Bakgrund:Allt fler svårt sjuka väljer idag att vårdas i hemmet och i och med detta får närstående en central och viktig roll. Att vara närstående till en patient i livets slutskede innebär stora påfrestningar i det dagliga livet och ett otillräckligt stöd i den sena palliativa fasen kan leda till svårbehandlad, traumatisk sorg. Många närstående beskriver känslor av ångest, sårbarhet, depression, och även isolering och ensamhet. Närstående kan behöva stöd att hantera sin svåra situation. Syfte:Syftet var att beskriva närståendes behov av stöd inom palliativ vård. Metod:Vi har genomfört en litteraturöversikt där åtta vetenskapliga artiklar har granskats och analyserats med Joyce Travelbee’s teori ”human-to-human relationship” och de fyra hörnstenarna inom palliativ vård som teoretiska utgångspunkter. Artiklarna söktes i Nursing allied and health source, Cinahl plus with full text, Medline with full text samt PubMed. Resultat:Fem kategorier framkom: Behov av information, behov av emotionellt stöd, behov av tillgänglighet, behov av att utbyta erfarenheter med andra i samma situation samt behov av att delta i vården av den döende. Diskussion:Närståendes behov ser mycket olika ut. Som sjuksköterskor måste vi lära oss att se alla närstående som individer med individuella önskemål och behov. Genom Travelbees Human-to-human relationship-teori kan vi förstå detta som en process i flera steg som växer fram mellan sjuksköterskan och den närstående. För att detta ska kunna ske måste sjuksköterskan ha god kännedom om det hon gör, upplever, känner och tänker. Sjuksköterskan måste ha en äkta vilja att förstå den andres känslor och upplevelser. Då kan empatin ge förutsättningar för att starka band uppstår mellan individerna. En förutsättning för att den palliativa vården ska fungera är hörnstenarna teamarbete, kommunikation och relation, närståendestöd samt symtomlindring. Mer forskning behövs om närståendes behov och upplevelser samt hur närståendestödet bör utformas. Det finns ett behov av specialistkompetens hos vårdpersonal för att optimalt kunna möta de närståndes behov.

Sjuksköterskor möter människor i ett palliativt skede oavsett vilken vårdavdelning det handlar om. Att vårda en person palliativt kan sjuksköterskan uppleva som tidskrävande och stressande. En rad känslor uppkommer som frustration, ledsamhet, ilska och hjälplöshet. Att känna sig otillräcklig och inte kunna ge den tid och vård sjuksköterskan vill upplevs som frustrerande. KASAM – känsla av sammanhang beskriver hur en person med ett starkt eller svagt KASAM hanterar de känslor som uppkommer. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans upplevelser i vårdandet av palliativa patienter. Systematiska sökningar gjordes i tre databaser, Cinahl, Pubmed och Elin. Resultatet bygger på nio vetenskapliga artiklar och redovisas utifrån de tre KASAM-komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Sjuksköterskan upplevde emotionell belastning i mötet med palliativa patienter. Upplevelserna, som kunde vara underlättande eller hindrande för omvårdnaden delades in i kategorierna personlig inställning, yrkeserfarenhet, kunskap, samtal, vårdrelation, religion, tid, utvecklande arbete, syn på döden och meningsfull fritid. För att hjälpa sjuksköterskan att hantera svåra upplevelser framkom reflektion, stöd från kollegor och arbetsgivare samt kunskap inom området som viktigt.

Introduktion: Sjuksköterskor anses vara den yrkeskategori som genom frekvent omvårdnad ofta skapar en personlig relation till sina patienter. Ökade krav och ett holistiskt synsätt inom vården medför att denna relation blivit viktigare. Med bristande strategier för att hantera denna nära relation kan risken för utbrändhet öka. Syfte: Att ur ett sjuksköterskeperspektiv belysa upplevelser av negativa aspekter vid omvårdnadsarbete nära döden, samt att uppmärksamma hur sjuksköterskor hanterar omvårdnadsarbetet nära döden. Metod: En litteraturöversikt genomfördes där tolv vetenskapligt kvalitativa artiklar granskades och analyserades textnära genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: För sjuksköterskor innebar omvårdnadsarbete nära döden både negativa emotionella upplevelser samt negativt upplevda situationer såsom brist på stöd och tidsbrist. Genom användandet av olika hanteringsstrategier; beteendemässiga samt hantering genom bekräftelse, underlättades detta omvårdnadsarbete. Diskussion: Sjuksköterskor upplevde kommunikationshinder och oklar ansvarsfördelning, vilket skulle kunna undvikas med tydligare direktiv. Viljan att göra sitt bästa kunde medföra orimliga krav samt emotionell påfrestning och sjuksköterskor såg relationen med patienten som värdefull men samtidigt svår. Stöd genom kollegor ansågs underlätta arbetet men kunde p.g.a. tidsbrist vara något som prioriterades mindre, vilket kunde leda till minskat välbefinnande. Slutsats: Omvårdnadsarbete nära döden var påfrestande för sjuksköterskor och trots egna hanteringsstrategier ansågs detta arbete kräva mer stöd och resurser från organisationen.

