No description available.

Titel: Vårdpersonalens erfarenheter av att använda vårdplanen Liverpool CarePathway (LCP) i palliativ vård - en litteraturstudieBakgrund: De senaste åren har det rapporterats mycket kring LCP, mestadelsnegativt. I några länder där vårdplanen LCP använts, ändras nu vårdplaner förpalliativ vård, däribland Sverige.Syfte: Denna litteraturstudie syftar till att beskriva vårdpersonalens erfarenheter avatt använda vårdplanen LCP.Metod: Åtta artiklar med kvalitativ ansats användes till litteraturstudien. Artiklarnasresultat lästes, analyserades och kategoriserades.Resultat: I litteraturstudiens resultat framkom två kategorier med sexunderkategorier: Möjligheter i användandet av LCP och Hinder i användandet avLCP.Konklusion: Det råder delade meningar om dokumentationen inom LCP.Vårdplanen upplevs fungera som ett bra stöd i palliativ vård, speciellt förnyutexaminerad vårdpersonal. Den förbättrade kommunikationen inom vårdteametbidrar till stärkt patientsäkerhet, medan bristande utbildning inom LCP kan leda tillatt patientsäkerheten inte kan garanteras.

Sammanfattning   Bakgrund: Allt fler palliativt sjuka patienter vårdas i hemmen vilket leder till ett ökat behov av palliativ vård i hemsjukvården. Distriktssköterskan har ett övergripande ansvar över dessa svårt sjuka patienter och deras närstående. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur distriktssköterskor som arbetar i den kommunala hemsjukvården reflekterar kring sin roll och förutsättningar att ge god omvårdnad vid palliativ hemsjukvård. Metod: Semistrukturerade intervjuer med tio distriktssköterskor. En kvalitativ innehållsanalys användes. Huvudresultat: Distriktssköterskorna såg arbetet med palliativ vård som sin mest prioriterade arbetsuppgift och kände ett stort ansvar över dessa patienter. Att bygga upp en relation med patienten och närstående tidigt i vårdförloppet samt kontinuitet var en förutsättning för god vård. Distriktssköterskorna beskrev ett väl fungerande samarbete med palliativa teamet, något som ofta saknades från hälsocentralerna. Arbetet var tidskrävande och i kombination med kravet på tillgänglighet ledde detta till en känsla av stress och otillräcklighet. Stöd från kollegor ansågs värdefullt då regelbunden handledning saknades. Kunskapsbrist hos omsorgspersonal försämrade omvårdnaden och försvårade distriktssköterskans arbete. Samtliga distriktssköterskor såg behovet av förbättring inom den palliativa vården och en önskan om ett speciellt palliativt team samt ett hospice framkom. Slutsats: Slutsatsen av studien är att det ansvarsfyllda och tidskrävande arbetet ledde till en känsla av otillräcklighet hos deltagarna. Det framkom en stark önskan från samtliga deltagare om förbättring i den palliativa vården i form av special team och hospice.

Bakgrund: Palliativ vård tillhandahålls till patienter med en obotlig sjukdom eller skada. Sjuksköterskans uppgift inom palliativ vård är att lindra lidande, främja en god livskvalitet samt ge patienten ett värdigt slut på livet. Patricia Benners teori som speglar sjuksköterskans utveckling från novis till expert genom kunskap och erfarenhet utgör studiens teoretiska referensram. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård i hemmet. Metod: Studien är en litteraturstudie med material hämtades från CINAHL och PubMed. De åtta artiklarna som inkluderades i studien kvalitetsgranskades utifrån Carlsson och Eimans bedömningsmall och analyserades utifrån Forsberg och Wengströms innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar på erfarenheter sjuksköterskor uttryckt i vårdandet av patienter i ett palliativt skede och redovisas i fyra kategorier: Att uppleva och hantera ett känslomässigt engagemang (1), Att värna om patient och närstående (2),Att känna sig utelämnad (3) samt Att känna meningsfullhet (4). Slutsats: Yrkeserfarenhet påverkar vårdkvaliteten och sjuksköterskans egna uppfattning om utfört arbete. Relationen till medarbetare var avgörande för ett gott interprofessionellt samarbete som i sin tur möjliggör en god palliativ vård. Sjuksköterskor upplever svårigheter relaterat till den djupa relationen mellan vårdgivare och patient och dess närstående. Det finns ett behov av djupare kunskap inom ämnet palliativ vård.

