både som bristande och tillfredsställande. Vidare framkom att stöd i form av avlastning underlättade rollen som närståendevårdare och minskade känslor av trötthet, krav, ensamhet och isolering. God tillgänglighet och en bra relation med sjuksköterskan kunde minska känslor av osäkerhet och rädsla. Att ge rätt information och kommunikation kunde underlätta för närstående och reducera känslor av förvirring, frustration samt underlätta vårdtyngden. Att få bra efterlevandestöd i form av telefonsamtal, brev och hembesök kunde stärka hela familjen. Slutsats: Närstående har ett behov av stöd från sjuksköterskan under och efter vårdtiden genom avlastning, emotionellt stöd, tillgänglighet, god relation med sjuksköterskan, information och kommunikation samt bra efterlevandestöd.

Bakgrund: Hopp är ett fenomen som är svårt att definiera. Hopp upplevs på olika sätt och i olika omfattningar av patienter med en dödlig sjukdom. Upplevelsen av hopp samspelar med upplevelsen av hopplöshet. Hopp är betydelsefullt för patienter i palliativ vård och kan ge patienter förmåga att uthärda lidandet och det betraktas som en inre resurs som är viktig för att uppnå livskvalitet. Syfte: Att studera patienters upplevelser av hopp i livets slutskede. Metod: En litteraturstudie gjordes utifrån vetenskapliga artiklar. Tio artiklar var funna och granskades. Nio artiklar var kvalitativa och en var kvantitativ. De utvalda artiklarna studerades och meningsbärande enheter plockades ut och utvecklades till kategorier. Resultat: Resultatet är presenterat utifrån symtomlindring, självständighet, relationer, positiv inställning, syntes och acceptans. Resultatet belyser patienters upplevelser av hopp samt hur betydelsefullt hoppet är i livets slutskede. Upplevelsen av hopp är att ha en god symtomlindring, att få vara med familj och vänner och att vara oberoende. Diskussion: Patienters upplevelse av hopp diskuteras i relation till annan forskning om patienters upplevelser om hopp och i relation till de sex S:n. Det diskuteras även betydelsefulla aspekter kring hur sjuksköterskor kan främja patienters upplevelse av hopp. / Background: Hope is a phenomenon that is difficult to define. Hope is experienced in different ways and in different degrees by patients with a terminal illness. The experience of hope interacts with the experience of hopelessness. Hope is important for patients in palliative care and is able to give patients the ability to endure suffering and it is considered as an inner resource that is important to achieve quality of life. Aim: To study patients’ experiences of hope at the end of life. Method: A literature study was made by scientific articles. Ten articles were found and examined. Nine articles were qualitative and one was quantitative. The selected articles were studied and significant units were picked out and developed into categories. Results: The results are presented by symptom relief, independence, relationships, positive attitude, synthesis and acceptance. The results illustrate patients’ experiences of hope and how meaningful hope is at the end of life. Hope is having a good symptom relief, being with family and friends and being independent. Discussion: Patients’ experiences of hope are discussed in relation to other research on patients’ experiences of hope and in relation to the six S words. It also discusses important aspects of how nurses are able to foster patients’ experiences hope.

Informella vårdare står inför en förändrad livssituation. Det är därför viktigt att sjuksköterskan får kunskap om de erfarenheter som finns av att vårda en närstående palliativt i hemmet för att veta vilket stöd som behövs. Syftet med litteraturstudien var att belysa erfarenheter av att vara informell vårdare till en närstående som vårdas palliativt i hemmet. Tio vetenskapliga artiklar valdes ut och blev grunden för studien. Dessa granskades, analyserades och bearbetades. Erfarenheterna från artiklarnas resultat kategoriserades vilket skapade möjlighet att hitta samband samt skapa övergripande teman som resulterade i dessa resultatrubriker: En påfrestande men meningsfull tid, Den informella vårdarens risk för ohälsa, Betydelsen av vårdpersonalens stöd. Viktiga erfarenheter som belystes visade att informella vårdarnas grundläggande behov inte kunde tillgodoses under vårdtiden eftersom de fokuserade på att göra vårdtagarens situation så bra som möjligt. Ansvaret och påfrestningarna de informella vårdgivarna kände kunde ge upphov till ohälsa. Informella vårdares erfarenheter är relativt väl belysta inom forskningen men ytterligare studier med andra tillvägagångssätt hade kunnat genomföras för få en djupare förståelse. Deras situation skulle kunna förbättras genom utökad information och utbildning. Fler undervisningstimmar på sjuksköterskeprogrammet inom palliativ vård bör införas då det är något sjuksköterskan kommer i kontakt med på de flesta arbetsplatser.

Bakgrund: Att förlora ett barn är en av de smärtsammaste förlusterna som kan upplevas. Ett barns död är svårt att acceptera och föräldrar är i stort behov av stöd. Omvårdnaden av barn i livets slutskede har utvecklats långsamt och sjukvårdspersonal har påvisat brister i bemötandet Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva föräldrars upplevelser av att förlora ett barn på sjukhus oavsett om barnet avlidit akut eller av obotlig sjukdom. Metod: Litteraturöversikten baserades på nio kvalitativa artiklar efter litteratursökning, som analyserades med innehållsanalys efter granskning av vetenskaplig kvalité. Resultat: Många föräldrar upplevde att de fått bristande och otydlig information angående sitt barns tillstånd och vård. Delaktighet i vården av det döende barnet ansågs viktigt av föräldrarna för att underlätta sorgen. Genom att personalen visade känslor uppfattade föräldrarna sitt barn betydelsefullt. Många föräldrar uppskattade uppföljande kontakt av personalen efter barnets död. Diskussion: Föräldrar och sjuksköterskor har olika uppfattning om huruvida sjuksköterskor visar känslor, ger information samt vikten av uppföljande kontakt. Slutsats: För att föräldrar ska få ett bättre bemötande bör sjuksköterskor och övrig vårdpersonal få utbildning i hur de ska kommunicera och bemöta sörjande föräldrar.

Introduktion: Sjuksköterskor har ett stort ansvarsområde och en viktig uppgift är att informera och kommunicera med patienter som fått svåra besked. Informationen till patienter om deras sjukdomstillstånd är ofta bristfällig, även om sjukvården har till uppgift att ge korrekt och ärlig information. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av att kommunicera med patienter som är svårt sjuka och/eller befinner sig i livets slutskede. Metod: En litteraturstudie gjordes där tre kvantitativa och tolv kvalitativa artiklar, efter kvalitetsbedömning analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskor ansåg att patienter hade rätt till information om sin sjukdom, men upplevde det obekvämt att tala med patienter om svåra besked och om döden och information undanhölls ibland från patienten. Sjuksköterskors kommunikation påverkades av samarbete med läkaren, tid, planering, vilken träning de har fått i kommunikation, verbala och icke-verbala signaler samt deras inställningar till att ge ärlig information till patienter. Diskussion: Tydliga ansvarsfördelningar för vem som ger information till patienten bör utformas, och informationen bör individanpassas. Det kan vara svårt för sjuksköterskor att påverka tiden som avsätts till patienten. Slutsats: För att förbättra kommunikationen bör sjuksköterskor få mer övning i att kommunicera, få mer tid med patienten, de bör tänka på kroppsspråket, samt att förbättra samarbetet med läkare.