Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda vuxna patienter i livets slutskede och deras närstående, hur sjuksköterskan påverkas i dessa situationer samt hur sjuksköterskan hanterar detta. Författarna ville också undersöka vilket stöd sjuksköterskan får i dessa situationer. Studien utfördes som en beskrivande litteraturstudie och totalt inkluderades 15 artiklar. Huvudresultatet visade att sjuksköterskor upplevde tidsbrist i samband med vård i livets slutskede samt oro för patienten och dennes närstående. Väntade dödsfall var lättare att hantera jämfört med oväntade och plötsliga dödsfall. Sjuksköterskorna upplevde att det kunde vara jobbigt att kommunicera med den döende patienten och att brist på erfarenhet kunde resultera i att patienten inte fick den bästa möjliga vård. Vårdsituationerna påverkade sjuksköterskorna så att de upplevde stress och frustration. För att hantera dessa situationer användes strategier som skratt och humor i personalgruppen och tillsammans med den döende patienten samt att engagera andra sjuksköterskor eller professioner i vården runt den döende för att avlasta sjuksköterskan. Sjuksköterskorna fick stöd av andra sjuksköterskor genom samtal. Nyutexaminerade sjuksköterskor kände ett behov av utbildningar eller kurser i ämnet. Genom att tillägna sig erfarenhet om vård i livets slutskede påverkades sjuksköterskorna positivt och de kände sig allt tryggare i dessa vårdsituationer. Nyckelord: Sjuksköterska, upplevelser, döende patienter

SAMMANFATTNING Bakgrund: Det dör cirka 90000-100000 människor i Sverige varje år och många av dessa<img src="https://cdncache-a.akamaihd.net/items/it/img/arrow-10x10.png" /> människor är i behov av palliativ vård. Att vara sjuksköterska i denna vårdform kan vara känslomässigt påfrestande vilket kan göra att den professionella hållningen är svår att hålla. Den palliativa vårdformen syftar till<img src="https://cdncache-a.akamaihd.net/items/it/img/arrow-10x10.png" /> att ge en så symptomfri och behaglig sista tid i livet som möjligt. Syfte:Att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede. Metod: Studien är en kvalitativ litteraturstudie med ett resultat sammanställt av resultatet i 7 kvalitativa, vetenskapliga originalartiklar. Artiklarna söktes utifrån ämnesord i databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades vilket resulterade i att artiklar med medelhög och hög kvalitet valdes ut. Sedan<img src="https://cdncache-a.akamaihd.net/items/it/img/arrow-10x10.png" /> gjordes en innehållsanalys av artiklarnas resultat för att ta fram sjuksköterskornas individuella upplevelser (Lundman &amp; Hällgren-Graneheim, 2012, s. 191-196). Resultat:Det behövs bättre riktlinjer och utbildning i den palliativa vården, både vad gäller bemötande och omvårdnad. Om det är tillåtet att visa<img src="https://cdncache-a.akamaihd.net/items/it/img/arrow-10x10.png" /> känslor eller inte i samband med att patienter avlider är något som skiljer sig åt i studierna. För att förbättra arbetsförhållanden bör det finnas möjlighet till stöd, återhämtning eller handledning för sjuksköterskorna efter att en patient har dött då de upplever att det är känslomässigt krävande. Singelrum på avdelningarna är viktiga för att kunna skapa avskildhet för patienter. Det finns fördelar med att vårda palliativt då fokus på det medicinskt botande åsidosätts och koncentrationen faller på komfort och omvårdnad. En central del i sjuksköterskornas arbete är att finnas till för familjen som ett stöd när deras anhörig är på väg att gå bort.Slutsats: Denna studie indikerar att det i flera fall saknas utbildning, fortbildning samt klara direktiv för palliativ vård vilket inger en osäkerhet hos sjuksköterskor. Sjuksköterskor utan relevant kompetens inom området bör därför erbjudas utbildning och som en påminnelse ha klara riktlinjer att följa på arbetsplatsen.