Family members need a great deal of support during palliative care. It is vital for the family that nursing contacts are accessible all day and night. The nurse can support the family members by sharing a professional knowledge and adapt the information to the recipient, by being present and also encourage them by not only focus on death. The support should be adapted to each individual and also have the possibility to be adjusted in each case. The aim of the study was to illustrate family members experiences of support in a late stage of palliative care. A literature review was used to analyze articles related to the purpose of this study. The results showed that availability, information and emotional support are important elements in family members experiences of support in palliative care. It was important that the nurse took the initiative to give information about palliative care. An adequate information made family members experience participation and contingency to manage the situation. Family members also expressed the importance of confirmation in their situation by the nurse. Findings indicate that family members need a well paving information in the early stages in palliative care. This is a prerequisit for family members to feel a satisfactory participation and confidence in their experience of an adequate support regardless cultural differences.

Bakgrund Palliativ vård har fokus på symtomkontroll och livskvalité, döden varken påskyndas eller skjuts upp. Andlighet i olika former hjälper igenom svår sjukdom och gör den begriplig. I livets slutskede ställs saker på sin spets, avancerade symtom uppkommer, relationer förändras. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa den svårt sjuke eller döende patientens upplevelse av vård och omvårdnad i livets slutskede. Som metod användes en allmän litteraturöversikt där kvantitativ och kvalitativ forskning användes. Resultat För att klara av svår sjukdom krävs oftast olika strategier. God symtomlindring kan ge stunder av välbefinnande och trygghet, medan progress i sjukdomen kan ge illabefinnande och begränsningar. Relationer förändras, frågor och förberedelser inför framtiden väcks. Behålla den personliga integriteten är viktigt den sjuke vill bli bemött med respekt. Sjuksköterskor med speciella kunskaper höjer nivån på behandlingar och tillgängligheten till vården. Tillsammans med tryggheten från familjen och hemsjukvårdsteamet ges den svårt sjuke bästa förutsättningen för livskvalité. Diskussion Relationer mellan sjuksköterskan, patienten och anhöriga skapar god omvårdnad. Hemsjukvården är under stark utveckling, en svaghet kan vara att inte hela omvårdnaden är under samma organisation. Slutsats Vidare forskning behövs för att ge möjlighet till utbildning och utveckling av den palliativa vården. Det vore också intressant att i framtiden se studier kring fler sjuksköterskor och vad undersköteskor kan tillföra i hemsjukvårdsteamen.

I den sista tiden i en människas liv var det viktigt att livskvaliteten var hög, samtidigt var livskvalitet någonting som var högst subjektivt och ibland svårt att mäta. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka metoder som användes för att värdera cancerpatientens livskvalitet, samt patientens egen upplevelse av livskvalitet i det palliativa skedet, då endast en begränsad tid av livet återstod. Underlag till litteraturstudien framkom genom artikelsökning via databaserna Blackwell Synergy, Elin samt EBSCO Host. Vid sökningen användes enkla sökord eller sökord i kombination. Sökningen begränsades till svensk och engelsk litteratur. Totalt valdes 40 artiklar ut. Vid efterföljande granskning ansågs 15 artiklar av sådan kvalitet att de inkluderades i resultatet. Resultatet visade att mätningar av palliativa cancerpatienters livskvalitet genomfördes med hjälp av specifika frågeformulär utifrån cancertyp eller med hjälp av intervjuer. Frågeformulären var bra att använda när en snabb, övergripande bild av patientens livskvalitet efterfrågades. I många fall användes också/eller djupintervjuer av patienterna vilket gav en mer detaljerad bild av vad livskvalitet var för patienterna. Vad gällde palliativa cancerpatienters upplevelser av livskvalitet visade det sig att cancerrelaterad smärta med sjukdomsspecifika symtom liksom oro för ekonomi och social isolering påverkade livskvaliteten negativt.