No description available.

Bakgrund: Palliativ vård innebär att ge lindrande aktiv helhetsvård samt stöd och ökad livskvalitet när obotlig symtomgivande sjukdom inte längre går att bota.Varje år avlider mellan 90 000 till 100 000 människor i Sverige och de flesta är i behov av palliativ vård före döden. Sjuksköterskan har en viktig roll i sitt arbete med att skapa en meningsfull och naturlig resa mot döden. Detta bygger på att sjuksköterskan bevarar patientens integritet, lindrar symtom, ger god omvårdnad och stöd till patient och närstående.  Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i ett palliativt skede. Metod: En litteraturöversikt enligt Friberg (2017) har genomförts. Vid sökning av vetenskapliga artiklar har databaserna Cinahl Complete, PubMed, Nursing and Allied Databas och Medlineanvänts. Samtliga artiklar beskrev sjuksköterskors upplevelse av palliativ vård. Etiskt granskade artiklar som har bedömts innehålla god kvalitét valdes ut. Utvalda studier utfördes inom varierad vårdkontext. Litteraturstudien grundar sig på nio kvalitativa vetenskapliga artiklar samt en kvantitativ artikel. Resultat: I resultatet framkom tre teman och sju subteman. Dessa teman var anknutna till positiva och negativa aspekter samt arbetsmiljöns betydelse vid sjuksköterskors palliativa vårdarbete. Sjuksköterskor upplevde palliativt vårdande som meningsfullt och berikande. Fluktuerande känslor, såsom hopp och förtvivlan, beskrevs i samband med vårdandet av lidande patienter. Utbildning och klinisk erfarenhet gav en känsla av trygghet hos sjuksköterskorna.  Diskussion:  Resultatetdiskuteras i relation till tidigare forskning och författarnas egna tankar samt utifrån Katie Erikssons omvårdnadsteori. / Background: Palliative care is an approach of care provided for relief of suffering, support to patients and their families and increase quality of life when severe illness no longer can be cured. Every year, between 90,000 to 100,000 people die in Sweden and most of them are in need of palliative care before death. The nurse has an important role to play in creating a meaningful and natural journey towards death. This is based on the nurse maintaining the integrity of the patient, relieving symptoms, providing good care and support for the patient and close relatives. Aim: The aimof this studywas to explore the nurses experiences of caring for patients on a palliative stage. Method: A literature review according to Friberg (2017) has been completed. When searching for scientific articles, the databases Cinahl Complete, PubMed, Nursing and Allied Database and Medline were used. All articles described the nurses experience of palliative care. Ethically reviewed articles that have been assessed to contain good quality were selected. The selected studies were conducted within varied care context. The literature study is based on nine qualitative scientific articles and one quantitative article.  Results: In the result, three themes and seven subtemes emerged. These topics were related to positive and negative aspects as well as the importance of the working environment in the nursings palliative care work. The results showed that nurses experienced palliative care as meaningful and enriching. Fluctuating emotions, such as hope and despair, were described in connection with the care of suffering patients. Education and clinical experience gave a sense of safety in nurses. Discussion: The result isdiscussed in relation to previous research, the authors own thoughts and based on Katie Eriksson's nursing theory.