Bakgrund: Palliativ vård innebär vård av en patient som förväntas dö till följd av sin sjukdom, det vill säga en döende patient. Palliativ vård syftar till att förbättra livskvaliteten hos patienterna vid livshotande sjukdom genom att lindra symtom. Specialiserad palliativ vård utförs på särskilda verksamheter med kunskap och kompetens inom området. Att som sjuksköterska arbeta inom palliativ vård kan innebära psykisk belastning men samtidigt ses sjuksköterskor som arbetar med döende patienter ha ett mera avslappnat förhållningssätt till döden och döendet. Syfte Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser i mötet med döende patienter inom specialiserad palliativ vård. Metod Metoden har en kvalitativ ansats. Datainsamling genomfördes via fysiska, enskilda intervjuer med sex sjuksköterskor som arbetade inom specialiserad palliativ vård. Den insamlade data analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman (2004). Resultat: I resultatet framkom att sjuksköterskorna upplevde att det fanns hinder i mötet med döende patienter, där ibland kommunikationsutmaningar och psykisk påfrestning. Mötet med döende patienter i arbetet har även till viss del påverkat sjuksköterskornas förhållningssätt till döden. I resultatet framkom det också att mötet med döende patienter i arbetet har givit en inverkan i samtliga av sjuksköterskornas liv inom olika områden. Slutsats: Slutsatsen är att hinder fanns i mötet med döende patienter, sjuksköterskornas förhållningssätt till döden har påverkats av mötet och mötet har givit en inverkan i sjuksköterskornas liv.

Death can be seen as a sensitive subject and can by that be difficult for many people to talk about. Working as a nurse can imply caring for severe ill and dying patients, which can be regarded as a task that makes great demands. The aim of the present literature review is to illustrate nurses' experiences of problems in association with the care of dying patients to be aware of these. Nine scientific articles were analysed and the result showed that the problems the nurses experienced could be related to four different categories: problems related to organisa-tion/resources, to the nurse herself, to the patient and to family members. The literature review also illustrates consequences of these problems for nurses, and which components that could simplify the nursing care of dying patients. / Döden kan ses som ett känsligt ämne och kan därmed vara svårt för många människor att tala om. Att arbeta som sjuksköterska kan innebära att vårda svårt sjuka och döende patienter, vilket kan anses vara en krävande uppgift. Syftet med föreliggande litteraturstudie är att belysa sjuksköterskors upplevelser av problem i samband med omvårdnaden av döende patienter för att bli medveten om dessa. Nio vetenskapliga artiklar analyserades och resultatet visade att de problem sjuksköterskorna upplevde kunde relateras till fyra olika kategorier: problem relaterade till organisation/resurser, till sjuksköterskan själv, till patienten och till anhöriga. Litteraturstudien belyser även vilka följder problemen resulterade i för sjuk-sköterskorna, samt vilka faktorer som kan underlätta omvårdnaden av döende patienter

Det är svårt att bedöma hur lång tid en människa har kvar i livet och brytpunkten för när en patients döende fas inleds kan vara otydlig (Ellershaw &amp; Ward, 2003). Det är viktigt att den sista tiden blir så bra som möjligt och här spelar sjuksköterskan en viktig roll. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda döende patienter på en akutvårdsavdelning. Metoden som användes var kvalitativa fokusgruppintervjuer och data analyserades med induktiv innehållsanalys. Ett övergripande tema för studien kan benämnas vårdens vågskålar, dilemman och tillfredställelse, vilket speglar den dubbelbottnade natur vården har. Intervjuerna resulterade i tio koder, vilka delades in i tre kategorier. Under kategorin känsla av att räcka till fanns koderna behov av tid, etiska ställningstaganden, anhörigkontakt samt det goda döendet. Den andra kategorin var strukturer i vården och innehöll koderna organisationen, vårdplanens betydelse samt förbättringsmöjligheter. Den sista kategorin personliga dilemman innehöll koderna påverkan på sjuksköterskans person, våga tala om döden samt uppföljning. Det sjuksköterskorna framhöll behov av tid för att kunna ge en optimal vård. De beskrev ett glapp mellan vad de upplevde som god vård vid livets slut och de resurser de hade för att förverkliga detta. Resultatet styrks av tidigare forskning.