No description available.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa patientens, närståendes samt sjuksköterskans upplevelser av palliativ vård, för att förbättra kvaliteten på omvårdnaden. Litteraturen söktes genom Högskolan Dalarnas databaser samt från tillgängliga e-tidskrifter. Till resultatdelen valdes 19 vetenskapliga artiklar i huvudsak från Europa, men även USA, skrivna på engelska. För att bedöma artiklarnas trovärdighet granskades dessa med hjälp av två granskningsmallar. I resultatet framgick att patienter upplevde det viktigt att behålla kontrollen över sitt liv trots sjukdomen. Genom sitt förhållningssätt kunde sjuksköterskan hjälpa patienten att bibehålla kontrollen och därmed bevara patientens livskvalitet. Närståendes känslomässiga reaktioner är många då en person i deras närhet drabbats av en livshotande sjukdom. De upplevde en sorg som börjar dagen efter diagnosen och fortsätter till långt efter patientens död. Även strukturen i närståendes dagliga liv förändrades, vilket ofta ledde till ensamhet. Sjuksköterskan hade en viktig uppgift att bygga upp en fungerande relation till patienten samt till närstående. Resultatet uppmärksammade även att ett bra samarbete i det palliativa teamet var betydelsefullt för patientens omvårdnad.

Denna litteraturstudies syfte var att beskriva familjens och det sjuka barnets upplevelse av palliativ vård. Studien syftade dessutom till att beskriva vad familjen ansåg var mest betydelsefullt i mötet med sjuksköterskan i den palliativa vården. Inför uppsatsskrivandet har vetenskapliga artiklar i följande databaser sökts: Blackwell synergy, Ebsco Host Elin@dalarna, Pubmed. Sökorden användes i olika kombinationer. De vetenskapliga artiklarna har granskats med hjälp av granskningsmallar. Inklusionskriterierna för studien var att endast använda vetenskapliga artiklar i fulltext skrivna på engelska eller ett nordiskt språk samt vara av medel eller hög kvalitet. Artiklarna skulle vara publicerade mellan åren 1998-2008 samt bestå av primärkällor. Resultatet som framkom ur studien visade att familjen uppskattade då en relation kunde byggas upp mellan sjuksköterska och familj. Både det yngre och det äldre barnet uppskattade relationen med sjuksköterskan då det fick dem att känna sig speciella. En fördel var om det sjuka barnet hade en och samma vårdgivare under sjukdomstiden eftersom detta lättare bidrog till goda relationer samt att det skapade en trygghet för familjen och barnet. Möjligheter att aktivt delta i det sjuka barnets vård önskade många föräldrar då de ansåg att detta skapade trygghet och en känsla av kontroll. En central del i vården var kontinuitet och tillgänglighet samt kommunikation och information.

Föreliggande systematiska litteraturstudies syfte var att beskriva anhörigas upplevelser och deras omvårdnadsbehov då en familjemedlem vårdades palliativt i hemmet, för att skapa en förståelse för vad sjuksköterskan kan bidra med. Sökord som valdes var palliative AND relative* AND home för insamling av vetenskapliga artiklar via fulltextdatabasen Electronic Library Information Navigator (ELIN) och databasen Cumulative Index of Nursing and Allied Health (CINAHL). En systematisk kvalitetsgranskning gjordes på 15 vetenskapliga artiklar enligt modifierade kvalitetsgranskningsmallar efter förlagor av Forsberg och Wengström (2003) och Willman et al. (2006) och på basen av kvalitetsresultatet evidensgraderades de anhörigas till familjemedlem i det palliativa skedets omvårdnadsbehov. Tre omvårdnadsbehov som vilade på starkt vetenskapligt underlag framkom: att få professionellt stöd, att få avlastning som anhörig eller anhörigvårdare till en familjemedlem som vårdas palliativt i hemmet och att få information och undervisning om familjemedlemmens situation. Vidare framkom ett omvårdnadsbehov som vilade på måttligt vetenskapligt underlag: att få dela sina upplevelser med andra anhöriga i liknande situation. Resultatet diskuterades utifrån Joyce Travelbees teori om empati eller förmågan att sätta sig in i den andres psykologiska tillstånd och sympati det vill säga förmågan att förmedla till patienten att han/hon inte är ensam i sin tunga situation. Med hjälp av föreliggande studies resultat kan sjuksköterskan få en bättre bild av sina omvårdnadsuppgifter och kan förankra sina insikter teoretiskt i Travelbees tankekonstruktion.