Bakgrund: Palliativ vård ges oberoende av sjukdom och ålder till dem som har en obotlig och livshotande sjukdom. I Sverige behöver årligen 22000 patienter vårdas palliativt. Vården kan utföras i hemmet, på sjukhus, på vård- och omsorgsboende eller på hospice. I vårdteamet är sjuksköterskan en av dem som tillbringar mest tid med patienten och kan uppleva faktorer som kan påverka patientens autonomi i palliativ vård. Autonomi innebär att vård ges så att individen känner delaktighet och har sin självständighet kvar. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelse av faktorer som påverkar patientens autonomi inom palliativ vård. Metod: Metoden var en kvalitativ litteraturöversikt som innehöll 15 originalartiklar med forskningsetiskt innehåll. Artiklarna hämtades från omvårdnadsdatabaserna Cinahl Complete och PsycINFO. Artiklarna granskades utifrån Högskolan Kristianstads granskningsmall och analyserades utifrån Fribergs (2017c) analysmodell. Resultat: Resultatet baseras på de fyra huvudfynden: sjuksköterskans inställning och betydelse, miljöns betydelse, familj och närståendes betydelse samt tidens betydelse. Studien påvisar att sjuksköterskan upplever att det finns faktorer som såväl stärker som försvagar patientens autonomi inom palliativ vård. Det belyses även vikten av att sjuksköterskan ser patienten och dennes önskemål och därigenom bidrar till stärkt autonomi. Målet är att se varje enskild individ utan att lägga in egna värderingar relaterat till omvårdnadsbehovet. Diskussion: Studiens styrkor och svagheter bedömdes utifrån Shentons (2004) trovärdighetsbegrepp tillförlitlighet, pålitlighet, verifierbarhet och överförbarhet. Fynd från resultatet som lyftes upp i diskussion var sjuksköterskans sätt att informera och kommunicera, sjuksköterskans värderingar, palliativ sedering som val samt tidens betydelse. / <p>Vinnare av Axlagårdspriset 2019</p>

No description available.

<p>Bakgrund: När ett barn drabbas av en livshotande sjukdom innebär det en stor påfrestning för familjen som påverkas på många olika sätt. Ett barns död innebär en speciell sorg, en livslång förlust för de efterlevande familjemedlemmarna. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva föräldrars upplevelser och erfarenheter med att ha barn som vårdas palliativt. Metod: Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie där artiklarna söktes i databaserna Pubmed och Cinahl. Artiklarnas resultat som svarade mot syftet sammanställdes och analyserades med innehållsanalys. Totalt inkluderades 13 artiklar i studien. Resultat: I resultatet framkom sex huvudkategorier; att få ett svårt besked, kampen att bibehålla ett familjeliv, betydelsen av goda relationer till vårdpersonal, upplevelser av hinder i relationen till vårdpersonal, att sträva efter att kunna hantera sin livssituation och betydelsen av ett bra avslut. Konklusion: Ett första steg till att förbättra omhändertagandet av föräldrarna och göra föräldrarnas möten med vården så bra som möjligt är att vårdpersonal har kunskaper om hur föräldrar kan uppleva sin situation. Det är av stor betydelse att föräldrarna blir bekräftade i sitt lidande och att de ges stöd i sökandet efter mening.</p>

<p><strong>Bakgrund: </strong>Palliativ vård för barn är en relativt ny disciplin som fordrar stort känslomässigt engagemang av sjuksköterskan som kan pendla mellan motstridiga emotioner och sällan lämnas oberörd efter ett barns död. Viktigt är att samla kunskap för att få en djupare förståelse av den palliativa vården för barn. <strong>Syfte: </strong>Var att genom en litteraturstudie belysa sjuksköterskors upplevelse av att vårda barn i livets slutskede. <strong>Metod: </strong>Sexton vetenskapliga artiklar som analyserats enligt latent innehållsanalys låg till grund för litteraturstudien. <strong>Resultat: </strong>Sjuksköterskorna upplevde ambivalenta känslor och en inre stress uppkom i samband med yttre och inre krav. Sjuksköterskorna kände att de saknade kunskap och erfarenhet av att ge palliation till barn i livets slutskede och stöd till deras familj och önskade därav att få mer stöd från kollegor, utbildning och handledning i deras arbete. Sjuksköterskorna upplevde ändå känslor av meningsfullhet i sitt arbete då de kände att de gav något unikt. <strong>Diskussion: </strong>Sårbarheten utgjorde en svaghet hos de sjuksköterskor som inte kunde hantera svåra känslor eller följde deras eget samvete. Samtidigt ansågs sjuksköterskornas sårbarhet vara en styrka då de i sitt moraliska ansvar öppnade upp och svarade an barnet och familjens behov. <strong>Konklusion: </strong>Sjuksköterskor behöver fördjupade kunskaper för att klara av att vårda barn i livets slut. Detta för att minska en känsla av otillräcklighet och ensamhet.</p>