Bakgrund: Antal personer som får diagnosen cancer ökar varje år. Palliativ vård innebär vård, lindring och stöd i det skede då sjukdomen inte längre går att bota. Cancer är en av de sjukdomar som kan leda till palliativ vård. Syfte: Syftet med studien var att undersöka personens upplevelser av sjuksköterskans omvårdnad inom palliativ vård. Metod: Metoden som användes var litteraturstudie. Resultat: Resultatet visar att kommunikation, stöd, närhet och information var betydelsefullt för cancersjuka personer i den palliativa vården. Diskussion: I diskussionen framkommer att genom sjuksköterskans närhet kunde personerna uppleva stöd i sin cancersjukdom. Tydlig information om cancersjukdomen från sjuksköterskan till personerna i den palliativa vården kunde medföra ökad livskvalitet. I de fall då sjuksköterskan inte gav personerna någon uppmärksamhet upplevde de att förtroendet för sjuksköterskan minskade.

Bakgrund Ett barns död kan verka som något av det svåraste en familj skulle kunna gå igenom. Det drabbade barnets ålder och utveckling är beroende av dennes upplevelse, men även hur föräldrar och syskon agerar gentemot barnet. De drabbade barnen ges palliativ vård, vars syfte är att symtom- och smärtlindra i syfte att förbättra livskvalitet i livets slutskede. Vården anses vara lämplig för de med en allvarlig eller livshotande sjukdom och finns till för att stödja patienten och dennes familj i slutstadierna av sjukdomsförloppet. En sjuksköterskas bemötandet och agerande är även viktigt då det kommer till hur kring den drabbade och dennes familj upplever sin situation. Syfte Syftet var att beskriva familjers erfarenheter och upplevelser inför och i samband med sitt barns död. Metod För denna studie valdes litteraturöversikt som metod, där 15 artiklar av kvalitativ och kvantitativ metod användes. Artiklarna analyserades genom en integrerad analys. Resultat Hur en familj upplever sitt barns förestående död och död beror på erfarenheter och åsikter om hur ett liv definieras. Kommunikation visade sig var en bärande pelare både i förhållande till vården, men även det sjuka barnet. Föräldrars delaktighet i stora beslut hade betydelse för upplevelsen, så även vårdplatsen, oavsett om den var i hemmet eller på sjukhus. Familjernas känslor var en stor del av upplevelsen där två återkommande känslor var rädsla och hopp. Slutsats En viktig slutsats är att alla familjer upplever sitt barns förestående död på olika sätt och behöver stöd på olika sätt. Öppenhet och ärlighet visade sig var bärande komponenter för att kunna möta familjerna i dessa svåra situationer. Fokus bör ligga på bemötande där båda parter ska vara delaktiga och har en möjlighet att känna sig delaktiga.

Bakgrund: Palliativ vård bygger på ett palliativt förhållningssätt som kännetecknas av en helhetssyn på människan genom att stödja dem att leva med värdighet och välbefinnande till livets slut oavsett diagnos och ålder. Syftet med palliativ vård är att förebygga och lindra lidandet genom tidigt upptäckt, noggrann analys och behandling. Det handlar om att bevara patientens självbild, självbestämmande, integritet och sociala relationer samt skapa mening och en god symtomlindring. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelser av att utföra palliativ omvårdnad till vuxna patienter. Metod: Litteraturöversikt genomfördes med induktiv ansats. Elva kvalitativa artiklar och en mixad metod analyserades och presenterades i litteraturöversiktens resultat. Resultat: Efter analys uppkom sex huvudkategorier och fyra underkategorier. Dessa kategorier var: utmaningar, (när tiden inte räcker till, när kommunikationen inte fungerar), närståendes delaktighet, att fatta beslut, arbetstillfredsställelse (att kunna vägleda en patient till en värdig/god död, att känna en känsla av privilegium), känslomässigt överväldigande samt tro och andlighet. Diskussion: I detta avsnitt tog både metoddiskussion och resultatdiskussion upp. I metod delen diskuterades metodens styrkor och svagheter. I resultatdiskussionen diskuterades resultat i en ordning med utgångspunkt i omvårdnadsteori (Travelbee, 1971). Författarnas egna reflektioner också diskuterades under hela avsnittet. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde att tiden inte räckte till, att de behövde mer tid avsatt till palliativa patienter och inte akuta situationer där de måste skynda sig och lämna den palliativa patienten. / <p>Examinationsdatum: 2020-03-24</p>

Bakgrund Ett barns död kan verka som något av det svåraste en familj skulle kunna gå igenom. Det drabbade barnets ålder och utveckling är beroende av dennes upplevelse, men även hur föräldrar och syskon agerar gentemot barnet. De drabbade barnen ges palliativ vård, vars syfte är att symtom- och smärtlindra i syfte att förbättra livskvalitet i livets slutskede. Vården anses vara lämplig för de med en allvarlig eller livshotande sjukdom och finns till för att stödja patienten och dennes familj i slutstadierna av sjukdomsförloppet. En sjuksköterskas bemötandet och agerande är även viktigt då det kommer till hur kring den drabbade och dennes familj upplever sin situation. Syfte Syftet var att beskriva familjers erfarenheter och upplevelser inför och i samband med sitt barns död. Metod För denna studie valdes litteraturöversikt som metod, där 15 artiklar av kvalitativ och kvantitativ metod användes. Artiklarna analyserades genom en integrerad analys. Resultat Hur en familj upplever sitt barns förestående död och död beror på erfarenheter och åsikter om hur ett liv definieras. Kommunikation visade sig var en bärande pelare både i förhållande till vården, men även det sjuka barnet. Föräldrars delaktighet i stora beslut hade betydelse för upplevelsen, så även vårdplatsen, oavsett om den var i hemmet eller på sjukhus. Familjernas känslor var en stor del av upplevelsen där två återkommande känslor var rädsla och hopp. Slutsats En viktig slutsats är att alla familjer upplever sitt barns förestående död på olika sätt och behöver stöd på olika sätt. Öppenhet och ärlighet visade sig var bärande komponenter för att kunna möta familjerna i dessa svåra situationer. Fokus bör ligga på bemötande där båda parter ska vara delaktiga och har en möjlighet att känna sig delaktiga

Bakgrund: Döendet är naturlig del i livet som berör alla människor. Sjuksköterskor möter döende patienter i vården. Anhöriga beskriver att den döende närstående är i behov av information och närvaro från vårdpersonal. Ibland beskriver anhöriga att vårdpersonal brister i kommunikation och tillgänglighet i den döendes vård. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda döende patienter. Metod: Elva artiklar analyserades med kvalitativ metod genom systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes. Resultat: Två teman och fem tillhörande subteman framkom. Temat Relationella utmaningar med tre subteman Att samspela med patienter, Att samspela med anhöriga och Att samspela i vårdteamet. Det framkom att det ibland var utmanande för sjuksköterskor att samspela med patienter, anhöriga och andra professioner. Temat Existentiella utmaningar synliggjorde två subteman Att vara närvarande och Att bli personligt påverkad. Det framkom att sjuksköterskor blev påverkade i vården av döende patienter och hade varierande sätt att bearbeta sina emotioner. Slutsats: Sjuksköterskornas samspel med döende patienter, anhöriga och vårdteamet var av betydelse för bemötande. Sjuksköterskornas närvaro främjade trygghet hos döende patienter. Sjuksköterskor blev ofta personligt påverkade av relationen till döende patienter och dess anhöriga som bearbetades genom exempelvis fysisk aktivitet. / Background: Dying is natural and affects all people; nurses will face dying in the care of patients. The relatives' perspective is that the dying person is in need of, among other things, information and the presence of healthcare staff. Relatives sometimes describe that care staff lack communication and accessibility in the dying person's care. Aim: To describe nurses' experiences of caring for dying patients. Method: Eleven articles were analyzed by a qualitative method through systematic literature study with descriptive synthesis. Results: Two themes and five associated sub-themes emerged. The theme Relationship Challenges, which provided three sub-themes: Interacting with patients, Interacting with relatives and Interacting in the care team. It was discovered that it was sometimes challenging for nurses to interact with patients, relatives and other professions. The theme Existential Challenges highlighted two sub-themes Being Present and Being Influenced. Analysis showed that nurses were influenced in the care of dying patients and had varying ways of processing their emotions. The presence of nurses created security for dying patients. Conclusion: The nurses' interaction with dying patients, relatives and the care team was important in meeting their varying needs. The presence of the nurses promoted the safety of dying patients. Nurses' risk of being personally affected by the relationship with dying patients. The personal impact was processed through, for example, physical activity.